Den här lilla parveln gör att denna blogg hannar absolut sist på prioriteringslistan. Kanske blir det bättre när jag fått kläm på hans rutiner och inte springer runt och plockar/dricker kaffe/går på toa de korta perioderna han sover på dagarna. Men tills dess så är det instagram som gäller. Jag har en idé kring bloggen men den ska få växa fram, stress är så 2017 och ibland är sociala medier en stor faktor till att jag kan bli stressad. Det år lite komplext kan man tycka, för det är ju bara att sluta med dem så är problemet löst. Men det vill jag inte. Jag vill dock lära mig hantera mina sociala medier bättre och känna att det är okej att svara när jag har tid. Ja, jag är en väldigt social människa, både online och irl, men jag kan även få ångest av det. Jag kan ibland känna att det är jobbigt när någon ringer eller skickar sms, även fast jag älskar personen i den andra änden. Det är bara det att jag inte är beredd på det. Jag tycker om att prata när det är jag som ringer. När jag vet att Loui kommer vara nöjd, att han inte kommer valna nästa sekund för att gallskrika och vilja ha mat. Ja ni förstår säkert.

Så med denna luddiga text så vill jag alltså säga att det är instagram som gäller🙌🏼

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vilken helg vi haft! Vi har fått uppleva solnedgång på stranden, se kramsnön falla för att sedan vakna upp till ett vinterlandskap utan dess like. Vi har dessutom blivit så väl omhändertagna och fyllda med både god mat och massa kärlek.

Min morbrors fru ställde till med kalas och då finns det inga problem, endast möjligheter. Så när vi i sista sekund bestämde oss för att komma så fick alla andra gäster bo på övervåningen för vi skulle minsann ha det stora sovrummet enligt dem. Och med tanke på all vår packning och hur det såg ut i rummet efter bara några timmar så var det nog rätt klokt. Att resa med bebis kräver lite mer än vad man är van vid. Särskilt om man har en liten kräkbebis som man måste byta på flera gånger per dag.

Varje gång vi är just i Grevie så blir vi båda så sugna på hus och en (lagom) stor trädgård. Att barnen kan springa ut till pulkabacken eller över till sina vänner känns så idylliskt. Naturen som fått stå orörd är likaså den helt oslagbar. Det är verkligen att bo på landet mitt i stan, nåja om Båstad kan kallas stan det vill säga.

Längtar till Felicia är färdig med skolan så vi kan börja kika på vart vi vill bo och finna vårt drömhus.

När vi skulle åka hem så var vi stressade för att hinna med tåget, för tydligen behöver man otroligt mycket mer tid nu innan man kan köra iväg än vad man behövde innan bebis kom. Men min morbror hade tydligen bestämt att ha skulle köra oss hem till Malmö utan vår vetskap så det blev en otroligt skön överraskning. En natt borta har gett oss ett humm om vad som behövs när vi nu skall åka iväg en HEL vecka över jul. Hur underbart det än är att vara iväg och träffa alla, så är det ju lite trixigare med en liten bebis. Jaja, vi får byta blöja där det finns plats och bada lillaman i vasken. Han kommer må så bra av alla varma famnar han får ligga i och vi kanske får en liten paus emellanåt.

Likes

Comments


Gårdagen var en av mina värsta dagar hittills som förälder. Inte för att Loui var mer gnällig än han brukar( eller jo kanske lite) utan för att jag kände mig dränerad. Natten innebar bara sömn mellan 02-04:30 sen var han vaken. Jag försökte att inte väcka Felicia som skulle iväg till ett viktigt seminarium i skolan. Vid halv sju så hade tårarna runnit ett tag och jag kände att jag var tvungen att ta en dusch pga allt kräk min kropp var täckt med från nattens matningar. Men när jag kommit ut i köket så brast det. Tårarna kunde inte tystas längre och jag behövde bara få gråta ut. Kom in till Felicia och väckte henne med snor och tårar rinnandes. Hon gjorde det bästa man kan göra i ett sådant tillfälle. Hålla om, torka tårar och bara låta gråtet ha sin gång. Inga frågor. Bara kramar.
När jag hade lugnat mig så erbjöd hon sig stanna hemma för att hjälpa mig, men jag ville inte det, bara jag fick ta en dusch innan hon stack.

Vid lunch någon gång så hade jag väl gråtit några gånger till så när Felicia ringer och frågar hur det är så var det svårt att ljuga. En timme senare står hon i hallen med en bukett liljor och ett stort leende. Loui somnade i hennes famn på direkten och jag kunde andas lite.
Varför blev det såhär då.. ja, dels pga att Loui inte kunnat bajsa på 4 dagar, dels för att han kräks hela tiden och haft svårt att somna djupt. Och lite för lite sömn på det för min del.

Men hur dålig en dag än är så går den över och idag är jag en ny människa. Felicia har matat under natten och jag har fått sova i Louis rum i hela fyra timmar. De timmarna gör att jag har krafter och ett lugn inombords idag.

Och med den energin ska det både gås promenad och gå på luciafirande.

Likes

Comments

Fredagkväll och jag har slagit mig ner i soffan. I babysittern sover Loui och framför mig står en kall öl. Just nu är det inte många fel. För en timma sedan sprang jag mellan ugnen, dammsugaren, Loui och kylskåpet. Det där med att försöka få gjort så mycket som möjligt på kort tid är en utmaning. Men jag avskyr ju halvfärdiga projekt så när jag väl sätter mig ner, då vill jag vara klar med allt. Idag har vi varit ute på en långpromenad och även handlat en julklapp till Mamma Felicia.

Ikväll kommer Felicias syster hit och stannar över helgen. Hon kommer med all säkerhet tycka Loui är megastor nu, för det tycker vi och vi ser honom varje dag. Men det händer ju så mycket varje vecka! Idag rensade vi ut lite kläder och alla 50 plagg fick åka ner, och vissa plagg i storlek 62 åkte fram. Herregud, 62 liksom!

Ikväll är det både idolfinal och gruppfinal i handboll, självklart samtidigt. Men det blir nog handboll i förstahand, vi möter ju trots allt Norge. Till detta har jag gjort chevrerullar som är en favorit här hemma. Det blir jag och Amanda som får mumsa på det då Felicia jobbar till 23 ikväll.

Idag fick Loui på sig en kofta jag fann på myrornas i somras. Så himla söt vår lilla gubbe:)

Chevre, fikonmarmelad, nötter och havssalt i smördeg. Tio poäng smakmässigt och superenkelt att laga till.

Likes

Comments

Äntligen har Felicia skrivit en av sina två tentor på en veckas tid. Äntligen kan vi ha en eftermiddag utan att hon sitter begraven i böckerna. För trots att hon är hemma så är hon aldrig riktigt ledig och jag vill inte störa för då vet jag att hon lätt blir sittandes med Loui istället för att plugga. Det är liksom svårt att ha karaktär när man har en urgullig liten människa hemma. Så denna vecka har vi försökt hålla oss ute, bland annat varit och besökt mitt jobb. Börjar bli mer och mer van att åka kommunalt med lilleman och hantera alla situationer det bjuder på. Och vad skönt det är att lämna lägenheten. Jag fullkomligt älskar att vara ute och gå med honom. Med en bra podd i lurarna och solen på himlen, då kan jag gå i flera timmar. I veckan lyckades vi även köpa klart alla julklappar. För trots att man varje år säger "denna jul köper vi inte mycket till varandra", så blir det lätt så ändå. Det är ju så roligt att ge! Men lika svårt varje gång när någon frågar vad man önskar sig. Särskilt denna jul. Denna jul har jag precis allt jag kan drömma om och saknar ingenting alls. Eller jo, kanske lite fler nappar och kräktrasor. Det hade uppskattats. Men annars absolut ingenting.

Loui har de senaste dagarna varit så himla rolig. Han reagerar på ljud mer och tittar på oss med sina, än så länge, stora blå ögon. Han gör ljud vi aldrig hört förut som vi anser är hans "nöjda" ljud.


​Detta år har vi inte köpt något julpynt, så det från förra året åkte upp. Men nästa år, då vill jag ha röda stora kulor och kanske till och med en äkta gran. Till Felicias stora förtret så fick det bli plast även detta år då vi ska iväg en vecka över julen. Men nästa år, då ska hemmet bli ännu mera juligt, med massa färg.

Likes

Comments

Första advent och vi har inte gjort något som helst juligt. Vi tog en lång sovmorgon och klev inte upp förrän efter 12 någon gång. För en stressig människa som mig som alltid måste ha massa saker på dagsagendan så kan det vara lite svårt att bara ta det lugnt en morgon, men jag börjar lära mig. Att stressa över kläder som ligger lite här och var och ett kylskåp som inte är helt fullt eller en tvättkorg som är lite för fylld, ja det får höra till "innan vi fick barn". För jag vill inte missa tid att mysa med familjen för att jag måste ha ett rent och fint hem. Jag vill inte vara fröken duktig och ha aktiviteter varje dag, när jag kan ha en riktigt fin dag tillsammans med familjen i hemmet.

Nu har mina kärlekar lämnat mig för lite julmys hemma hos Felicias kompis, och jag passar på att bara vara. Det är faktiskt första kvällen jag är ensam hemma några timmar, så jag utnyttjar den väl. Jag dricker både rödvin, målar naglarna och kollar på handboll.

Loui har ju växt en del så nu är det storlek 56 och 62 som gäller. Så idag fick han på sig denna fina tröja från gammelmormor. Helt galet söt!

Likes

Comments

​Här ligger fyra bebisar som alla har två mammor. Några är gjorde genom Sverige och några genom Danska kliniker. Barn som är födda med tre veckors mellanrum och som alla har föräldrar i Malmö. Tack vare instagram så har vi följt varandra åt under graviditeterna och nu är våra bebisar äntligen här och ett nytt typ av häng har startat. Det är skönt att ha människor omkring sig som också nyligen fått barn, för dem är lika uppslukade av det nya livet som vi är. Man kan dela oro, lycka och frågor på ett sätt som inte gör att man framställs som en tokig mamma. Det är liksom okej att en hel kväll går åt till att prata bebis och allt därtill. För jag hade ju ljugit om jag sa att det inte var mycket bajsprat, pysventiler, amning, förlossningsberättelser osv.. En familj skall vi även gå i föräldragrupp med, vilket känns jättekul! 

Tror det kommer vara viktigt för Loui att i framtiden se att det finns många som har samma familjekonstellation som han har och att dem finns i hans närhet. Så jag hoppas vi fortsätter ses och kanske tillkommer det ännu flera regnbågsfamiljer under tiden :)





Likes

Comments

Ja ni vet ju vid det här laget att dagarna springer förbi som nybliven förälder, så allt kommer som sagt lite i efterhand.

Vi hade i alla fall besök här i helgen. Felicias lillebror och min mamma, pappa och lillebror. Det var riktigt härligt att ha dem här och vår Loui fick mysa i massa famnar som inte luktade kräk eller sur mjölk:)

Tyvärr så bor familjerna ju en bit bort så nästa häng blir vid jul. Men det kunde varit värre, det är det man får säga till själv när man bara vill springa över till mamma för att bli lite ompysslad. Vi kunde befinna oss i olika länder. Nu är det trots allt bara tre timmar ifrån.


Likes

Comments

Redan fredag och dessutom en black sådan! Tror ni inte jag har trängt bland alla andra shoppingtokiga människor idag?! Jojomän! Det var dagens största misstag, kände jag där och då. Till råga på allt så spöregnade det så de blytunga kassarna var fyllda av regn när jag kom hem. Men jag har haft mina första timmar ifrån Loui och det gick bra. Brösten sa åt mig när det var dags att vända hemåt, och det var nog tur. För satans vad tungt det var att bära runt på alla dessa kassar med julklappar själv. Kom hem som en dränkt katt till en nöjd fru och en nöjdare son. I och med att det var mina första timmar ifrån Loui så betyder det att det var Felicias första dag ensam med honom. Och just det tror jag är så viktigt. Att båda föräldrarna får ha egentid med sitt barn, och med det klura ut hur man ska hantera alla situationer som uppstår under en dag.

Har även haft en natt i Louis rum, och Felicia och Loui sov i vårt. Jag fick alltså nästan 7 timmar med sömn och när jag kom in till dem i morse så sov de båda tungt. Trots att jag saknade dem så var det skönt att få sova lite och sedan plocka upp Loui på morgonen så Felicia kunde sova vidare. Det kan vi tacka ersättning för. Han åt kl 02 och sedan vid 06 och var nöjd fram till 10 då jag ammade honom. Det här med ersättning verkar vara en känslig fråga där alla barnmorskor ger olika råd (och pekfinger) kring. Varför skall det vara så? Förstår inte alls varför nyblivna föräldrar ska få så mycket shame och blame kring allt. Funkar det så familjen blir nöjd, så är väl det super tänker jag. Loui väger 4125 gram nu, så han har sedan han gick ner från födseln gått upp 1 kilo på tre veckor. Det märks vill jag lova! Det där kilot har satt sig och bildat världens sötaste dubbelhaka och han börjar fylla ut kläderna.

Nu ska jag ta mig ett glas rött och påbörja kvällens fredagsmiddag medan Felicia och Loui är ute och hämtar morbror ludde. En helg fylld av besök is coming up och det ska bli så himla mysigt!

Likes

Comments

Mina älsklingar igår kväll. Hjärtat svämmar över både en och tio gånger under dagen. Loui sov dessutom superbra inatt och jag tror magdropparna hjälper en hel del. Inget överdrivet skrik och gråt på dagen heller, så det är bara tummen upp om de verkligen hjälper.
Däremot har han varit väldigt pigg idag och inte alls varit sugen på att ligga still, varken i famnen eller babynestet. Det i sin tur har resulterat i att jag blivit sittandes stora delar av den tiden Felicia var i skolan. Självklart somnar han direkt i hennes famn när hon kommer hem, och jag i min tur passar på att både laga mat OCH gå på toa.

Nu är Felicia iväg och jobbar och vi har varit ute på en timmes promenad. Han sover alltid så himla gott i vagnen och nu ligger han lika gott i min famn . Jag tänkte snart börja med middagen men just nu njuter lite av att bara vara. Njuter av våra doftljus som fyller hemmet med julkänslan och njuter lite av att sitta och lyssna på en podd. Snart, snart är tid inne för att ta tag i allt. Men nu, nu är det skönt att bara vara Louis säng.

Likes

Comments