Hur man hanterar svåra situationer

Det har väl inte undgått någon som följer min blogg kontinuerligt att de senaste dagarna inte har varit de bästa för mig. Jag vill inte fylla min blogg med negativitet utan vill hålla det i en så positiv anda som möjligt, men sanningen är ju att livet inte alltid är smärtfritt. Ska jag då bara sluta blogga för det? Nej. Så därför har jag valt att vara öppen när sådana här saker slår till i livet, även om jag kanske inte berättar allt in i minsta detalj. För mig känns det viktigt att skapa en personlig blogg där ni får se alla sidor, och därför har jag den här gången valt att vara öppen med att livet faktiskt känts för jävligt på ren svenska de senaste dagarna.

Men (för såklart det kommer ett "men", haha), jag har ju ändå tagit mig igenom de här dagarna, right? Så därför vill jag ge er mina bästa tips för att hantera svåra situationer som kan uppstå!

I lördags var första gången jag fick en längre period hemma själv i lägenheten. Vad gjorde jag då de första trettio minutrarna? Jag satt i tystnad. Det var så otroligt skönt att inte ha någon TV på, ingen musik, och ingen sambo som gick omkring. Missförstå mig inte nu, jag älskar ju såklart min sambo och vårt liv, men att bo tillsammans innebär också en del kompromisser. Jag fullständigt HATAR att ha mycket ljud omkring mig, speciellt när jag går i grubblande tankar, får huvudvärk o.s.v. Därför var det helt magiskt att få sitta själv i tystnad och bara andas och låta tankarna gå. Så att sitta i tystnad är verkligen ett tips från mig för att verkligen ladda om och slappna av.

Berätta för människor vad som hänt, men välj dina människor väl. De första jag berättade för (efter mina föräldrar) var mina tjejer i The Aces. Detta för att jag skulle träffa dem dagen efter och jag ville att de skulle veta vad som snurrade i mitt huvud. Andra vänner har jag väntat med för jag orkar inte ta det över sms. När vi ses, absolut, då berättar jag, men jag orkar inte snurriga konversationer över sms eller Messenger med massor av frågor och åsikter. Det är också därför jag inte berättat här än heller, för jag vill ha situationen under kontroll innan jag berättar så det inte blir massor av snurriga inlägg och kommentarer fram och tillbaka. Så berätta för människor i din närhet som du känner dig trygg med och som kan påverkas av det du går igenom, men vänta med resten. Alla behöver inte veta på samma gång, det kommer lösa sig.

Denna punkt är så viktigt. Det är jätteviktigt att man tillåter sig själv att gråta och att känna de känslor man känner. Det är okej att vara ledsen, och är man inte ledsen nu kommer det att äta upp en sen. Gråt, var ledsen, och gå vidare.

Kanske en självklarhet för de flesta, men kanske faktiskt inte för många. För mig är det inte alls en självklarhet att göra saker jag mår bra av. När jag är ledsen eller nere vill jag nästan inte göra något alls, och gör jag det gör jag det med gråten i halsen och klumpen i magen. Man har ingen ork eller lust. Det jag har lärt mig är att man inte ska ha en förväntning på det man ska göra och "klanka ned på sig själv" om man inte tycker det är kul. Som exempel kanske du älskar att gå på en shoppingrunda, men nu vill du inte alls göra det. Pusha dig att göra det ändå, men intala dig själv att det är okej om det inte känns hundra procent. Förhoppningsvis får du med dig något litet guldkorn som gör det hela lite lättare.

Jag har det ju så fantastiskt att bo i samma stad som mina föräldrar, så när jag har haft riktiga dippar har jag åkt hem. Det är något visst med att komma hem till sitt barndomshem med mamma, pappa och syster. Även om jag älskar Conny och har en enorm trygghet i honom, är det en helt annan typ av kärlek. Så tänk ut vart du har din kärlek och se till att omringa dig med den så länge du behöver.

För mig är det otroligt skönt att få ned mina tankar på papper. När jag var yngre var jag "rädd" för att skriva ned för jag tyckte att det blev så verkligt då, det kändes läskigt att se det framför sig, då pratade jag mycket hellre med någon om det. Men nu har jag insett hur skönt det är. Man kan liksom "lägga över" det man tänker på till något annat än bara sig själv. Ofta när jag skrivit ned det (eller pratat med någon om det) inser jag att det inte är så stort som jag själv gjort det i mitt huvud. Jag är expert på att blåsa upp saker och göra dem värre än vad det är, och det är något jag jobbat otroligt mycket med genom åren. Så, penna och papper är din bästa vän!

Kroppen och knoppen är ju en del av samma individ, och därför hör de ju ihop. Därför är det inte så konstigt att stress och oro sätter sig som fysisk smärta i kroppen. När jag är orolig eller stressad sätter det sig ofta i kroppen i form av huvudvärk eller smärta i axlar och nacke. En gång under min dansutbildning var jag så stressad att min kompis kände hur hård jag var i axelpartiet bara genom att ta på mig lite lätt. Usch, inte bra. Därför är det viktigt att du tar hand om den! En ansiktsmask och en varm dusch kan hjälpa mycket för spänningar i kropp och huvud. I stressiga perioder brukar jag även ta de här tabletterna som hjälper mig att hålla mig fokuserad. Helt naturliga och receptfria. Jag har även de senaste dagarna testat det här serumet från Rituals. Än kan jag inte säga exakt om jag tycker att det funkar, men absolut värt ett försök. Så gör det som får din kropp och knopp att slappna av!

Livet går upp och ned för alla och så är det. Det är inte farligt, och man kan nästan alltid räkna med att komma ut starkare på andra sidan. Detta kommer bli bra, det vet jag.

Hoppas att ni kände dessa tips hjälpsamma! Har ni några bra tips på vad ni gör när ni inte känner er på topp?

DU ÄR STARK.