Att vara öppen med hur man mår

När jag bloggade i onsdags så kändes allt bra. Brorsan hade kommit hem från sjukhuset och mamma och pappa skulle komma hem från Kina. Faran var över och jag började slappna av så då kom allt över mig. Jag vaknade på torsdag morgon och kunde inte resa mig ur sängen. Jag snoozade gång på gång innan jag tog mig upp. Jag började sminka mig men grät bort sminket i samma takt och började få panik. Kan man sjukanmäla sig från jobbet för att man är trött och ledsen?

Det är så lätt att bli överväldigad av känslan av allt man måste klara av! Jag sov ju fortfarande i mina föräldrars hus så pappa hjälpte mig att sortera och prioritera i dagens agenda. Jag åt frukost i lugn och ro och skickade ett meddelande till min chef och mina kollegor att jag ville jobba, men att jag var lite instabil och behövde ta dagen som den kommer. Det var inga konstigheter. De har ju vetat allt som hänt hela veckan med sjukhusbesök osv.

Vetskapen om att de visste hur jag mådde gjorde allt lättare och jag jobbade på hela dagen innan jag gick hem lite tidigare och la mig i sängen. Jag visste att jag skulle må bättre av att komma ut, sysselsätta mig och skratta med mina kollegor som också är mina vänner. Men att behöva fakea att jag mådde bra i åtta timmar kändes omöjligt. En kultur där vi är tillåtande mot varandra gör att det inte behöver vara antingen eller.

Var inte rädda för att vara öppna med hur ni känner och mår!

Igår mådde jag bättre igen. Jag avbokade alla kvällens planer och somnade 21.15 och idag känns det ännu lite bättre. Jag bor kvar med familjen i helgen och bara tar det lugnt och snart är allt som vanligt igen :)

Nope..

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229