Jag blundar men ser ändå

Vissa dagar går det lättare att koppla bort saker man inte vill tänka på, se framför sig, och ibland går det inte alls. En film spelandes framför ögonen, denna kvällen är det så. Ibland funderar jag på den självaste funktionen... Varför ska det vara så, just det där att ibland kunna koppla bort och ibland inte. Stänga ögonen men se ändå. Känslan av att vilja dunka huvudet i väggen och bara gråta. Jag må vara kryptisk, men är det någon som känner igen sig?

Förresten, det var ju semmeldagen för två dagar och självklart slank det ner inte bara en utan två st ner i min mage (det låg ju för tusan två i kartong då kan man inte lämna den ena ensam, haha). Det var visserligen från affären och då är dom inte lika stora, men dom var helt klart goda i vilket fall! Jag brukar inte tycka om mandelmassan och allra helst inte när det är i en klump, men jag smakade med bara lite i och som sagt det var gott. Men ja, jag föredrar med vaniljkräm (även om det är en fusksemla, enligt mig :P) eller en groda där mandelmassan är nermald i grädden. När jag var liten tyckte jag inte om varken grädden eller mandelmassan så jag nöjde mig med självaste semmelbullen med lite florsocker, haha!

Gillar

Kommentarer

Evahle - en blogg om psykisk hälsa
Usch det är så jobbigt att känna så. Har känt så i några dagar nu :/evahle.se
aflyingbutterfly
aflyingbutterfly,
FrokenA
FrokenA,
Känner definitivt igen mig! Ibland tänker jag att jag skulle vilja operera bort vissa delar ur minnescentrat i hjärnan (om det bara gick!)!! Vore så himla skönt. Eller ha en off-knapp eller nåt! KRAM vännen!!nouw.com/frokena
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229