​Vi har länge funderat på hur vi ska inreda matsalsbordet. Vi har haft två ljusstakar där, men det har sett så fjuttigt ut eftersom bordet i sig är så stort. Därför tog vi en kvällstur till MIO förra veckan. Enda planen var att hitta något att ha på bordet, men vi hade egentligen inte någon tanke om vad det skulle kunna vara. Vi hoppades helt enkelt att det skulle kännas rätt när vi såg det. Först hittade vi en stor vas som vi fyllde med lite fjädrar och plastblommor. Superfint! MEN när vi såg resultatet framför oss insåg vi att lampan skulle skymma vasen och vasen skulle skymma tavlan. Något högt var alltså inte att föredra, även om vi ville ha något tillräckligt "pampigt". Men sedan hittade vi denna. En svart väggprydnad egentligen, som vi direkt såg potential i att använda som bricka. Den är tillräckligt stor för att lyckas fylla upp en del av bordsytan. Sedan hittade vi lite saker att ha på som vi tyckte om. Och jag blev så nöjd! Det är så roligt när man packar upp inredning hemma och känner på en gång att det blev helt rätt. 

​Igår samlade jag ihop några vuxenpoäng. Det var nämligen dags för mitt livs första utvecklingssamtal i egenskap av förälder. Känns som att jag nyss satt där som elev. Men nu är det alltså omvänd ordning. Samtalet handlade om Novas första tid på förskolan. Ni som ser mammor som pratar gott om sina barn som jobbiga-skryt-morsor får hålla för ögon nu. För här kommer det skrytas. Och jag skäms inte ens. Mammahjärtat värkte av både kärlek och stolthet när jag hörde pedagogen uttala sig om Nova. Det som gjorde mig gladast var att hon verkligen beskrev den Nova som jag känner igen hemifrån och det kändes SÅ skönt att höra att hon kan vara sig själv även där. 

Jag har ju skrivit förut att inskolningen gick upp och ned för Nova, men nu har hon verkligen funnit sin plats och trivs som fisken i vattnet på förskolan. Hon blir alltid glad när jag kommer och hämtar henne och slänger sig i famnen, men sedan pekar hon mot förskolan och säger "mera". Ett gott tecken tycker jag ;) Men nu är det jag som babblar på om Nova, vad sade egentligen pedagogen? 

Jo, hon sa att Nova är en  social, nyfiken och framåt tjej som ​pratar mycket. Hon är nästan alltid glad. Pedagogerna blir till och med förvånade de få gånger hon är ledsen. Det är liksom inte Nova. Hon snappar upp saker hela tiden och utvecklas för varje dag som går. Kan hon inte göra sig förstådd muntligt ser hon till att göra det kroppsligt. I början ville hon bli vaggad till söms i någons famn, men nu går hon självmant ut och lägger sig i sängarna som är placerade utomhus när det är dags för vilostunden. Och när hon vaknar sätter hon sig alltid glatt upp och säger "Hej hej" innan hon kryper ur sovsäcken och springer och leker igen. Hon är väldigt populär bland dem andra barnen. Alla vill gärna sitta bredvid och leka med Nova. När hon inte är där frågar de efter henne och när hon kommer blir alla väldigt glada. Hur gulligt?  Sammanfattningsvis är jag SÅ glad över att allt verkar fungera bra och att hon är den busiga Nova som jag känner igen hemma även på förskolan. Så ja, jag förstår om det här kan ses som skryt, men jag bryr mig faktiskt inte för det hör till att få lov att vara stolt över sitt barn. Och igår var verkligen en sådan dag. 

I helgen var första helgen på väldigt länge som vi inte hade något planerat. Skönt på ett sätt, samtidigt som man nästan har vant sig vid att träffa vänner/familj och ha något att göra så det nästan kändes lite tomt. Men vi behövde verkligen få vara hemma tillsammans som familj några dagar. Lördagen ägnades delvis åt storstädning. Det kändes bra att köra ett rejält race faktiskt. Den enda planen vi egentligen hade var att åka över en tur till Skördefesten på Öland. Och till vår stora glädje hörde vår vän Elin av sig och undrade om vi skulle hitta på något under eftermiddag/kvällen så vi hämtade upp henne och åkte över alla tillsammans.

Det är något visst med just Skördefesten. Träden har precis börjat skifta färg och hösten är närvarande från sin bästa sida. Pumpor står uppställda till höger och vänster. Vissa är fina, andra är roliga och några är rentav otroligt vackra. I varje hörn visar någon upp sitt hantverk och lite överallt får man lov att provsmaka delikatesser. Jag tycker bara det är så oerhört mysigt. Nova njöt för fullt och flörtade runt med både besökare och utställare. En vurpa i leran blev det, men det är smällar man får ta. Några pumpor fick följa med hem. Några prydnadspumpor och en butternut-pumpa som vi gjorde soppa av till middag.

När vi kom hem var ljuset så perfekt på vår framsida att jag var tvungen att ta en bild. Selfie-fronten är ganska svag om man säger så efter att jag fått barn. Gäller att passa på när man får feeling.

Efter soppan karvade vi en av pumporna vi köpt. Tanken var att den skulle bli söt, men den blev mer läskig. Haha.

Efter detta har Nova snöat in sig heeeelt på pumpa. Eller "puppa" som hon själv säger. Igår hade hon med sig en av dem i vagnen som snutte hela sovturen.