​Idag var jag hos läkaren igen, det var ett snabbt möte som var över på 15 minuter. Han sjukskrev mig utan vidare undersökning i 2 veckor till vilket gav mig en klump i magen med en gång. 
Tänkte att det var lite väl lång tid. 
Jag går fortfarande på provanställning på jobbet, och det var inte till min arbetsgivares stora förtjusning att ha mig borta ytterligare 2 veckor vilket jag förstår, men jag är så rädd. Är rädd för att vara rädd, är rädd för att göra folk besvikna, är rädd för att det ska komma tillbaka, är rädd för att jag inte har något att hålla mig i , är rädd för vad folk ska fråga, för vad ska jag svara? Jag gör inte det här för att vara lat eller till besvär, eller för att ta den enkla utvägen för den delen heller. 
Förvirringen och okunskapen är så stor nu. 
Nu har jag i alla fall brutit sjukskrivningen med 50 %, så börjar jobba på måndag igen och det ska bara fungera. Det finns inget annat. Så hårt som jag kämpat med det här jobbet och att visa framfötterna, och att bara få mattan undandragen under fötterna. Jag blir så himla arg och besviken. Så himla frustrerad och uppgiven, jag vill ju bara fungera som alla andra och inte behöva ha de här problemen som ställer till varenda del i mitt liv. 
Jag ber till högre makter att det ska bli bra nu. Vad jag än må ta till för medel för att fixa det. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Ett år sedan jag föll sist, ett år sedan jag såg det här avgrundshålet som inte rymmer ett uns av ljus. Det är bara mörkt och oroligt, kaos och okontrollerat. Allt jag inte klarar av just nu.
Jag vet inte vad som utlöser mina dippar längre, det finns inget logiskt mönster utan det bara kommer och då står jag chanslös. Det är bara att låta vågen komma och stå rak när den sköljer över mig. Det är inte lätt.
Att stå rak och inte låta sig gå med vågen och hoppas på det bästa, för det är jag som måste vara stark för mig. Ingen annan kan ta det här lasset åt mig. Inga mediciner, inga psykologer, det är bara jag som står med mig själv vid dagens slut.
Jag kan ha tappat hoppet om psykiatrivården också, säger inget mer om det.

Jag har legat i den här sängen i 3 dygn. Inte ens gått upp för att kissa. Sover, vaknar, känner efter, somnar igen. Jag orkar inte gå och knappt säga någonting heller.
Därför är jag tyst, sover och försöker döva den där outhärdliga icke-fysiska smärtan som vrider om min kropp som en sur disktrasa.
När man inte orkar svara på tilltal och inte orkar äta, då vet jag att jag är under isen. (Really?)
Ingen vet hur länge det kommer hålla på, ingen vet varför, ingen vet vad jag ska göra åt det.
Ska jag vara hemma? Ska jag trotsa ångesten och försöka glömma hur det känns? Är det något som är fel och som utlöser mina depressioner och ständigt återkommande panikattacker?
Min kropp reagerar ju fel vid fel tillfällen, den får panik fel anledning. Det är som att den är tillfälligt felkopplad, fel kabel i fel anslutning typ.
Det är så olika för alla hur man upplever ångest. Det kan räcka att jag tänker på en jobbig situation så börjar min hjärtklappning och illamåendet.
Av en tanke.
Jag går alltid ner 2-4 kg för varje dipp. Jag kan bara inte äta. Är så otroligt hungrig, och vill bara äta men när jag för gaffeln till munnen så vänder det sig i magen.
Det är så mycket mer, att jag till exempel ligger vaken till 3/4 på morgonen (även om jag inte sovit på dagen och varit uppe sen 6.30) eller att jag inte kan skratta.

Jag är så frustrerad och trött på det här. Jag vill bara ha tillbaka mitt liv igen.

Likes

Comments

Natten till idag, 00.45 för att vara exakt, var det 8 år sedan min lilla mormor somnade in och cancern tog den sista lilla livspusten ur henne. 
Är så ledsen över att jag inte fick se dig det sista. Men jag kommer så väl ihåg när jag gav dig sista kramen och jag visste innerst inne, att nu är det sista gången vi ses, jag kramade dig och sa "hejdå mormor" i dubbel bemärkelse, tyst i mitt huvud och hoppades att du skulle höra ändå. 
Det är tungt idag. 
Trots att familjerelationen var allt annat än bra under min uppväxt, så kom du att betyda väldigt mycket. Och jag vet att om du levt idag så hade vi haft så roligt du och jag, lika roligt som vi hade när jag var liten. 
Jag saknar dig varje dag mommi - men den 31 oktober varje år tittar jag tillbaka på gamla minnen och hoppas att du någonstans ser att jag mår bra, att jag saknar dig och att jag klarar mig fint här i världen. 
Dröm sött. <3 

Likes

Comments

Fick ett så hemskt besked i fredags, ett så oväntat och chockerande besked att en kollega på mitt gamla jobb gått bort väldigt hastigt..
Sågs senast veckan innan och snackade lite löst och allmänt om allt. Om man ändå visste vad människor går runt och bär på.
Så därför blev den dagen och resten av helgen väldigt märklig då man ägnar så mycket tid åt att grubbla och fundera hur fort livet kan ta slut och att man verkligen, återigen, MÅSTE vårda alla sina värdefulla relationer och smörja dom med kärlek och vänliga ord. Tycker du om en person - säg det! Det skadar ingen att man uttrycker sin uppskattning, snarare tvärt om - det kan rädda liv.

Ikväll tänder jag ett ljus för dig och hoppas att du fått ro och frid <3

Likes

Comments

Inte haft en enda minut över för att vare sig skriva eller kolla bloggar de senaste veckorna. Fullt upp med flytt, flyttstäd, badrumsrenovering, uppackning, nytt jobb, bilköp osv osv osv.
Vi har i alla fall landat i nya lägenheten och ja... den är SÅ SÅ fin. Så himla nöjd och köket är det absolut bästa.
Stort, nyrenoverat, diskmaskin, stora arbetsytor, mycket förvaring - dream.
Sen har vi ju rivit ut hela badrummet som var förfärligt, det låg ju en plastmatta på golv och något kakel som skiftade i grönt (?) samt utslitna dåliga duschväggar.
Bytt kakel till vita 20x40 cm på vägg och la 30x30 i svart på golvet och upp i duschhörnan, så det blev enhetligt. Kunde inte blivit nöjdare, vi fick även lagt golvvärme och bytt ut alla el brytare till svart med glas runt omkring :) N Ö J D A .
Nu väntar vi bara på all inredning, kommod och spegel från Macro design och duschvägg i rökfärgat glas från Svedbergs blev det tillslut.
Så om 1 månad är det helt färdigt och då lägger jag upp bilder tänker jag. Nu ser det ut som fan och vi har bara en toalett där inne, duscha får vi alltså göra någon annanstans. :))))))))

Blev ju även ny medarbetare på en nyöppnad Coop-butik i Trollhättan så där hittar man mig 30 timmar i veckan i frukten, min första fasta anställning sen jag påbörjade mitt arbetsliv. Mycket föll på plats i höst och om man jämför med hur förra var, så är det här nästan för bra för att vara sant.
Kan man vara såhär lycklig?
x


Likes

Comments

Dagen D som vi har längtat efter sen 5e juni då vi skrev pappren är HÄR! Eller ja, imorgon är det dags egentligen men idag kör vi sista packdagen och städning imorgon. 
Vi har fortfarande inget badrum :))))) då det blev lite skevt i planeringen från vår sida (lesson learned tills nästa renovering haha) så vi kan inte duscha förrän nästa helg. Men men, jag får tvätta håret i tvättstugan och lösa dusch på något annat sätt! Badrummet kommer bli så sjukt jäkla snyggt när det är färdigt. Vi valde att köra vita 20x40 plattor på vägg och 30x30 i svart klinker på golvet och som även kommer gå upp på väggen i duschhörnan så det inte blir så sterilt! 
Vi har även lagt in golvvärme på golvet och bytt ut alla brytare/transformatorer till svart. ALLTSÅ LYCKAN! 
Idag levereras golvet och hela helgen kommer bestå av plattsättning, och på måndag börjar jag nytt jobb samt att K drar till Stockholm och jobbar. Allt på en gång är verkligen vår melodi - ALLT ska inträffa på samma gång när det väl händer någonting haha! 
Nu ska jag dricka min morgonkopp och slappa :-)



Likes

Comments

Ja så känns det just nu, jag eller vi rättare sagt, går igenom en tuffare tid nu som frestar på vårt förhållande och allt annat runt omkring.
Vi har börjat riva ut badrummet, det är ett riktigt hästjobb och Krille är så himla duktig som spenderar hela helgerna där uppe och river. Oändligt tacksam för den mannen <3
Jag skulle börjat på mitt nya jobb, gjorde två dagar på introduktionen men insåg väldigt snabbt att detta inte är något jag ska hålla på med, jag är en tuff tjej vanligtvis som inte är rädd för smuts under naglarna och som verkligen arbetar hårt - men detta tog priset och jag har haft konstant ångest hela veckan, gråtit och åter gråtit floder.
Men har redan varit på 1 intervju och har ytterligare en i veckan som kan rädda hösten och framtiden.
Och när vi ändå är inne på det så kan vi spåna på det här med jobb VS utbildning.
Jag, som själv inte har en fullständig gymnasieutbildning (innebär att jag har ingen gymnasiekompetens och är därmed inte behörig till högskola/uni) har e.x.t.r.e.m.t svårt att få jobb.
Jag lever BARA på mina goda referenser från tidigare jobb arbetsintyg från tidigare chefer, det är som mina betyg och det är det arbetsgivarna går på när dom anställer mig.
Men även om jag jättegärna skulle vilja gå kurser i ledarskap, företagsekonomi och bokslut så har jag en hel del kurser att läsa upp innan det, och även när jag skulle vara färdig med de kurserna - så finns det inga garantier för att jag skulle bli anställd ändå på grund av bristande arbetserfarenhet - VILKET gör att vi är tillbaka på ruta 1 igen. Det går i en ond spiral och jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja i.
Börjar jag med studier så brister erfarenheten för jag har inte jobbat så länge. Börjar jag med jobb så får jag ingen heltidsanställning på grund av bristande erfarenhet.
Det är otroligt otroligt och åter otroligt viktigt att ni som går gymnasiet nu verkligen ser till att få godkänt i alla betyg ni har, och inte sumpar den chansen som jag gjorde, jag var väldigt naiv och trodde att jag kunde få jobb och inte behövde plugga. Det slår en väldigt hårt i ansiktet nu när man har en ny lägenhet, djur att försörja och en hushåll att försörja och man inte har någonting att dra in pengar på.
SO DO YOUR DUTY! Ni kommer vara SÅ tacksamma att ni gjort det senare i livet.
Kolla arbetsmarknaden, se vad som finns möjlighet att göra karriär inom i framtiden, gå olika vägar och gör något som ni tycker är roligt. Dock, ett tips från coachen, så är det SÅ tråkigt, men det finns tyvärr ingen framtid JUST NU inom media/journalistik - frisör/fransstylist/makeupartist - butik/handel. Det är dödfött att satsa på eftersom prognosen inte ser så god ut för dessa yrken, grundat på en hel rad olika studier och statistiker. Jag har själv varit i dom svängarna och fått lägga det på hyllan, don't waste your time.

Nu har mamma Agnes gett sin syn på  Sveriges något ofunktionella arbetsklimat.

Likes

Comments

Ja, det har varit en vecka som varit upp och ner hela tiden..
I fredags fick jag en panikattack mitt på jobbet vilket resulterade i att K fick komma med theralén och jag fick snällt åka hem och sova. Kort sagt i alla fall, det var naturligtvis lite mer dramatiskt än så.
Sen dess har jag känt mig lite nere, fruktansvärt trött men samtidigt inte kunnat somna på kvällen.
Det finns dock väldigt mycket att se fram emot i höst, vilket känns skönt då förra hösten blev helt förstörd.
1. Vi ska flytta, redan om 1 månad börjar vi flytta in i vår nya lägenhet!
2. Jag har ordnat jobb i höst om jag inte skulle få fortsatt anställning på City Gross.
3. Vår lilla kattunge kommer hem <3 Vi var och gosade nu ikväll med henne då det är vår granne som har fått, och alltså hon är det sötaste jag sett i hela mitt liv. Nu återstår bara vad hon ska heta, vi har känt på Sigrid, Tesla och Rosa.

Plus all inredning vi kommer att få köpa! Längtar så sjukt mycket!
Nu är det dock dags att ta drömmarna och gå och sova, imorgon ringer klockan 06.00 och jag börjar jobba kl 7. Jag Hatar att jobba helger.....

Sov gott!







Likes

Comments

När man väl kommer av sig med skrivandet så är det svårt att ta upp det igen tycker jag!
Jag har haft ytterligare en vecka som varit fylld till bredden med saker att göra. Jobbat 6 dagar och i fredags fick vi oväntat, men ack så trevligt, sällskap och dessa bönor stannade till idag!
Igår jobbade jag 7-13, åkte hem, duschade och svepte 2 tacos i all hast - sedan bar det iväg för lite drinkar hos en vän där jag fick det värsta glutenanfallet i manna minne och fick avsluta kvällen där för att åka hem och lägga mig.

Det blev trångt och stökigt i vår lilla etta som vi bor i men jag tror vi alla tog det rätt bra ändå. Vi är alla öppna människor som kan vara avslappnade med varandra :)
Söndagen idag innehöll slöande i solen på bakgården, en motorcykeltur och mer tacos till middag (tredje dagen nu, är lite trött på det i ärlighetens namn)
Kan inte fatta att vi snart ska flytta och måste börja prata med hantverkare och PACKA - jisses och rensa ut förråd och hela det här kyffet som är fyllt till bredden.... Längtar så jag D Ö R









Likes

Comments

Vet inte alls vad som hände med mitt huvud förra veckan, men har haft några riktigt tunga dagar det senaste. 
Inte orkat göra någonting, vart ofokuserad på jobbet och helt död i hjärnan medans kroppen vill gå ut och gå en långpromenad. Så konstigt, men jag antar att det är ytterligare ett symtom på min eventuella adhd. 
Ledig ungefär en och en halv vecka nu innan sommarschemat drar igång, så detta blir lite som min semester. Ska försöka vila allt jag kan och göra mysiga saker med Krille. Vi behöver lite kvalitetstid tillsammans. 
Ska på en skolavslutning och ett personalmöte, samt ett födelsedagsfirande i helgen innan veckan tar slut. Så lite roligheter är inplanerade. Sen är det banne mig midsommar nästa vecka? Låt tiden stanna snälla! Om 2 månade fyller jag 22 och sen får det gärna sakta ner lite, jag har jordens åldersnoja!



Likes

Comments