Gångjärnen gnisslar när vi steg efter steg närmar oss slutet av bryggan. Ringar skapas omkring oss när bryggan möter det stilla vattnet och precis ovanför vattenytan flyger knottet runt i cirklar, om och om igen. Klockan är halv åtta och solen håller på att gå ner när vi sätter oss vid kanten och låter fötterna förstöra vår spegelbild i vattnet. Våra blickar fäster vi utåt mot andra sidan sjön och vi ser två graciösa svanar guppa långt där ute bland vass och näckrosor. De enda vi kan höra är vågorna som slår in mot stranden. Plötsligt bryter du tystnaden och sätter på "Du är snart där". Jag sluter mina ögon, låter Håkans ord blomma i min själ samtidigt som jag andas in den kyliga oktoberkylan och dess dofter.

Peace n Luv