Mitt självmordsförsök dag 3

Måndag 17:e oktober 2016.
Idag klockan tio hade jag mitt första möte med bup det gick väl sådär kan man säga slutade med att jag efter 30 min rusade ut och storbölade för att de tänkte skicka hem mig utan att ha gett mig nån hjälp enda hjälpen de erbjöd mig var en och en halvs timmas prat med en psykolog imorn, jag blev så jävla arg så jag rusade därifrån och skrek att jag behövde röka och träffa min lillebror som stod utanför efter mycket tårar och skrik fick jag träffa honom och redan då kändes det mycket bättre❤️ men iaf sen gick vi till Gullans och åt klockan ett var det dags för möte nummer två med bup får då höra av ena bupläkaren att "om impulsiviteten är hennes största problem kanske vi ska låsa in henne för alltid" (!?!?!?) efter mycket om och men fick jag stanna en natt till... Sen kom Amanda och Emmy på besök vilket var så välbehövligt❤och sen på kvällen kom Ida och som vanligt när hon är i närheten har jag alltid ett leende på läpparna. Men sen var det dags att gå upp och sova.




Denna dagen kommer jag fan aldrig glömma om det är bra eller dåligt vet jag inte. Men om jag ska börja nånstans så börjar jag med utbrottet på möte nummer ett, okej så för det första VILKEN VETTIG LÄKARE SOM JOBBAR MED BARN OCH UNGA MED PSYKISKA BESVÄR TYCKER ATT MAN SKA LÅTA NÅGON ÅKA HEM NÄR DE FÖRSÖKTE TA LIVET AV SIG TVÅ DAGAR INNAN OCH FORTFARANDE VILLE DET?!?!? JAG MENAR WHAT THE FUCK?!?!? Att jag reagerade som jag gjorde är jag fan ändå stolt över för hade det hänt idag hade jag slagit sönder något! Jag kommer även ihåg att från mitt utbrott tills att jag fick träffa min lillebror kändes som en evighet, jag hade inte träffat honom sen innan jag försökts ta livet av mig så när jag äntligen fick träffa honom så kramades vi i säkert flera minuter. Det var även när jag träffade honom som jag insåg att jag aldrig mer ska såra honom på det sättet ALDRIG!! Den skulden som jag hade och fortfarande har kommer jag nog aldrig att bli av med men han är fan mitt allt han är min lillebror som jag lovar att kämpa för i vått och torrt!! Om vi nu ska gå vidare och börja på nästa möte med samma bupläkare så kanske ni läste det hon sa till mig när mamma sa att jag är impulsiv alltså att jag borde låsas in för alltid, de orden och hennes ansikte sitter inristade i min hjärna och jag har fortfarande så svårt att ens se på henne idag utan att vara nära att flyga på henne. En till intressant grej är ATT HON FORTFARANDE JOBBAR MED SAMMA FUCKING SAK! JA HON JOBBAR ALLTSÅ MED MÄNNISKOR SOM VAR I SAMMA SITS SOM MIG TROTS DET HON SA! Ännu än gång What the fuck?!? Hur tänkte man där? Troligtvis inte alls... Jag blir fortfarande arg så fort jag tänker på detta men men vad ska man göra, karma is a bitch så snart så äre hennes tur hoppas jag! Ska även nu passa på att tacka Amanda, Emmy och Ida för att ni hälsade på och gjorde den dagen lättare och hjälpte mig skratta för första gången sen mitt självmordsförsök❤❤❤ och ni tre har även varit en enorm hjälp under hela denna resa och man får inte glömma grejerna jag fick (bild där nere😂)❤❤

Gillar

Kommentarer