Besviken.
Ni vet när det finns så mycket man vill göra så man försöker bara fixa allt på en gång?
När man bara vill få ordning på allt typ helst igår.
Ja, så är det iallafall för mig just nu.
När jag kom hem från Australien så var jag taggad på livet, så peppad på att fixa det här nu.
En månad senare och jag ligger i min säng helt utmattad och besviken. Jag har sökt jobb, varit på intervju, frågat soc om dom skulle kunna hjälpa till med lägenhet, gått på möte med skolan, skaffat medryttarhäst m.m
Jag är besviken för att:
Jobbet verkar inte bli av.
Soc kan inte hjälpa med lägenhet.
Min kropp börjar fucka ur med blodtrycksfall och sömnsvårigheter igen.
Jag fattade väl egentligen att det inte skulle bli så som jag tänkte. Men kan ändå inte hjälpa att bli ledsen.
Jag mår inte så bra just nu, jag tog på mig för mycket.
Jag blir så jävla irriterad på mig själv när det blir såhär. När jag bara kör på o glömmer bort att jag faktiskt inte orkar med så mycket.
Så nu sitter jag här, bup en gång i veckan igen. Läkarsamtal varannan vecka. Läkaren ville sätta in medicin igen men jag vill avvakta lite mer.
Socialfobin är värre igen. Orkar inte träffa mina vänner lika ofta. Jag äter dåligt igen och går inte ut på mina promenader som jag vet att jag mår bättre av, men jag kan bara inte ta mig ut.
Jag är glad att jag har min medryttarhäst som jag kan åka ut till typ när jag vill, men ändå kommer jag bara iväg en gång per vecka. Men ska försöka komma ut minst två gånger denna vecka, fick det som hemläxa av bup haha.
Känner mig bara allmänt less just nu. Är antingen arg eller ledsen.
Vill inte ha det såhär längre. Jag vill inte vara tillbaka på samma ställe en gång till.
Men vad ska man göra? Jag försöker verkligen hela tiden men det blir aldrig som jag vill.
Fast vad vill jag ens?
Jag fyller 18 om ca tre månader och känner mig mest stressad över det. Haha vafan, jag vet ju inte ens hur man betalar en jävla räkning!
Misslyckande. Igen. Fan asså.
Jag försöker att vara positiv men det känns bara så svårt just nu.
Jag vill ju helst jobba med djur, helst hästar men ja nåt djur liksom. Men det verkar inte finnas nåt sånt jobb i Nyköping?
Jag vill liksom kunna jobba ihop mina egna pengar, så jag kan ta hand om mig själv.
Snälla kan jag få må bra nu, jag vet inte om jag kan göra det här en gång till.
Tro mig jag vill inte ha socialångest. Jag vill verkligen kunna åka nånstans utan att vara livrädd och få panikattacker.
Jag vet att många blir besvikna på mig när jag ställer in i sista sekunden, för det blir jag också.. men jag lovar att jag försöker så bra jag kan.
Jag är rädd för att förlora fler folk, så jag ber er snälla stanna kvar. Snälla kämpa med mig. För jag kan inte göra det här ensam. Jag älskar er mina nära o kära, hoppas ni vet det❤
En dag i taget. Det kanske ordnar sig ändå..


Caitlin ?
Kommentarer