Jag har alltid varit impulsiv. Speciellt när det kommer till större beslut, där en annan oftast tänker till en eller fem gånger extra. Inte jag, det finns liksom inget jag avskyr mer än när det velas och blir utdraget. Att flytta till göteborg utan jobb, tatuera mig tre gånger på en dag, flytta ihop med en nästan-främling efter två månader, bli med barn innan första årsdagen. Det hör inte till ovanligheterna. Inte heller husköpet och flytten tillbaka till Småland.

Jag har alltid haft inställningen att, blir det fel så blir det, men blir det bra så blir det oftast jävligt bra! Hela världen står inte och faller på grund av en ful tatuering (*host* peace and love 2012 *host*) eller att satsa på en kärlek som sedan kanske inte håller i sömmarna. Det finns värre öden ett liv kan gå till mötes. Hitills har jag lyckats bygga upp ett hem, tillsammans med en fantastisk dotter och sambo med en massa knäppa, roliga erfarenheter i bagaget.

Det är en märklig tanke att tänka, vem hade jag varit idag om jag hade varit mer eftertänksam? Om jag inte hade vågat chansa, med risk att förlora?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


För snart ett år sedan var vi på weekend i Prag. Så jäkla charmig stad! God mat, mysiga gågator, vackra byggnader att titta på och små bryggerier i nästan varje hörn (ett mekka för oss ölälskare!!!). Visste ni att jag har ett tjeckiskt diplom hemma med MVG+ i ölkunskap???

Nu bor vi dessutom ännu närmare köpenhamn, där direktflyget går: så jag hoppas verkligen på en favorit i repris iår! Jag KRÄVER friterad ost, schnitzel och ölskum så mjukt och tjockt att man kan stoppa kuddar med det.

Likes

Comments

Vabbdag 2 är lika med kaffefläckade mungipor, mjukiskläder, oändligt med piggelin, kojjbygge i vardagsrummet, skärmtid och längtan efter socialt umgänge som inte skriker i falsett.

Likes

Comments

Hej från vabberiet!

Eftersom febern valde att göra entré på nytt lagom till läggdags, så får vi stanna hemma imorgon också, jag och smulan. Nätterna med en sjuk unge kan liknas med en omgång rysk roulette, man vet liksom aldrig vad som väntar. Även när hon lyckas somna, ligger jag som ett fån på helspänn och lyssnar efter ljud som antingen bryter ut i total mayhem. Eller som bara är falsklarm. Oavsett så sover jag aldrig bra (tillskillnad från herrn i huset) under vabb. Lejonmorsan i mig kommer fram på två röda, och så är jag där och vaktar tills faran är över.

PS. Jag är redan sugen på morgonkaffet.

Likes

Comments

Jag talar nog för majoriteten av föräldrar till småkids när jag säger att FEBER är vidrigast i förkylningskategorin. Lite snor och täppt näsa kan jag hantera, men när ungen vaknar 00:03 och är hundra grader varm och liksom skakar: då skär det i mig på riktigt.

Klockan 03:56 somnade vi båda utmattade i hennes lilla säng, jag i fosterställning för att få plats och A liggandes halvt på mig. Efter gråt varvat med försök att få ner alvedon varvat med vatten varvat med mer gråt. Pissigt med så lite sömn, men självklart pissigast för A som inte mår bra.

Nu blir det pannkaksfrulle och fem kannor kaffe!

Likes

Comments