Header

GRAVID, Psykisk ohälsa/självkänsla, Min vardag

För några inlägg sedan så nämnde jag ett stort ångestmoment för mig just nu - nämligen att gå upp i vikt. Det låter verkligen helt sjukt, för jag är ju faktiskt gravid och vem som helst vet väl att då går man upp i vikt. Dels för att man bär på ett barn (!!) som växer sig större för varje dag, dels för att mängden blod ökar i kroppen och dels för att man blir vätskefylld. Jag vet det lika väl som alla andra, men inte ens när jag är gravid får jag slippa hetsen och ångesten kring min kropp.

Jag har haft en osund relation till min kropp så länge jag kan minnas. Jag har gråtit, skrikit och sett ner på min kropp under alla dessa år. Jag har hatat den, mer än något annat. Tryckt ner mig själv och avskytt varenda liten centimeter av den. Gråtit över bristningar och celluliter. Fått ångest när vågen har visat en högre siffra. Och känt lycka när vågen har visat en lägre siffra. Allt detta hat till min friska kropp gick till slut över till att jag i perioder tappade aptiten och slutade att äta nästan helt. En sådan period kunde vara i några dagar upp till flera veckor, för att sedan gå över till perioden då jag åt, men absolut inte hälsosamt. Godis, kakor, någon macka här och någon frukt där. Ibland till och med en riktig måltid. För övrigt levde jag på kaffe och cigg i stort sett.
Jag har gett träning otroligt många chanser och det har alltid gått bra till en början, men det slutade alltid med att jag gav upp eftersom att jag vill se resultat med en gång. Eller så har jag blivit sjuk och då har motivationen försvunnit.
Så såg mitt liv ut innan jag blev gravid och jag trodde verkligen att graviditeten skulle ändra mitt perspektiv på det hela och att jag skulle släppa det tankesättet, iallafall under dessa 9 månaderna - men nej. Stressen, pressen och ångesten finns fortfarande kvar som små demoner i huvudet.

Det är ju dock en stor skillnad nu, eftersom det inte bara handlar om mig längre. Min son behöver näring. Nyligen kände jag hur jag var nära på att halka in i en "svältarperiod" och då fick jag tvinga i mig mat, trots att aptiten saknades och ångest skapades. Jag försöker så gott jag kan, för min sons skull. Men jag äter absolut inte så mycket som jag borde göra, vilket också resulterar i väldigt mycket ångest.
Allt som har med mat och vikt att göra är bara ett enda stort ångestmoment för mig. Till och med när jag går runt och bär på mitt barn... Jag blir så besviken på mig själv, även fast det inte är medvetet. Och all denna stress kring min kropp är verkligen ingenting jag mår bra utav. Men att se hur kroppen förändras dag för dag, att jämföra mig med andra gravida (och inte gravida) kvinnor, att se hur nya bristningar och celluliter dyker upp och att hela tiden granska varenda liten del av min kropp äter verkligen upp mig inifrån. Jag mår så fruktansvärt dåligt på grund av detta men jag kan verkligen inte släppa de hemska tankarna. Jag vet inte hur jag ska tackla det.

Jag vill bara förtydliga att jag absolut inte skulle tillåta mig själv att sluta äta när jag är gravid (ingen i min närhet heller). Jag är mycket väl medveten om att det är otroligt viktigt, speciellt nu. Det jag ville få fram med detta inlägget är egentligen bara all stress, press och ångest jag får när det handlar om just mat och vikt och hur tragiskt det är att det sitter kvar trots att jag är gravid. Att man inte kan få slappna av och slippa alla de jobbiga tankarna då heller.
En annan sak jag vill få fram är att det inte är hemskt alla dagar i veckan. Vissa dagar är såklart sämre än andra och då täcker jag till och med för min kropp när jag byter om framför min pojkvän och bara det är ju sjukt. Vissa dagar är bättre och då har jag nästan ingen ångest alls och tänker "fuck it" samtidigt som jag trycker i mig godis.

Slutsats: Relationen till min kropp är långt ifrån bra och ångesten som skapas kring just det ämnet får mitt mående till botten. Även fast jag är gravid. Tragiskt men sant...

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Min vardag , GRAVID

Klockan är i skivande stund 03:51 och jag har fortfarande inte lyckats sova en blund inatt. Har haft halsbränna i stort sett enda sedan jag la mig och ibland blir det så illa att det känns som att jag ska spy. Som grädde på moset gör det ont så fort jag rör mig tack vare foglossningen. Och lillkillen ligger och trycker på blåsan så jag måste gå upp och kissa stup i kvarten. Ja, jag klagar och nej, jag tänker inte be om ursäkt för det. Det ÄR jobbigt att ha ont, att vara kissnödig hela tiden och att ha en brännande känsla i bröstet när det enda man vill är att kunna somna. Det är verkligen inte en dans på rosor att vara gravid... Men i slutändan är det värt det. Och nu är det faktiskt inte alls lång tid kvar (även fast det säkert kommer kännas som en hel evighet). I torsdags gick jag in i v.30 och jag längtar mer än någonsin nu!

I lördags var jag och Kim i Trollhättan nästan hela dagen. Vi hämtade ett babygym och sedan åkte vi till ett köpcentrum och där hittade jag en butik som bara sålde en massa bebisgrejer. Japp, det var liiite svårt att låta bli att gå in där...och liiite svårt att låta bli att handla. Det brände nog rejält i Kims plånbok (och själ) efter att ha varit där inne med mig, men till mitt försvar så var det faktiskt saker vi behövde och ändå skulle köpa förr eller senare. Till exempel tvättlappar, en babyfilt, diskborste och diskmedel till nappflaskor, napphållare och världens finaste sängmobil. Jag har sett den flera gånger och velat ha den såå länge, men tyckt att den har varit för dyr. Men nu har vi den här hemma ändå, tack vare världens bästa pojkvän! Hoppas bara att lillen gillar den lika mycket som jag gör, haha.

Nu ska jag göra ännu ett tappert försök till att somna. Imorgon - eller idag blir det ju - kommer mamma och Wilma hit för att käka lunch tillsammans med mig. Så mysigt att få lite sällskap när Kim ändå jobbar.

Hoppas ni sover gott ❤️

Ska försöka ta en bättre bild någon dag framöver, men här är den iallafall - visst är den fin? Jag är så nöjd!

Likes

Comments

Min vardag

​Hello february! 

Hade en supermysig kväll med Jossie igår! Det kändes så välbehövligt att bara sitta och prata, skratta och äta gott. Så glad att jag har henne i mitt liv ❤️

Idag har jag spenderat tid med mamma, syster och lillkusinen. Också väldigt mysigt och välbehövligt! För en stund sedan fick jag skjuts hem och nu sitter jag här i soffan, kollar på teve och äter lakrits och linschips. Fick verkligen världens craving efter saltlakrits helt plötsligt, jag som inte är speciellt mycket för det i vanliga fall. Det är ändå lite kul det här med cravings... Man kan verkligen bli sugen på precis vad som helst, när som helst. Spännande...

Jag tänker sitta här resten av kvällen, tills dess att Kim kommer hem. Trots att vi träffades förut innan han åkte till jobbet så saknar jag honom nu. Vill bara bli omhållen av honom och somna så. Bara några timmar kvar...

Ha en fortsatt fin kväll hörni ❤️

Bild från igår.

Likes

Comments

Min vardag

Min dag har bestått av att tvätta och hänga bebiskläder, kolla på teve och diska. Nu har jag precis käkat lite och väntar på att mamma ska komma hit med Jossie och vatten, haha. Vi har järn i vårt kranvatten och det smakar verkligen förjävligt, så var och varannan dag får vi åka och fylla petflaskor med vatten hemma hos mamma. Idag var dessutom min pojkvän sååå snäll (inte) och tog med sig sista vattenflaskan till jobbet och lämnade mig hemma helt utan vatten. Snacka om att jag är törstig nu, haha!

Ha en fin onsdagskväll ❤️


Likes

Comments

Min vardag , GRAVID, Psykisk ohälsa/självkänsla

Nu är det faktiskt inte så långt kvar till beräknat datum och jag får bara mer och mer ångest för varje dag som går. Jag vill ju att det ska gå fort för att jag längtar otroligt mycket efter att få träffa våran son och att få tillbaka min kropp, det är verkligen inte alls roligt att känna sig såhär otymplig, trött och i vägen. MEN - bara tanken på förlossningen ger mig så mycket ångest. Jag är ju lite av ett kontrollfreak och får panik när jag känner att jag inte har kontroll. Förlossningen är en sådan situation som jag inte kan kontrollera och jag tror att det är främsta anledningen till att jag blir så ångestfylld. Sedan är det klart att jag känner lite rädsla också. Jag vill ju att det ska gå så bra och snabbt som möjligt och att det inte blir några komplikationer. Jag hoppas innerligt att både barnet och jag mår bra efteråt och att allt går som det ska. Även det är ju något jag inte kan kontrollera, utan där måste jag verkligen ha tillit till barnmorskorna och alla människor runtomkring. Framförallt måste jag lita på mig själv och min kropp. Och det här med att lita på andra (och mig själv också för den delen) är inget jag är bra på.
Nej usch, jag är så nervös inför detta. Det är ju en helt ny grej och jag har absolut noll erfarenhet och vet inte alls vad jag har att förvänta mig. Eller jo, att det kommer göra fruktansvärt ont, men smärtan är nog det minsta problemet för min del. Det är klart att det gör mig lite orolig eftersom jag inte vet HUR ont jag kommer att få eller hur jag, just i den stunden, kommer att tackla smärtan. Men jag har insett att det är ingenting jag kan göra något åt. Jag menar, vi alla vet att det gör ont att föda barn, det är ju ganska logiskt, haha.
Jag försöker att tänka så positivt jag bara kan och tar en dag i taget. Jag har ju trots allt världens bästa stöd i form av min fantastiska pojkvän och jag är övertygad om att vi kommer klara detta hur bra som helst tillsammans.

Jag ska verkligen försöka att slappna av och njuta av den sista tiden istället. Det är dags för mig att inse att förlossningen inte är något jag kan planera eller kontrollera, hur mycket det än svider att skriva, haha.

Här är dagens mage iallafall! Jag undrar verkligen hur stor jag kommer att bli... Haha.

Likes

Comments

Min vardag , GRAVID

Hej på er!

Klockan är i skrivande stund 01:05 och jag ligger i soffan hemma hos mamma och kollar på youtube. Jag är hur trött som helst och borde verkligen sova, men jag har kommit på att jag har extremt svårt för att somna när jag inte har Kim bredvid mig och det är antagligen anledningen till att jag har somnat så sent nu de senaste kvällarna, eftersom att han har jobbat natt. Är ju så van vid att alltid sova tillsammans med honom.

För övrigt har jag åkt på världens jobbigaste (vad jag tror är) foglossning. Det gör så fruktansvärt ont så fort jag anstränger mig. Jag kan knappt ta mig upp ur sängen och jag kan inte gå normalt utan att det ska kännas som att allt där nere ska explodera, haha. Det har kommit och gått lite de senaste dagarna men nu ikväll har det varat konstant i flera timmar. Så jobbigt! Jag hoppas innerligt att det inte fortsätter göra såhär ont fram tills den dagen bebis kommer. Det är ändå tre månader kvar och det känns inte så lockande att behöva gå runt som en bredbent pingvin enda tills dess... ​Har ni något tips angående foglossning så får ni jättegärna dela med er! 

Men till något lite roligare - idag går vi in i v.27 (eftersom att klockan är efter tolv). Tänkte precis börja skriva hur fort tiden går, hur mycket jag längtar osv, men det skriver jag ju varenda gång vi går in i en ny vecka, haha.
Jag blir bara större för varje dag som går och det känns så sjukt att jag kommer växa i tre månader till. Jag känner mig ju som en stor elefant redan nu liksom... Men han där inne verkar iallafall må bra och det känns skönt! Han är väldigt livlig och nu börjar verkligen de "riktiga" sparkarna komma, de både känns och syns så mycket tydligare. Ibland blir jag imponerad av hur hårt han faktiskt kan sparka, haha.

Nu ska jag ge sömnen ett tappert försök för jag kan knappt hålla ögonen öppna längre. Kim kommer och hämtar mig när han har slutat jobbet om några timmar, så det vore ju bra om jag hinner sova iallafall lite innan dess.

Godnatt hörni ❤

Likes

Comments

Min vardag , Tips, GRAVID, Inspiration

Enda sedan jag började tänka på att inreda ett barnrum samt köpa babysaker så har jag blivit helt besatt av moln. Jag tycker det är såå fint! Vill ha moln på allt, haha!
Än så länge har vi en kudde och en lampa som är format som ett moln samt sängkläder med blåa små moln på. Superfint!

Här nedan länkar jag en massa fina grejer som jag mer än gärna skulle vilja ha till bebis!

1 -här // 2 - här // 3 - här // 4 - här // 5 - här // 6 - här // 7 - här // 8 - här // 9 - här // 10 - här

Likes

Comments

Min vardag

1. Hur gammal är du?
Tjugo, fyller tjugoett i april.

2. Hur gammal känner du dig?
Jag känner mig yngre än vad jag är. Antagligen för att jag har åldersnoja och vägrar inse att jag är vuxen. Men just nu, när jag är gravid och får ont och blir trött så fort jag anstränger mig, känner jag mig som en gammal tant.

3. Var bor du?
I Kvänum. Förhoppningsvis inte så länge till dock.

4. Vad har du gjort idag?
Ingenting verkligen. Idag har varit en supertråkig dag faktiskt. Jag har för det mesta legat i soffan tillsammans med miljontals tankar, ångest och stress.

5. Sommar, höst, vinter eller vår - vilken föredrar du? Varför?
Just nu vill jag ingenting hellre än att ha vår och sommar. Jag är så jäkla trött på att vara så nedstämd hela tiden. Jag behöver verkligen solljus och värme nu känner jag! Men min favoritårstid är hösten faktiskt. Tycker det är så himla mysigt när man får börja klä sig i lite varmare kläder, när det blir friskare luft ute och löven ändrar färg. Det kan ju dock stanna där och inte övergå till vinter, haha.

6. Är du beroende av någonting?
Instagram! Det går i och för sig i perioder, ibland är jag inte alls så aktiv och ibland är jag superaktiv. När jag är som mest aktiv där så är jag otroligt beroende av att fixa ett fint flöde, kolla vem som gillar och kommenterar mina bilder, hålla koll på mina följare och vilka jag följer, hålla koll på vilka bilder som får flest likes och varför osv. Helt galet egentligen.

7. Nämn tre saker som man kanske inte vet om dig!
1. Jag ger aldrig människor en andra chans. Jag har extremt svårt att lita på folk och det är helt enkelt därför. Att ge en andra chans till någon är alltid en risk, en risk jag väljer att inte ta.
2. Jag trivs verkligen inte som gravid och längtar jättemycket tills jag får tillbaka min kropp, min energi och ett mer stabilt humör. Och så längtar jag ju såklart tills våran son kommer.
3. Min favoritfrukt brukar vara banan men nu mår jag illa av tanken på att äta det. Det är konstigt vad en graviditet kan göra med en, haha.

8. Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
Jag skulle vilja befinna mig i sängen, med min pojkväns armar runt mig och bara ligga där och mysa. Det är för mig perfekt.

9. Vad är du på för humör just nu?
Mitt humör just nu är en ganska salig blandning. Jag känner mig nedstämd, ledsen, irriterad, besviken, ångestfylld, gråtfärdig, orkeslös och stressad.

10. Vilket är ditt favoritgodis?
Oj, vad svårt... Eftersom att jag inte alls är godissugen nu så är det så svårt att säga tycker jag. Men jag tycker om sura godisar och Banana Bubs.

11. Vilken är din favoritaffär?
Oklart vilken typ av affär som menas här, men jag kör på klädaffär. Om jag ska shoppa via nätet så kollar jag gärna in Nelly och Junkyard, men ska jag shoppa i en fysisk butik så brukar jag bara kolla in de vanliga - Ginatricot, Cubus och H&M. Jag tycker även att NewYorker har en hel del i min smak.

12. Är du en morgon- eller kvällsmänniska?
Just nu är jag inget av det. Knappt en dagsmänniska, haha. Men jag brukar vara en kvällsmänniska. Det brukar oftast vara på kvällar och nätter som jag får alla mina idéer och känner mig som allra mest taggad på livet.

13. Har du blivit sydd någon gång?
Nej, hittills har jag klarat mig.

14. Vem gjorde senast något speciellt för dig?
Alltså jag tycker ju att min mamma och min pojkvän gör något speciellt för mig hela tiden i stort sett. Småsaker liksom, som jag ändå uppskattar väldigt mycket. Skjutsar och hämtar mig, köper godis till mig (hehe), lagar mat till mig osv. Såna där saker som kanske inte är SÅ speciella, men som verkligen uppskattas.

15. Är du blyg?
Ja, det tror jag att jag är. Jag har ju social fobi och har därför väldigt svårt att veta vad som är blyghet och vad som är min fobi, men jag har varit blyg och tillbakadragen under hela min barndom så jag skulle nog gissa på att jag fortfarande är det. Det återstår helt enkelt att se den dagen jag inte längre lider (så mycket) av min fobi!

16. Vad heter du i andranamn?
Linnea och Karin.

17. Vill du gifta dig?
Hade jag fått denna frågan för ett år sedan så hade svaret antagligen varit nej. Jag har aldrig varit den som drömt om ett stort bröllop eller känt något speciellt inför ett giftermål. Men saker och ting förändras. Idag är svaret på frågan ja, jag vill jättegärna gifta mig i framtiden! Om min pojkvän friar, det vill säga...

18. Har du något smeknamn?
Min morfar kallar mig Magnolia och Amalia. Jag har verkligen ingen aning om varför han gör det, men jag lyssnar till namnen, haha. Sedan är det ju de där standard-smeknamnen som Manda, Mandis, Manda panda... Och så får vi ju inte glömma min mosters fina smeknamn på mig - bajsbarn.

Likes

Comments

Min vardag , GRAVID

Precis som rubriken lyder så är det alltså 100 dagar kvar idag. 100 dagar kvar tills vi får träffa våran son. Jag längtar ihjäl mig ❤️

Hoppas att ni fått en bra start på denna veckan! Min dag har dessvärre varit mindre bra. Den har endast bestått av stress, press och ångest. Och en jävla massa halsbränna!
Kim jobbar och jag är hemma hos mamma. Jag skulle verkligen behöva åka hem och städa, men energin är lika med noll. Efter att ha dammsugit ett rum behöver jag ta en paus för att jag blir helt slut. Man märker verkligen att kroppen inte är som den brukar och det är så jobbigt att inte orka lika mycket som man gjorde förut. Men nu är det ju bara 100 dagar kvar...

Ha en fin kväll!

Likes

Comments

Min vardag , Psykisk ohälsa/självkänsla, GRAVID

Hej på er!

Hoppas att ni mår bra!
Själv har jag faktiskt mått väldigt bra idag och jag tackar det fina vädret för det! Jag har haft vårkänslor hela dagen och det är verkligen såå härligt! Jag som påverkas otroligt mycket av vädret är ju inte ett fan av vintermörkret då jag bara blir deprimerad och på dåligt humör. Tänk att lite solljus kan göra så mycket för måendet! Nu längtar jag verkligen tills det blir vår på riktigt.

Annars då? Vi gick in i v.26 idag och precis som varje gång vi går in i en ny vecka så känns det helt sjukt! Hela 62,9% av graviditeten har passerat nu. Igår var vi även hos barnmorskan och fick lyssna på bebisens hjärta och mäta magen bland annat. Allting såg bra ut, förutom att mitt blodvärde inte var det bästa så jag måste börja äta järntabletter och en mer järnrik kost. Bortsett från det såg allting bra ut som sagt, både med mig och bebisen. Så skönt!

Jag börjar verkligen bli såå stor nu. Känner mig fruktansvärt otymplig och "i vägen". Jag kan inte längre dra in magen när jag ska gå förbi någon till exempel - bara en sån sak, haha. För övrigt har jag fått väldigt mycket ångest nu det senaste. Ångest blandat med stress. Trots att det är lite mer än 3 månader och trots att vi faktiskt har det mesta till bebisen redan (förutom lite småsaker och tillbehör) så känner jag mig ändå stressad över att inte vara helt klar när han väl bestämmer sig för att komma ut. Jag har börjat få rätt mycket ångest inför förlossningen också och känner ganska mycket oro kring det. Jag är helt säker på att jag klarar det, för varför skulle alla andra klara det förutom jag liksom? Men det är ju helt nytt för mig och jag har ingen aning om hur det kommer gå till. Det enda jag vet är att det kommer göra ont, så det är väl egentligen inte så konstigt att jag känner mig rädd. Ett annat stressmoment är att vi kanske kommer vara mitt uppe i en flytt då jag är beräknad att föda. Ja, jag vet inte... Jag behöver lära mig att slappna av och inte stressa upp så mycket över saker och ting. Det är ju dock lättare sagt än gjort...

Nu ska jag umgås med mamma och bara ta det lugnt.
Ha en fin kväll hörni ❤

Likes

Comments