Header

Psykisk ohälsa

Hej, hoppas alla som läser detta har en bra dag, och om inte är det också okej. Idag skulle jag vela tala om ätstörningar, ett ämne som rör många på olika sätt. Idag är jag 19 år och jag känner många som haft dessa destruktiva tankar med mat. De flesta jag känner hade dessa problem under högstadiet. Möjligtvis kan det bero på att högstadietiden är en period i livet som många kan vara osäkra, och speciellt osäkra i sin identitet. Vem är jag och duger jag som den jag är? Även jag hade problem under högstadiet, men jag tror att jag hör till det lite ovanligare för mina problem med maten började när jag var 10 år.

Jag gick i fyran när jag började mixtra med maten. Så länge jag kan minnas har jag varit kräsen med maten och jag har dessutom alltid varit underviktig, så att jag hade problem med mat var inget nytt. Från början tyckte inte jag illa om min kropp. Jag var smal och det visste jag. Den ätstörningen jag hade handlade mer om kontroll. Jag mådde under den tiden inte bra psykiskt, redan då. Jag var väldigt försiktigt och inte så omtyckt i skolan av dem som märkte mig. Men när jag började äta mindre och mindre fick jag även ätstörda tankar och helt plötsligt tyckte jag att jag var tjock. Kommer fortfarande ihåg när jag skrev i en dagbok när jag var 10/11 år att jag var tjock och behövde gå ner i vikt. Då ändrades helt plötsligt mina tankar och jag ville istället gå ner i vikt.

När jag var 11 år började jag räkna kalorier, men jag måste erkänna att jag inte var bra på det och jag hade ingen aning vad jag höll på med. Jag hade läst om kalorier och i mina ögon var dem dåliga. Min ätstörda hjärna hjälpte inte heller och om jag läste på internet hur mycket kalorier det var i en viss maträtt la jag alltid på lite extra eftersom jag tänkte att siffrorna på internet var förskönade och inte stämde. Så jag räknade kalorier varje dag, som inte alls stämde och jag bestämde mig för att jag var tvungen att gå minus varje dag. Hur jag räknade hur många kalorier man gör av med var ju också fel så jag hade ju ingen egentligen hur mycket jag fick i mig och gjorde av med per dag. När jag var 12 år åt jag bara ett eller två väldigt små mål om dagen och jag var tvungen att träna efter varje måltid. Men jag gick aldrig ner så mycket som jag ville och egentligen stannade jag bara på samma vikt som gav mig en otrolig ångest.

I efterhand när mina tankar blev lite bättre insåg jag att jag stannade i vikt eftersom jag växte och egentligen skulle gått upp i vikt och när jag kom in i puberteten kändes det som att allt helt plötsligt var utom kontroll. Jag kunde inte längre kontrollera vikten och min kropp eftersom den utvecklades, och som tur är som den skulle trots den stora bristen på näring. I mina ögon hade jag misslyckats, men det var även under denna tid som jag bestämde mig för att sluta svälta mig själv och börja äta normalt igen, vilket jag gjorde. Ätstörningen som jag hade haft gav mig ingenting längre, den gav mig inte längre den kontrollen. Ångesten fanns och det dåliga måendet hade egentligen inte förändrats, utan jag övergick egentligen från ett destruktiv beteende till ett annat och jag började istället att skada mig, vilket hjälpte bättre med ångesten än vad att kontrollera maten gjorde. Mina ätstörda dagar var dock inte över, men de började istället komma i perioder vilket det gjorde fram till när jag blev 15 år ungefär.

Under denna tid hade jag egentligen inte professionell hjälp. Jag var till BUP en gång men kunde ljuga mig bort därifrån och eftersom jag var så ung, bara då 11 år så trodde dem inte att jag hade en ätstörning utan bara var kräsen med maten. Dock fick jag ofta gå till skolsköterskan och kolla längd och vikt, mycket oftare än alla andra. Även mina föräldrar var mycket på mig med maten, men samma sak där var jag så liten.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Dans

Önska jag fick en bättre bild, men nu är det bara 2 veckor kvar tills jag börjar dansa igen. Tyvärr bara två gånger i veckan med det är ju en start. Var väldigt taggad idag och har dansat runt i tåskorna hemma typ hela dagen. Var faktiskt lite imponerad över mig själv att faktiskt kunde stå på dem någorlunda. Känns som att jag var bättre idag än vad jag varit tidigare, vilket jag var glad över :) Dock var det lite väl svårt med det halkiga golvet, men jag kunde iallafall göra någon piruett.

Hoppas alla har det bra <3

Likes

Comments

Tankar

​Igår hoppades jag skulle bli en bra dag. Fixade mig för att gå ut och blev nöjd med sminkningen. Hade tidigare bestämt vilken klänning jag skulle ha under kvällen, men när jag tog på mig den insåg jag att jag har blivit för smal för klänningen. Har inte ätit bra sen oktober ungefär, och i november/december har jag knappt fått i mig någonting alls pågrund av ett ständigt illamående. Hade verkligen inte märkt att min kropp har förändrats förrän jag tog på mig klänningen. Har alltid varit smal men nu tycker även jag att det har gott för långt. Många strävar efter att vara smala, men det går också att vara för smal. 

Måste dock erkänna att det faktiskt fanns en tid då det var det enda jag strävade efter, och idag är jag faktiskt glad över att kunna inse att jag inte vill vara det längre. Jag vill inte ha synliga ben som sticker ut och inga kvinnoformer. För när jag tog på mig klänningen var det det enda jag såg höftbenen som stack ut och mina platta bröst. Menar inte nu att det är fult att vara smal och ha små bröst eller så, men när man är underviktig ser ju inte kroppen ut som den ska. Tror det var förra året som jag senast var i min målvikt typ, vilket är mycket mer än nu.

Det svåra är bara att faktiskt gå upp i vikt. Funderar på att gå till dietist igen. Råkade dock sumpa det förra gången när jag  inte drack mina näringsdrycker eller ens gick tillbaka dit. Men den här gången är jag redo att faktiskt göra en förändring. Jag vill vara normalviktig.

Hoppas ni har det bra, och om ni vill att jag ska skriva om mina erfarenheter med mat, vikt och ätstörningar, se till att gilla :)

Likes

Comments

Kom just hem från en trerätters nyårsmiddag på Bishops med mamma. Det var väldigt god mat, men är typ så mätt att jag mår illa haha. Snart kommer Emelie och då ska vi åka iväg på en fest för att fira in det nya året.

Pratade även idag med min storebror Simon som just nu är i Sydkorea. Han ringde runt 18 medan jag fixade mig. Hos honom var klockan då 2 på natten och redan 2018. Han ringd dessutom bara eftersom han ville ringa till 2017 ;) Han är härlig min bror.

Men här kommer lite bilder från middagen!

Förrätt

Vitlöksbröd med sallad

Varmrätt

Oxfilé med sötpotatischips och potatis

Efterrätt

Cappuccino pannacotta med vit choklad och färska hallon

Och jag

Likes

Comments

Gott nytt år på er alla! Hoppas att ni får en jättebra dag och att alla hinner fira in det nya året.

Som rubriken lyder är det om bara några timar ett nytt år, och nytt år brukar ofta innebära nytt jag. Nu är det dags för nyårslöften, men de flesta håller vi inte vilket skapar bara skapar stress. I januari kommer gymmen vara fulla av ivriga människor som nu minsann ska gå ner i vikt och komma i form! Men för varje vecka minskar antalet på gymmet och i början av februari är för det mesta stammisarna kvar. Detta kanske inte gäller alla, men varför gör vi ens såhär? Vad är meningen egentligen med dessa nyårslöften om vi inte tänker hålla dem och det bara skapar stress. Även om tanken är god tycker jag egentligen att det är helt fel inställning. Bara för att det blir ett nytt år behöver det inte heller bli ett nytt du.

Visst om du kanske vill ändra någonting med ditt liv. Gör det. Men gör det som att det är en helt vanlig dag. Skippa pressen och stressen. Skippa nyårslöftet, det kommer iallafall jag göra.

Likes

Comments

Fixat naglarna för första gången. Kostade endast 350 kr så det var så värt det! Så är dm HOLO dessutom.

Första, men inte sista. Kommer helt klart göra om det.

Matchar även limousinen som stod utanför grannarna för några dagar sedan ;)

Mitt mål i livet är typ att åka i en sån här, haha

Likes

Comments

Köpte en ljusslingan idag på Rusta :) tycker den är såå snygg! Och den kostade bara 149 kr! Kan ni fatta vilket kap jag gjorde. Den ändrade verkligen känslan på rummet som blev mycket mysigare + att det blev Instagramvänligare ;)

Här får ni några bilder från mitt rum!

Likes

Comments

Tankar

Mycket har hänt i livet för mig under senaste tiden. Skulle starta en blogg (denna) som verkligen ville satsa på. Det blev ju inte riktigt som planerat. I början av året ville jag bara att allt skulle bli bra igen, men slutade att jag blev totalt utbränd. Allt gick bara längre och längre ner. Lyckades ändå tillslut ta studenten, men hade inga planer för framtiden efter skolan och kände mig vilse. Under sommaren fortsatte allt längre ner igen. Trodde jag nådde botten midsommar, vilket jag ändå gjorde till en viss del, men den riktiga botten nådde jag 21 november 2017. Gjorde någonting som ledde till att jag hamnade på sjukhus. Men nu tre veckor efter känns det som att jag är påväg tillbaka till livet. Just nu bor jag fortfarande hemma och går konst på halvtid. Går två dagar i veckan konst och två dagar i veckan på psykiatrin. Så just nu händer det inte mycket i livet.

På gymnasiet gick jag dans, vilket innebar att jag dansade mer eller mindre 10 timmar i veckan i tre år. Efter jag gick ut har jag inte dansat en enda timme. Men nu när mående blir bättre blir jag dag för dag mer och mer danssugen. Slutade med att jag anmälde mig till två danslektioner i veckan som börjar i januari.

Just nu känns det som att jag verkligen är tillbaka. Vill bara skrika ute på balkongen att nu 'är äntligen Alexandra tillbaka! För första gången tror jag verkligen att 2018 kommer att bli mitt år!

En stor tumme upp för det

BTW, har kommit längre med att rita digitalt :) Hand by me!

Likes

Comments

Tankar

åh, blir så less när någon bjuder med mig på att typ följa dem någonstans och sen helt plötsligt hör dem inte av sig!? Jag menar det är ju DINA planer, inte mina så varför inte svara när jag hör av mig om, åter igen, dina planer. Varför ska man just då i princip försvinna från jordens yta? Jag tror ju att dina planer fortfarande blir av, gör mig iordning och byter om från mjukiskläder till "vanliga-visa-sig-bland-folk" kläder. Så jag kämpar mig alltså upp ur den varma sköna soffan för att tränga mig in i ett par tighta osköna byxor. Jag tar på mig byxor för dig och du svarar inte ens när jag skriver, Dude what?

Om någon undrar, ja jag är lite av en dramaqueen 😏

Likes

Comments

Dans

Vilket snökaos det har varit idag. Just idag körde dessutom bil hela dagen + var tvungen skotta uppfarten. Idag kom vi även igång med filmningen till vårat projektarbete, yay! 😊 Denna gång filmade jag eftersom jag missade lektionen när de lärde sig dansen. Vi filmade Agnes Minrells dans idag, kan dock hända att vi måste filma igen imorgon fast ute. Vi filmade ute idag, men alla typ halkade omkull hela tiden, haha 😉

Tycker att det ser så häftigt ut ibland när man fotar från en dansfilm!

Likes

Comments