Feelings

Jag sitter i bilen bredvid min tvillingbror. Klockan har precis passerat nio och vi är på väg till Linköping, staden han flyttar till om elva dagar. Mitt hjärta dunkar hårt och kvällen innan hade mamma suttit med tårar i ögonen men fort torkat bort dom.

Mitt sista syskon flyttar ut snart och inte var jag förberedd på att det skulle vara jobbigare än någonsin. Jag har inte gråtit när mina äldre syskon flyttat ut, mest för att de alltid varit äldre och man alltid känt sig ganska förberedd på det. Men det är något med att min tvillingbror flyttar ut. Jag vet inte om det är något övernaturligt band vi har till varandra som gör att jag känner så mycket eller om det handlar om att verkligheten hinner ikapp och förklarar för mig att vi blir vuxna nu. Jag vet inte. Men det känns i hjärtat och det känns så otroligt mycket. Samtidigt som jag är så himla, himla glad för min brors skull så känns det också så sorgligt. Han ska flytta, ta hand om sig själv, börja ta ansvar och starta ett nytt liv två timmar härifrån. Jag är stolt över honom, men jag kan inte låta bli att fälla några tårar när jag tänker på det.

Åren går fort, om inte för fort. Jag kommer sakna smällarna i dörren från Elmers rum när jag hysterisjunger i vardagsrummet, hans frustrerande skrik i sitt headset, alla gånger han fått agera fotograf, alla resor vi gjort tillsammans när det bara varit han och jag kvar, våra middagar som bestått av kyckling och ris när mamma och pappa varit borta, våra bilturer till Ica maxi ihop och bara att veta att han bor en trappa upp och tar cykeln och möter mig så fort jag är rädd påväg hem på natten. Elmer, du är bäst och fantastisk. Jag är så stolt över dig och jag kommer sakna dig ofattbart mycket. Min fina, fina tvilling. <3

Gillar

Kommentarer