JAG SKA TILL PARIS! Jag blir helt pirrig i magen vid bara tanken, om 57 dagar befinner jag mig i Paris med mitt livs kärlek. Jag och Filip firar två år tillsammans i slutet av mars och vi båda kände att vi ville fira det på något sätt. Och en weekend tillsammans i Paris är väl ändå det ultimata firandet? Däremot åker vi inte förrän tre veckor efter vår årsdag då det krockade lite med skolan, men vad gör väl det?

Jag har inte varit där tidigare, men Paris har alltid varit en sådan där stad som jag ofta har drömt mig bort till. Jag föreställer mig ofta den där idylliska bilden av att sitta på ett pittoreskt, franskt café med markis och sådana där gulliga små utemöbler, hållandes i en cappuccino. Kanske ätandes på en croissant, till och med. Den perfekta sinnesflykten från en grå och stressiga vardag.

Paris är även en av de städer som ligger i toppen på min ansökan till utlandsterminen. Tänk om jag faller fullständigt pladask för staden, och sedan får chansen att bo och studera där i ett halvår? Åh, nu kommer pirret tillbaka i magen!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Och så var alla hjärtans dag här! En högtid som är älskad av många och hatad av säkert ännu fler. "Det är bara ett kommersiellt påhitt". "Man borde visa kärlek och uppskattning varje dag".

SJÄLVKLART har alla hjärtans dag växts ur ett kommersiellt syfte, det kan ingen säga emot. Men om du tänker efter... hur stor skillnad är det egentligen mellan alla hjärtans dag och till exempel nyår ur ett kommersiellt perspektiv? Men du lägger ju ändå pengar på nyårsoutfiten, raketer och fin mat, utan att tänka två gånger på det? ;)

Och SJÄLVKLART borde man visa kärlek och uppskattning till sina nära och kära dagligen. Men är det så fruktansvärt att ha en specifik dag med lite extra kärlek, som en liten påminnelse om att faktiskt uppskatta människorna omkring dig? Eller en dag där du faktiskt bara uppskattar och tar hand om dig själv lite mer?

För mig personligen är inte alla hjärtans dag en stor högtid där man måste slå på stort med presenter, ballonger och dyra resor. Men jag tycker ändå om alla hjärtans dag. Det är en fin tradition som uppmanar till lite extra kärlek i vardagen, vilket enligt mig aldrig kan vara negativt. Bara härligt!

Som i dag till exempel, då jag och Filip åt lunch ute tillsammans i stället för att äta gårdagens rester hemma, och jag köpte med mig hans favoritchoklad på väg hem från skolan. Det behöver inte vara mer än så.

Likes

Comments

Som jag nämnde tidigare är det ungefär ett år sedan jag slutade blogga. Och det år som gått har med all säkerhet varit det mest händelserika året i mitt liv.

Jag har:

- varit på älskade Ed Sheerans konsert
- varit med i karnelevalen
- tagit studenten
- gått balen
- varit på studentresa
- varit på festival
- haft en sommar fylld med jobb blandat med härliga minnen
- flyttat hemifrån och skaffat egen lägenhet
- blivit sambo med min älskling
- kommit in på min drömutbildning på högskolan
. varit med om en rent ut sagt fantastisk inspark
- sist, men definitivt inte minst, skaffat vänner för livet.

Ett fantastiskt 2017, helt enkelt! Den största förändringen i år är såklart att jag tagit studenten, flyttat hemifrån och börjat studera på högskolan. Är så otroligt jäkla glad över detta, för så lycklig som jag är här i Jönköping har jag inte varit sedan jag minns inte när.

Här kommer en härlig liten bildbomb från det föregående året.

Likes

Comments

... tror knappast det! Den här måndagen är verkligen definitionen av en måndag.
Morgontrött, snöslask i skorna, försenad buss, jobb i mängder.... you get the drill. 

Hela dagen har spenderats i skolan. Först var det ett grupparbete som behövde göras (inte superkul) och därefter behövde jobbschemat för den här veckan planeras och struktureras upp (lite roligare). Älskar verkligen mitt "jobb". Är nämligen copywriter på en reklambyrå som styrs av några studenter på Jönköping University, passar mig perfekt då det är precis det jag vill jobba med efter min utbildning! Tycker att det är så kul att jag prioriterar det framför studier, vilket kanske både är bra och dåligt (?).

Är i alla fall nyligen hemkommen från skolan, och har satt mig ner för att varva ner lite innan det är dags att börja jobba igen. Har en intervju som ska transkriberas, en jävla massa tvätt som ska tvättas, en tenta att plugga inför och en utlandstermin att ansöka till. 

Har i dag insett att jag behöver hjälp:
- Jag har mer tvätt än jag någonsin kommer att hinna tvätta under en tvättid, trots att jag egentligen har haft flera tillfällen till att tvätta den senaste veckan.
- Ansökan till utlandsterminen ska in om tre dagar. Jag har vetat om detta i en månad men ändå har jag inte ens öppnat upp hemsidan om det. 

Jag kan inte fortsätta prokrastinera​ såhär mycket. Kan någon komma in i mitt liv och strukturera upp det, snälla? Men jag ligger i alla fall i framkant när det gäller tentaplugget i den här kursen, pluspoäng till mig!!

Ha en fin dag, trots att det är en måndag fylld med snöslask!

Likes

Comments

Det här var inte i går! Det var omkring ett år sedan jag slutade blogga, och jag har på sistone känt att jag inte har fått tillräckligt med utlopp för min kreativitet, så vad passar då bättre än att börja skriva igen?

Jag kommer dock inte att göra det på samma sätt som sist. Jag minns att jag då drogs med in i någon slags "influencerbubbla" och skrev inte alls om saker som faktiskt intresserade mig. Blogginläggen fylldes med orealistiskt stylade frukostbilder, meningslösa klädtips och adlinks. Jag satt tidigare i dag och läste dessa gamla inlägg och skämdes  till den grad att skämskudden inte var många centimeter bort. (De är nu avpublicerade, men jag har dem fortfarande sparade). Observera att jag inte menar något ont mot dem som bloggar på detta vis, absolut inte, jag ville ju tydligen vara precis som dem. Det är bara så himla långt ifrån hur jag identifierar mig själv, egentligen.

Vad höll jag på med? Vem låtsades jag vara? Varför kopierade jag vad exakt alla andra gjorde? 

Detta var också anledningen till att jag slutade blogga. Allt jag skrev kändes liksom... meningslöst. Jag hade börjat skriva för alla andra än mig själv. Målet med mina inlägg var till slut att de skulle tillfredsställa alla som läste dem, och inte mig själv.
(Nu låter det som att jag hade en stor följarskara på min blogg, vilket jag absolut inte hade haha, men nu i efterhand verkar det som att jag då faktiskt trodde att jag hade det)

Att skriva, det ska jag göra för mig själv. Bara för mig själv. För att stilla mitt kreativitetsbehov, ett behov som börjar klia över hela kroppen om jag inte mättar det.

Men det är inte bara därför jag väljer att börja skriva igen. Det har hänt så himla i mycket i mitt liv det senaste året. Jag är på en helt annan plats i livet nu, än vart jag var då. Jag vill så gärna kunna se tillbaka på den här tiden, längre fram i framtiden. Det känns som att det händer så otroligt mycket, och allting händer ​här och nu. Och trots att det kanske behövts, så är det inte alltid så lätt att stanna upp mitt i livet, se sig omkring och uppskatta allting runt omkring sig.

Därför vill jag dokumentera mina dagar, min helt vanliga vardag. På så vis kan jag senare titta tillbaka och få se tillbaka på alla guldglimtar och känna alla de där lyckorusen igen, som man så snabbt glömmer bort ens har skett.


Likes

Comments