Jag saknar att stå på scen

Låt oss bara börja med att säga att Corona verkligen har slagit undan benen för många av oss, eller hur? Det är det nog ingen som kan säga emot. Alla har vi gjort uppoffringar och omställningar i våra liv, och jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att detta snart är över.

För mig har nog den största förändringen varit inom dansen, såklart. Undervisningen har vi fått både anpassa och ställa in, men den största förändringen tycker jag är att inte få stå på scen. För mig är uppträdanden nästan en del av min vardag, och det brukar ju bli en hel del olika uppträdanden under de olika säsongerna på året.

Men i år, inte en enda. Jag hann med ETT framträdande när vi invigde Melodifestivalen i Linköping, men sen slog Corona till hårt. Jag saknar att stå på scen.

Det är lite som Lady Gaga sjunger; "I live for the applause", och det stämmer nog in på mig, haha. Jag vet inte varför, men jag har alltid älskat att stå på scen, så länge jag kan minnas. Redan under dagis och lågstadie drog jag igång framträdanden med olika vänner och jag höll föreställningar för mamma och pappa med sängen som scen. Detta med väldigt varierade resultat, haha.

Jag får väldigt ofta frågan om hur jag vågar. Hur vågar jag gå upp där och dansa inför så många människor? Saken är den att för mig har det aldrig varit något som jag måste "våga", det har bara varit en självklarhet. Ibland måste man tvinga sig till att våga saker när rädslan sätter stopp, men just att stå på scen har aldrig varit en sådan rädsla för mig. Det har bara funnits där som en självklarhet, något jag längtat efter.

Ofta har mina elever frågor om att stå på scen, och många av mina elever genom tiderna har varit väldigt nervösa över det. Helt plötsligt ska massor av folk se dem, och för det mesta handlar det om en rädsla om att göra fel. Jag försöker alltid intala dem att det är mänskligt att göra fel, och att vi alla gör fel. Jag vet inte hur många gånger jag gjort fel på scen, haha, och jag är så glad att jag kommit till en punkt i livet där jag numera kan skratta åt det än att bryta ihop totalt,

Jag uppmuntrar också till att de kommer att må så mycket bättre efteråt när de gjort det, för så är det ju! När man överkommer något mår man bra, och man ska tillåta sig själv att vara stolt över sig själv! Att stå på scen och se folk i publiken tycka om det man gör är en oslagbar känsla som ger så mycket adrenalin och glädje.

Åh, gudars vad jag saknar att stå på scen! Jag saknar att träffa alla människor jag får dansa med, jag saknar allting runtomkring, publiken, musiken, ALLT som det innebär!

Jag hoppas verkligen att 2021 blir året vi kanske kan börja återgå liiitegrann till live-uppträdanden.

Hoppas att ni får en bra onsdag!

Många kramar!

Gillar

Kommentarer

carroat
carroat,

Åh vad coolt och jag förstår att du saknar det så mycket! ❤️

nouw.com/carroat
Jeanette,

Jag förstår verkligen att du saknar att stå på scen, det kan jag också sakna ibland. Jag är ju en riktig teaterapa och har ett antal teaterutbildningar på cv:et och ibland saknar jag det så sjukt mycket, att få stå på scen och försvinna in i en annan värld. Så förstår verkligen din känsla. Vi får hoppas att det blir bättre nästa år 😊

jeanettte.blogg.se
Hilma
Hilma,

Gud vilket härligt gäng ni verkar vara <3

nouw.com/hilma
linndossing
linndossing,

Förstår verkligen att du saknar det! Dansade också i yngre dar och saknar verkligen det massor! Kram

nouw.com/linndossing
cassandra,

härliga bilder 😃

cassandras.se
Enna,

Förstår att det är jobbigt att man inte längre kan göra det man älskar :/ Hoppas det vänder snart!

sayyeastofashion.blogg.se
happyM
happyM,

Åhh förstår verkligen att du saknar det!!! Kram ❤️

nouw.com/happym