Januari är en testmånad!

På Facebook cirkulerar eller har det cirkulerat en liknande text om att "januari är bara en testmånad och att det riktiga året börjar i februari" som sagt något liknande. Och ja, jag håller verkligen med då en stor del av denna månad faktiskt har varit ganska skit, Fast det har funnits bra stunder också även om det dåliga har dominerat och fortfarande dominerar.

Jag har tänkt att skriva många gånger men någonting har alltid kommit i vägen eller så har viljan funnits men inte orken. Kanske också för att det inte finns något riktigt innehållsrikt. Nåja här är jag nu! :)

Det dåliga började redan på nyårsafton... Nyårsafton som ändå var såå bra och lyckad. Jag väljer att börja med det positiva!

Jag och Carro bestämde oss för att köra temat "Glitter och Glamour med silver och guld" och verkligen gå in för det. När hon kom mot kvällen pratade vi massor, nästan så att vi höll på att glömma bort allting! Därav att jag är osminkad vid bordet, haha! Men vi började till slut med pyntet (som endast blev i köket p.g.a. att min katt har en tendens att vilja tugga på sånt som prasslar) liksom blåsa upp bokstäver, fixa serpentiner o.s.v. Sen gick vi in på att laga maten som blev ugnsrostade grönsaker, rotfrukter, halloumi, vitlökssås och fyllda spetspaprikor. Det var verkligen såå gott! Senare blev det vaniljglass med varma hallon och strössel, ännu lite senare blev det ost och kex. Egentligen pratade och åt vi mest, smällde dom där grejerna på bordet samt blåste i tutor. Och pang så sprang vi in till vardagsrummet (tiden gick ju så otroligt snabbt!) korkade upp bubbel och kollade in "ring klocka ring" Det var inte mycket mer än så men ändå så lyckat och trevligt! Vi sa god natt eller ja god morgon klockan 6, men vad är det man brukar ju säga " att natten är ung" och jättegammal är jag ju ändå inte ännu ;)

Och piercingen blir så lätt märklig ibland, haha!

Men som sagt det dåliga började egentligen redan på nyårsafton som var på en torsdag. Jag har ju ofta ont i rygg och/eller ena höften (varför är skitsamma) men inte så att det stör så mycket, fast redan när jag vaknade och skulle vända mig i sängen för att gå upp kände jag en ganska stark smärta, en smärta jag inte riktigt var/är van vid. Jag suckade och stånkade och tänkte att "det får gå ändå" men det kändes vid varje steg jag tog men tack och lov inte sittandes, det hade blivit lite problematiskt sådär på nyårsafton. Carro gick hem vid klockan tre på fredagen och då hade jag ännu ondare. Så jag låg i soffan resten av eftermiddagen och kvällen... skulle jag på toa eller något gick jag med kryckorna (oftast hjälper vila). Men på lördagen vaknade jag upp och vågade knappt röra mig (det gjorde dock inte ont att ligga stilla) då minsta lilla rörelse nästan fick mig att börja gråta. Men jag rullade ur sängen för att ta värktabletter både för arm (som också gjorde ont att röra då jag måste ha vridit till den i sömnen) och resten, men när jag skulle gå så fungerade inte benet, jag kunde inte lyfta foten!! men det gick att vrida den fram och tillbaka och på så vis kunde jag hasa mig framåt med hjälp av andra benet till kryckorna som stod i hallen, då gick det lättare även om jag fortfarande inte kunde lyfta foten! (så klart var det, det bästa benet som gjorde ont) Smärtstillandet hjälpte mot smärtan i armen men inte i höft och rygg. Jag blev lite skraj, tanken "tänk om det inte går tillbaka" fanns i bakhuvudet. Jag ringde 1177 och tänkte åka upp till akuten men samtidigt nojade jag över Corona så att jag stannade hemma. Jag tänkte en dag till kan jag stå ut men jag låg bokstavligen (jag kunde knappt sitta och så har det aldrig varit förut) i soffan hela lördagen, vilket ju inte var så konstigt när jag inte kunde gå.. Hoppades, hoppades att det skulle vända på söndagen. Söndag morgon ställde jag mig upp, jag hade fruktansvärt ont MEN jag kunde lyfta foten men jag använde fortfarande kryckorna. Jag tog min första promenad 6 dagar senare. Nu är det som vanligt igen, smärtan är som den brukar och vissa dagar är den nästan borta. Det har inte blivit likadant igen sedan nyår och fysioterapeuten har sagt att så länge det blir bättre i vila så är det helt ok.

Men nä året har inte börjat bra, det är en väldig bergochdalbana och stundvis botten vilket är jobbigt, bra stunder finns så klart och dagar där allt är helt ok som sagt. Jag har idag en annan förståelse till varför mitt mående skiftar så mycket. Det känns lite lättare då.

Men januari är en testmånad och året börjar i februari ;) Nu vet ni att jag lever :)

Därmed sätter jag punkt!

Gillar

Kommentarer