Header
Z L

Det är en sak när en främmande kommenterar om min situation, det rör mig knappt längre. Jämför det med någon som säger du är dum i huvudet. Man rycker på axlarna och går sin väg, inget mer med det.
Men när min egen familjemedlem går på mig om att jag är transsexuell tar det på ett helt annat sätt.

Alla syskon bråkar och det är ingenting man kan komma ifrån. Man säger saker man inte menar, ber om ursäkt och går sedan vidare tills nästa gång man bråkar. Men jag trodde aldrig min egen bror skulle kasta ur sig någonting om att jag är transsexuell, aldrig någonsin.
Innerst inne vet jag att han inte menade någonting utav det han sa, trots det ger det honom ingen rätt till att yttra sig så. Det tog fruktansvärt hårt på mig. Han kunde lik väl ha kastat en sten på mig och jag tror det skulle känts mindre. Vet inte om jag kan förlåta det, men en sak som är säker är att jag aldrig kommer att glömma det.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Onsdag den 20 december klockan 13:00 är det min tur.
För några dagar sedan fick jag ett samtal när jag stod på jobbet. Till min förvåning var det könsidentitetsutredningen ifrån Lund som ringde angående bytet med mitt personnummer.
Äntligen, känns som utredningen har stått stilla i evigheter.

Kommer få träffa min läkare i Lund och gå igenom hur jag tycker utredningen har gått hitintills. Jag ska ha med mig personbevis, vart jag är folkbokförd och mitt civiltillstånd för att få ändra mitt personnummer.
Detta var dessvärre all information jag fick utav samtalet. Jag får helt enkelt vänta och se vad som kommer att hända under mötets gång.

Likes

Comments

Denna fråga är lite som att fråga ''hur är det att leva?'' Alla har sina egna versioner och erfarenheter, likväl inom detta ämnet.
Vad jag skriver är enbart min version och efter mina erfarenheter, ingen annans!

Det är svårt att berätta hur det är att vara transsexuell eftersom det är någonting jag är dygnet runt. Vardagen runt om kring det transsexuella är det som påverkar mig, inte att vara transsexuell.
Som ett exempel. Jag har en ledsjukdom. Själva sjukdomen i sig är inget problem. Det är när vädret går ifrån varmt till kallt som jag får själva problemet och det gör ont i hela kroppen. 

Själv tror jag allting beror på vad man gör det till oavsett vad vi pratar om. Det finns alltid hinder i livet men det handlar om att våga ta sig över det och se framåt. 

Så tillbaka till frågan ''hur är det att vara transsexuell''. Från min sida är det som en bergochdalbana precis som allt annat i livet. Med andra ord helt naturligt. 






Likes

Comments

Vi backar bandet lite så du förstår vad jag skriver om.
Jag är en kille på 21 år som blev född i en kvinnokropp. Med andra ord är jag transsexuell FTM. Jag har gått en utredning för transsexuella i cirka 4år och är just nu inne i operations diskussionerna. Det innebär att jag har kommit en ganska bra bit i min utredning, samtidigt som jag har en bra bit till att gå. Jag har tagit ut mina ägg, börjat ta testosteronsprutor vart tredje månad på 4ml, åkt upp till Stockholm för operationsprat och nu väntar jag på operationstiden för att operera bort mina bröst. Det blev en otrolig snabbspolning.

Under dessa 4 åren har det kommit upp en rad olika frågor. Hur utredningen går till, när jag insåg att jag är född i fel kropp och hur det tar psykiskt på mig, med mera. Sedan har vi den frågan som alltid får mig att tappa all luft. '' Hur vet du att du inte ångrar dig''. Ska jag vara 100% ärlig kan jag inte svara på den frågan. Vad jag kan göra är att fråga dig precis samma sak. '' Hur vet du att du inte ångrar dig, hur vet du att du egentligen inte är född i fel kropp?''. Vad som händer här är att du, precis som jag får lika svårt att förklara sig. Det är någonting i själva känslan när någon säger ''han eller killen'' till mig som gör allting så tydligt. Jag kan tyvärr inte formulera mig bättre mer än att jag vet inte vad som kommer hända i morgon, men jag vet att jag kommer fortfarande vara ''han''.

Likes

Comments