Att leva med beroende...

Som jag har nämnt tidigare i bloggen så är min biologiska pappa beroende , rättare sagt spelberoende.. Det har verkligen varit tufft i perioder , och man blundade för problemen som barn.. När jag blev runt 14-15 år så orkade jag inte ha överseende med hans beroende längre, det påverkade mig negativt på många sätt under min uppväxt..

Mina föräldrar levde tillsammans tills jag var i sex års åldern, sedan ville mamma gå isär på grund av att min pappa spelade i smyg, trots att han hade lovat henne att sluta spela. Han hade nämligen spelat upp alla deras besparingar , tagit ut pengar från mitt sparkonto och lånat massa pengar av släktingar.

Jag såg alltid pappa som ett offer efter separationen, mamma var liksom den elaka som lämnade pappa själv. i början träffade jag och mina syskon vår pappa varannan helg , men det rann snabbt ut i sanden, han var upptagen med annat ...

Pappa började träffa kvinnor som han utnyttjade ekonomiskt, vilket resulterade i att vi fick träffa nya kvinnor i stort sett varenda gång vi träffade vår pappa.. Det tog väldigt hårt på mig, man visste att pappa höll på med flera kvinnor samtidigt och tryggheten infann sig aldrig..

Jag minns särskilt en kväll hemma hos pappa.. Vi skulle åka till pappa, det var vinter och han bodde i ett hus utanför Grums. När vi kom hem till pappa så fungerade inte elen och likaså värmen. Pappa tände massa värmeljus och tog fram filtar och sa att de snart lagar elen... I själva verket var det han som inte betalade räkningarna. Den natten sov vi med ytterkläder på.. Eftersom jag alltid skyddade pappa så är det här inget jag berättat för mamma förrän jag blev vuxen..

Vi blev ständigt utskällda på grund av hans dåliga humör, som var resultatet av förlust när han spelade. .


Min pappa har sagt så många hemska saker till mig genom åren då det gått dåligt med spelandet , så jag kommer helt ärligt aldrig kunna förlåta honom, och idag har vi ingen som helst kontakt med varandra!


För mig kommer det aldrig vara begripligt att man kan behandla sina barn så fruktansvärt illa!

Gillar