Författare: Åsa Linderborg

Detta är en fantastisk bok, en bok alla borde läsa.

Kulturskribenten Åsa Linderborg har skrivit en självbiografi om sin barndom, uppväxt och framför allt om sin pappa härdarmästaren Leif Andersson från Västerås. När Åsa är några år gammal lämnar mamman familjen för en ny man. Åsa blir kvar med sin pappa som är alkoholiserad. Han tar pengar ur hennes spargris, hon har inga rutiner kring tvättning eller tandborstning och de har knappt sängkläder hemma. Det är som upplagt för ett miserabelt porträtt av en olycklig barndom. Men det är verkligen inte vad det är! För visst blev Åsa eftersatt materiellt men Åsas liv var ändå fyllt av kärlek. Boken är en varm, nyanserad och ärlig skildring av hennes far. En far som aldrig riktigt verkar ha vuxit upp. Man får känslan av att han behandlar sin jänta Åsa som en jämlike redan från mycket unga år. Och där han brister i faderskapet finns hennes farmor och farfar i närheten alltid redo med lagad mat. Åsas mamma är långt i från frånvarande, hon flyttar till henne i tonåren då faderns alkoholism blir för svår, men träffar henne också regelbundet genom hela uppväxten.

Åsa Linderborg har skrivit boken som en roman. Språket är mästerligt. Och jag vet inte om jag läst ett bättre personporträtt än detta av Leif, häradsmästaren från Västerås, lojal in i märgen mot arbetet, och med längtan efter ett kommunistiskt samhälle som ska fixa allt, även hans eget liv som han inte riktigt tycks bemästra. Hans kärlek till jäntan går inte att ta miste på. Samtidigt finns alkoholen där och pockar på hans uppmärksamhet - så mycket att han sviker dottern.

Åsa och hennes pappa tappar kontakten under de tidiga vuxenåren men återfår den, mycket på grund av att Åsa får egna barn verkar det som. Boken rymmer även sorg och skam, skam över att inte riktigt kunna stå för sin alkoholiserade far i sin nya akademiska miljö. Han blir inte inbjuden på hennes disputationsfest, hon intalar sig att det är för hans eget bästa, men hennes ångest över att ha gjort ett sådant val märks väl. När han går bort är sorgen över det som blev stor, liksom kärleken. En fantastisk bok helt enkelt.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Författare: Inga-Lill Roos

Energitjuvar har nog de flesta stött på, även om man kanske inte visste att de hade ett namn. En energitjuv är en människa som tar energi från dig snarare än ger energi. Det värsta är naturligtvis om din partner eller familjemedlem är en energitjuv, då dräneras du på ork och livslust och det krävs stor styrka för att kunna ta dig loss. Samtalsterapeuten och socionomen Inga-Lill Roos förklarar i sin bok vad en energitjuv är och hur man blir en energitjuv; i de flesta fall på grund av barndomstrauman. Men hon beskriver också den andra sidan av myntet, givarna, som är välvilligt inställda personer med svag självkänsla och svårigheter att sätta gränser, något som energitjuvarna kan nosa sig till på långt avstånd. Innerst inne mår även energitjuvarna mycket dåligt men de projicerar sina negativa känslor på omgivningen för att slippa ta itu med sina problem. Som ni förstår är de inte helt lätta att hantera, mycket på grund av att inget någonsin är deras fel och att de därför inte ser någon anledning att förändra sig. Det är ju alla andra som ska anpassa sig!

Jag är en psykologinörd och läser mycket i ämnet. Det är fascinerande att fundera kring människans utveckling från litet barn till vuxen och vad vi behöver under barndomsåren för att utvecklas till empatiska vuxna. Och denna bok förklarar på ett enkelt men ändå djupgående sätt hur en människa, som inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda som liten, kan utveckla mycket narcissistiska drag som vuxen. Därför tycker jag om denna bok. Jag får nya insikter och boken hänger sig kvar i mig. Som jag har irriterat mig på energitjuvar genom livet och här börjar jag förstå hur de egentligen fungerar. För den som inte älskar psykologi lika mycket kanske boken är något lång och utsvävande på sina ställen. Detta är dock inte något jag störs av. Rekommenderas till alla som vill förstå det mänskliga psyket lite bättre!

Likes

Comments

Caféet Pom och Flora har tagit Stockholm med storm. Caféet finns dels på söder, dels i Vasastan, och har blivit mitt absoluta favoritcafé under mammaledigheten (tillsammans med resten av Stockholms mammalediga - så trångt blir det!). Konceptet är enkelt. De serverar frukostmat, i första hand nyttig sådan, hela dagen. Nu har de gett ut en kokbok som heter just Frukost hela dagen och jag sprang ivrigt och köpte den så klart.

Boken är uppdelad i kapitel efter receptsorter såsom bowls och gröt. Recepten varvas med stilrena bilder på mat och foton från caféerna. Recepten är verkligen enkla att göra själv, ibland på gränsen till banala. Receptet för deras goda ricottayoghurt visar sig till exempel helt enkelt vara att blanda ricottaost och yoghurt. Andra läckerheter i boken är olika nötblandningar för att toppa chiapuddingen, avokadosmörgåsar och bananbröd med nötsmör. Enkelheten är inte negativ. Tvärtom. Jag tycker om det enkla och boken är verkligen inspirerande. För den som är trött på ostmackan till frukost är denna bok perfekt. Maten passar också för en lättare lunch eller kvällsmåltid. Och ett litet tips på vägen, både för den som köper boken och den som besöker caféet - se till att äta/laga Toast Chermoula, mums vad gott!

Likes

Comments

... är jag inte intresserad av längre måste jag erkänna. Den börjar i slutet av februari men med Bookbeat, Storytel och fantastiska nätbokhandlar så känner jag att rean spelat ut sin roll, i vart fall för mig. Men för er som handlar då så önskar jag lycka till! Hoppas ni gör några fina fynd!😘

Likes

Comments

framsidan av många böcker står det att den har vunnit det eller det priset. Har du också undrat vad de olika priserna böcker kan få egentligen innebär? Här får du en snabbkoll. Idag handlar det om Bookerpriset!

Var kommer namnet ifrån? Priset heter egentligen The Man Booker Prize for Fiction samt The Man Booker International Prize.

Vad är Bookerpriset? Ett prestigefyllt brittiskt litterärt pris som delats ut sedan 1969.

Vad innebär en vinst? Prissumman är 50 000 pund, och priset anses vara ett av de finaste litteraturpriserna i världen (jämte Nobelpriset).

Vilka priskategorier finns det? Två, båda i skönlitteratur. Priset går dels till en skönlitterär bok som skrivits på engelska som originalspråk (före 2014 var författaren tvungen att komma från det brittiska samväldet men detta krav är borttaget), dels till en skönlitterär bok som översatts till engelska och utgivits i Storbritannien under året.

Hur utses vinnarna? Priset administreras av The National Book League som utser en jury sammansatt av litteraturkunniga personer som litteraturkritiker och författare. Juryn skiljer sig åt från år till år.

Vem delar ut priset? Priset är sponsrat av The Man Group och delas ut av Bookerprisets stiftelse - the Booker Prize Foundation.

Hur delas priset ut? Ett dussin nominerade böcker tillkännages i mitten av året och en vinnare utses på hösten/vintern vid en ceremoni i London.

Vem vann 2017? Den amerikanske författaren George Saunders med sin bok Lincoln in the Bardo.

Likes

Comments

... spelas Mig äger ingen av Åsa Lindeborg. Om jag hinner ska jag nog försöka se filmen också. Trevlig helg💕

Likes

Comments

Författare: Daniel Redgert

För den som inte vet vem fan Daniel Redgert är så kan jag börja med att säga att han är en 25-årig medieprofil och PR-kille från Västerås. Han har arbetat för Hannah Widell och Amanda Schulmans bolag Perfect Day och synts en del bland kändisar och vinglas. Han har gjort sig ett namn inom en liten klick men för den stora massan är han nog inte speciellt känd alls faktiskt.

Det är ju något intressant med en 25-åring som skriver en självbiografi. Boken handlar om Daniels uppväxt som delvis utfryst och ensam och hur han bestämde sig för att ta revansch och lyckas i Stockholm. En dag skulle mobbarna avundas honom. Och revanschlusta och drömmen om ett glammigare liv gjorde att han arbetade minst sagt hårt. Det går inte att beskylla Daniel för att vara en latmask. Han jobbade hela helgerna på Mc Donalds för att ha råd att åka tåget till Stockholm, försöka (men inte alltid lyckas) komma in på Spy Bar, för att sedan ta första morgontåget hem direkt till skolan. Han networkade järnet, tog varje tillfälle att synas och vips hade han lyckats med det han önskat mest, att anställas av Hannah och Amanda som PR-människa.

Låter det ytligt? Ja, det är det. Även om Redgert lägger in djupare avsnitt om hans homosexualitet och trauman från tonårstiden så är och förblir det rätt ytligt. Och han hymlar inte om det heller. Han vill vara en del av kändisvärlden. Punkt. Han vill att hans gamla mobbare ska sitta i en sunkig lägenhet i Västerås och se honom skåla med Gry Forsell på Instagram. Han vill att vakter ska släppa honom före kön in på nattklubb.

Egentligen borde jag ömma lite för honom. Det är ju mänskligt att vilja ta revansch, visa vad man går för. Inget konstigt med det. Det är samma kraft läsaren möter hos Zlatan i hans självbiografi och titta var det tog honom. Det som tyvärr gör det osympatiskt här är att Daniel Redgert verkar vara beredd att kliva över vilka lik som helst. Vänner - det är människor man har nytta av, inget annat. Och känslan är att när han inte längre har nytta av dem så är de inte vatten värda. Daniels värld är en hierarki och enda syftet är att ta sig uppåt (och sparka lite nedåt om man kan). Han skojar om Gunilla-typer, kvinnor som jobbar på myndighet och gillar ett gott vin och färgar slingor i sin offentlig sektor-frisyr, men föraktet lyser igenom. Där. Vill. Man. Inte. Hamna.

Som samtidsfenomen är boken ändå intressant tycker jag. Sociala mediers roll för framgång synliggörs på ett bra sätt. Och jag beundrar hans driv och arbetsförmåga. Jag hade bara önskat att han förstod att det finns viktigare saker i världen än att vara föremål för folks avund. Gunilla är troligen lyckligare än Daniel Redgert.

Likes

Comments

Författare: Hjalmar Söderberg

Jag har som mål att läsa fler klassiker under 2018, dels för att jag tycker om känslan av att bättra på allmänbildningen, dels för att jag hoppas på härliga läsupplevelser. Så här kommer den - först ut - Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Vem var nu Hjalmar Söderberg egentligen frågar du? Klicka här för snabbkoll!

Doktor Glas skriver i dagboksform om sina betraktelser och funderingar från ett Stockholm i början av 1900-talet. Han är en smått deprimerad läkare som gör knivskarpa bedömningar av de människor han träffar. En av dem han avskyr mest är pastor Gregorius som beskrivs som en vidrig tölp. Eftersom läsaren bara får Doktor Glas perspektiv så kan man misstänka att hans porträtt är något partiskt. Men Gregorius verkar ändå inte vara någon toppenkarl helt klart. Doktor Glas får kontakt med pastorns hustru Helga i samband med att hon besöker honom som patient. Hon börjar anförtro sig åt honom om sitt liv och det faktum att hon är djupt olycklig i sitt äktenskap och älskar en annan. En plan börjar ta form hos Doktor Glas där han ska döda pastorn genom förgiftning, mycket på grund av hans egen kärlek till Helga.

Boken fick tydligen en del kritik för sitt omoraliska innehåll när den kom 1905. Men för 2000-talsmänniskan, som är van vid serier som Dexter och allmän glorifiering av kriminella, är innehållet inte särskilt stötande. Jag tycker om det försiktigt beskrivande språket och Doktor Glas krassa verklighetssyn. Meningen "liv, jag förstår dig inte" har blivit ett känt citat från boken och är ganska talande för doktorns syn på livet - pessimistisk och likgiltig. Det finns också något intressant, och för den delen fint, i att han, på grund av sin omöjliga kärlek till Helga, är beredd att utföra en sådan handling med enda syfte att hon ska bli lycklig med någon annan. Den typen av osjälvisk kärlek ser man sällan idag slår det mig. Att handlingen ifråga är ett mord kan tydligen romantikern i mig se genom fingrarna med...

Boken är inte lång, ljudboken tar ca fem timmar att lyssna på. Ändå märker jag att jag tycker det är aningen långsamt emellanåt. Men det är en bra bok, helt klart, så de fem timmarna är ändå väl spenderad tid.

Likes

Comments

Författare: Maria Borelius

Hälsa är verkligen på modet och det allra hetaste just nu måste vara tarmfloran och anti-inflammatorisk mat. Vi har Food Pharmacy av Mia Clase och Lina Nertby och Happy Food av Niklas Ekstedt och Henrik Ennart för att nämna några populära böcker i ämnet. Jag har blivit riktigt intresserad och plöjer allt anti-inflammatoriskt som kommer i min väg. Jag försöker också följa råden så gott jag kan (med en hel del undantag).

Maria Borelius bok handlar om hennes hälsoresa. Hon har en bakgrund som vetenskapsjournalist och har varit träningsinstruktör. Hon har alltså sett sig som en medveten och i stora drag hälsosam människa. Med ryggont och allt större trötthet börjar hon dock leta efter sätt att förbättra sin hälsa. Många av stegen hon tar ramlar hon över mer eller mindre av en slump (som de givande kostråden från en amerikansk fitnesstränare), andra är högst medvetna (som en Ayurveda-resa till Indien). Hon upptäcker snabbt att anti-inflammation går som en röd träd genom allt hon utforskar - det verkar helt enkelt vara nyckeln till allt. Håll inflammationen borta och hälsan kommer som ett brev på posten! .

Den här boken fokuserar mer på Marias egen resa och hennes insikter än på att redogöra för vetenskapliga studier. Hon höjer inget pekfinger och ger inga förmaningar. Istället beskriver hon hur hon har gjort för att ändra sin livsstil. Det är sympatiskt tycker jag. Dessutom har hon med det andliga och meditation som delar i en anti-inflammatorisk livsstil vilket jag inte sett i andra böcker i ämnet. Och jag blir inspirerad!

Likes

Comments