En liten tidsresa
Hej!
Efter jobbet idag tog jag tåget för att hälsa på min mormor. Det var så himla varmt idag, så vi höll oss undan hettan och fikade hemma i hennes kök. Det är alltid så fint att se henne och jag vet att hon blir så glad när hon får besök. Vi kollade igenom hennes teckningar som hon har ritat genom tiderna och gamla album från tider innan jag fanns. Det låter kanske barnsligt, men visst är det en märklig tanke att livet fanns, och var i full rulle, innan man själv fanns. Att det fanns en tid innan ens egna tid existerade. Det är som att det som är här och nu är det enda som går att tänka existerar, och ja, det är väl så det faktiskt är.
Mormors teckningar var i alla fall väldigt inspirerande att se. De flesta var från 40-talet och hur galet är inte det att jag kan sitta och titta på det hon ritade som 20-åring idag! Hon tecknade mycket kroki, och vissa teckningar var skisser från parker, eller vyer från när hon reste i Paris tillsammans med min morfar.
Något som slog mig när vi kollade igenom de gamla fotografierna och mormor förklarade vilka människorna var, är vilken symbol det är att kvinnan byter efternamn till mannens när de gifter sig. Jag läser en bok som heter Pottungen och det är en halvt verklighetsbaserad roman som utspelar sig i Sverige på slutet av 1700-talet. I boken beskrivs det hur männen vid äktenskap tar över förmyndarskapet över kvinnor, och hon blir därmed likställd med ett barn till mannen, eller ännu mer, hans ägodel. Mormor berättade att när hon var ung var det ett måste att hitta en man för att kunna försörja sig och att man som kvinna skulle göra det själv var otänkbart. Apropå tid, så är det också så konstigt att föreställa sig att för inte så länge sedan var det så de flesta såg på saken. Att människor, som min mormor, som lever i den här tiden idag också har levt i den tiden då.
/ Mina schnygga skor / En seeen middag / Malmö
