View tracker

LYSSNA PÅ: https://www.youtube.com/watch?v=1KbauuM9EhY

Är det bara jag som ibland känner mig tom? Jag vet inte hur jag skall förklara det här ''tom'' men..Jag kan inte gråta, inte skratta. Inte lyssna på deppiga låtar eller glada. Jag vill bara sitta ute eller i mitt rum, helt i tystnad. Kolla på bilar som kör förbi, kolla på alla människor. Vissa stressade, vissa lugna. Vissa med ett sorgset ansiktsuttryck och vissa leende. Vissa med en massa små hemligheter och vissa med en stor. Eller bara sitta och titta på fåglar, på molnen, solen. Inget spelar någon roll när jag känner så här, jag skulle vilja sitta så i flera timmar. Jag vill inte prata med någon, eller förklara för någon. Bara sitta. Vagga mig själv till sömns, gråta mig själv till sömns. Min lärare sade idag att ''livet är hårt, sen dör man'' . Jag blev så ledsen när han sade så, för det är sant. Mitt liv är inte perfekt, det är och har varit jobbigt riktigt länge. Vad skall jag göra? Vänta? Jag har väntat i flera år. Jag vill inte att det där uttrycket som min lärare sade idag skall stämma in på mig. Jag vill inte lida tills jag dör. Jag vill bli fri, som en fågel. Flyga vart jag vill,när jag vill. Det här är jobbigt att skriva om när tårarna bara rinner ner. Jag kommer säkert ta bort det här inlägget om någon dag och inse hur korkat det är men. Det enda jag vill säga är att det är okej att må dåligt ibland, att känna sig tom. Det är en del av livet, men se till att det inte är en så stor del av ditt liv. Se till att den delen är så liten som möjligt. Jag vill inte säga att jag är deprimerad. Jag hatar det uttrycket. Det får en att låta svag och vilse. Jag kanske är vilse, men jag är inte svag. Jag är verkligen inte svag. DU ÄR INTE SVAG. Det finns så många jag kan prata med, det finns så många jag pratat med. Men ibland hjälper det inte längre, du måste prata med dig själv. Du måste fråga dig själv om det är så här du vill leva, så här du vill ha det. Söka ordentlig hjälp. Jag brukar alltid vara öppen för sånt här, väldigt många personer skriver åt mig dagligen om deras problem eller bara vill prata ut. Det jag vill komma fram till är att om du mår dåligt eller vill prata med någon. Jag finns här. Ingen skillnad om du mår dåligt bara för stunden eller längre perioder, finns ALLTID här. Jag lyssnar alltid, förstår alltid. Jag kanske inte kan fixa alla dina problem, men jag kan kanske kan fixa dig. Hjälpa dig. Låt ingen trycka ner dig, låt inget komma i din väg. Tänk positivt, ta en dag i taget. Tro mig det är lättare sagt än gjort, annars skulle jag inte sitta här nu i mörkret och prata och skriva om det här till människor som knappt läser och knappt bryr sig. Det känns bra att skriva här, det känns bra att få ut det. Jag känner mig så jäkla tom, jag vill bara upp på taket och titta upp i himlen och stjärnorna i timmar. Vill inte känna av någonting. Jag vet inte vad det här är, det är något som saknas. En del av mig som saknas någonstans och jag vill så gärna ha tillbaka den. Jag fungerar inte så bra utan den. Wow, jag känner mig så larvig och barnslig som skriver det här, nu kommer alla igen börja med att säga och skriva att jag vill ha uppmärksamhet och allt det. Jag önskar det vore det, jag önskar uppmärksamhet hade fixat mina problem men nej, det är inte lösningen. Det är inte det jag vill ha. Jag vet inte själv vad lösningen är. Kom ihåg att alltid skicka om det är något, är öppen för precis allt. Varenda en av er är speciella och underbara, du som läser det här. DU är viktig, speciell ,unik, fin, bra, bäst, underbar och helt jävla fucking awesome!! Much love xoxo

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Redan oktober huh? Tiden går snabbt. Innan vi vet om det är det 2017. Jag har haft fullt upp med läxor och prov, har börjat träna fotboll på egen hand igen.Jag försöker verkligen kämpa, jag försöker trots allt börja igen. Måste skriva om det som hände i fredags. Det var verkligen det äckligaste och mest skrämmande jag någonsin varit med om. Jag tappade minnet, jag hade glömt allt och alla.Jag fick grova minnesluckor det var helt sjukt. Det började med en olycka, jag slog huvudet ordentligt i marken och blev medvetslös tills en kvinna plocka upp mig. Efter att ambulansen kommit och gjort sitt, och cykeln fördes iväg började det dåliga hända. De hade ringt mina föräldrar, de skulle ta hem mig från sjukhuset. Tror du jag slapp hem? Nej, jag visste inte ens vem dom var. När mamma kom fram för att omfamna mig började jag skrika och gråta. Jag visste inte vem mamma var, jag visste inte att jag hade en familj eller att jag hette Ismaelsson i efternamn. Jag fick bli kvar tills jag lugnat ner mig, fick träffa massa andra läkaren och det enda jag förstod var att det var kört för mig. Dagen efter hade hjärnskakningen lagt sig lite grann, jag var 'hög'' på smärtstillande läkemedel. Jag hade iallafall fått tillbaka lite, jag skrek efter min mamma. Efter att jag ungefär suttit 40 minuter och försökt låsa upp min telefon så började jag chatta med mina vänner. VILKET VAR ETT STORT MISSTAG. Jag frågade alla vem dom var och att jag inte känner dom. Dagen efter hade jag ingen hjärnskakning och mina minnesluckor var nästan helt borta, jag fick dock gå till sjukhuset hela tiden för att dom skulle kolla upp mig lite då och då. Antagligen är det helt normalt allt få minnesluckor efter en så kraftig smäll. Men ni FÖRSTÅR INTE hur äckligt det var. Vet ni vad det äckligaste var? När man kommer hem, kollar telefonen och får se allt skit ens vänner pratar och skickar åt en. Jag tänker inte dra alla över samma stup men, det är så sjukt hur vissa människor drar sina egna slutsatser. ''hon gör det för uppmärksamhet'' och ''hon ljuger och fejjkar'' .. Det roliga är att det där skitet kommer alltid från samma personer. Kanske dom har rätt? Kanske jag ringde och beställde en ambulans för att jag ville ha uppmärksamhet, kanske jag utsatt min familj och mina föräldrar för en av de mest hemska nätter och dagar i deras liv för att jag vill ha uppmärksamhet, kanske jag mutade läkarna så de kan skriva ut och berätta vad jag har för jävla fel. BRUH. Jag är så tacksam över att jag inte fick amnesi. Jag är så tacksam över att allt blev bra. Jag kan inte förklara hur hemskt det var alltihopa och tänk på dom i min omgivning. Jag skulle behöva starta om igen, ett helt nytt liv. usch. Människor som alltid vrider på saker och får allt att låta som en lögn, fan vad jag hatar er. Hårda ord? AVSKYR GROVT*** Kommer ni ihåg när jag skrev att jag har flera sidor? Det här är en av de mindre fina. Det kan bli riktigt fult. Sitter här och äter chips och kollar netflix lite då och då, har ett prov imorgon och finska ord. Ingen stress, hittills har allt gått bra! Fått ungefär 9 -10 på alla prov och förhör. Kan knappt vänta på att få börja gymnasie! Då börjas det riktiga plugget, det man förberetts till i flera år. Vet dock inte VILKET gymnasium det blir, tips?? Vill så långt bort som möjligt, men skolan skall vara väldigt bra. INTE EN SKOLA SOM ALLA SLIPPER IN I, jag vill ha en skola som uppskattar höga medeltal. Som mina. Bästa skulle vara att ta mitt pick och pack och lämna landet, studera utomlands. Hjälpa barn och skolar som inte har tillräckligt med läraren. Vad sitter jag och drömmer nu? Jag är 15 år och har ord som ''sotare'' och ''du milde!'' till läxa. Hoppas ni har haft en bra dag, kom ihåg att checka in mina sociala medier! Om det är något ni funderar så hör av er! Sköt om er! <33 #positivevibessonly

Likes

Comments

View tracker

Jag pluggar. Hela tiden. Vardagar, veckoslut, under lov. Jag gillar att lära mig saker helt enkelt. Det finns dock ämnen jag inte gillar lika mycket som andra, matematik till exempel. Jag avskyr matematik. Jag älskar språk. Så vad gör jag? Söker motivation för att orka och klara av matematiken. Man skall aldrig tänka negativt. Jag klagade hela tiden 'jag kommer inte klara det här, det här är omöjligt' men det har jag nu slutat med. Hela sjuan inställde jag mig negativt när det kom till matematiken, nu har jag börjat med positiv inställning och tro mig det hjälper. Det hjälper inte mig att förstå matematiken eller klara av alla uppgifter, men det ger mig motivationen till att kämpa och försöka räkna uppgifterna och komma på lösningar samt be om hjälp av lärarna. Tro mig nu, ingen är bra på allt. Alla har svagare prestationer i något ämne. Här är några tips och knep som jag finner bra , BUT KEEP IN MIND att detta är inte för alla, du har kanske har andra inlärningssätt men det här är mina!


Försök hitta det intressanta i varje uppgift. Gör uppgiften rolig och intressant. Då kommer det automatiskt bli lättare. Exempelvis om du har en historia uppgift om medeltiden, tänk tillbaka på den tiden och tänk på hur människorna levde då jämfört med idag. Jag blir alltid så fascinerad av att tänka på hur människor förr i tiden levde under helt andra omständigheter och en dator för dom skulle vara en utomjording.


Acceptera Det faktum att skolan tyvärr är ett måste och att det är för en god sak. Du kommer kunna plugga dig fram till ett drömjobb. Idag krävs så mycket plus som möjligt när du ska söka jobb. Utbildning är ett stort plus. Så försök acceptera det faktum att utbildningen är något man måste göra och varför inte göra det bästa utav situationen.


Planera din tid väl. Gör det inte jobbigt för dig själv om du vet att du behöver mycket tid inför nästa prov. Ha en almanacka och skriv provdagar och deadlines så du har koll. Skriv även upp pluggtimmar du ska lägga ner efter skolan.

Gör pluggtiden roligare genom att lyssna på bra musik och ät på något gott. Det behöver inte vara något onyttigt men godis, fruktsallad, en god macka eller kanske popcorn. Något som gör att plugget inte känns så tungt. Lägg även undan mobilen så att du inte kan störas av det och lockas av annat roligare.


Sätt inte upp orimliga krav på dig själv. Så som jag gör. Då blir det bara pannkaka av hela saken så antingen kör du slut på dig själv eller så skiter du i det.


Ta vara på tiden i skolan. Även hur kul det är att sitta och flamsa med sina kompisar så kommer du ångra dig när du väl kommer hem och har hela uppgiften kvar att göra klart hemma. Utnyttja all tid ni får i skolan så kan ni slappa när ni kommer hem.

Framförallt så är det viktigt att lära sig vad som passar just dig bäst. Du kanske behöver 30min varje dag för att redovisningen ska passa medan någon annan kan nöta 2 timmar dagen innan. Som jag t ex. har en tendens att ha göra uppgifter för snabbt och i efterhand kan jag hitta hur mycket slarvfel som helst och tack vare det får jag kanske ett sämre betyg. Jag måste därför lära mig att lägga ner mer efterarbete på mina uppgifter innan jag lämnar in dom för att dubbelkolla stavfel och andra större missar. Känn av vad just du behöver för att göra det rätt för dig själv. Slippa massa onödigt arbete och stress.


* ORGANISATION: För mig är det mycket viktigt att hålla sig organiserad inom mitt skolarbete. På så sätt känner jag mindre stressad och känner att jag håller mer koll på saker och ting. Jag använder mig av digital kalender dagligen. På min kalender skriver jag in när jag har prov och inlämningar men också när ledigheter eller annat kul dyker upp (så att jag genast känner mig lite gladare när jag ser de händelserna.)


* BERÖM DIG SJÄLV! Många elever, däribland jag (men jag försöker bättre mig!!) , har svårt att känna sig glad och stolt över sig själv inom skolperspektiv. Beröm dig själv innombords! Det kan vara något litet som större, tex att man ställt en bra fråga som fördjupar diskussionen, att man stavat rätt på ett ord som man stavat fel på tidigare eller fått ett betyg man känner sig nöjd över.


*RÄCK UPP HANDEN! För att nå högre betyg är det viktigt att läraren få se dig aktiv och engagerad på lektionen. Ställ bra frågor, dela dina åsikter kring ämnet och diskutera! I början kan det kanske kännas lite pinsamt men slutligen kommer du känna dig mer självsäker och därmed utveckla ännu bättre argument . Om du försöker räcka upp handen mer kommer du få ett bättre betyg förhoppningsvis, lära dig att tänka ett steg längre och givetvis bli smartare.


Det var allt antar jag, jag hoppas något av dessa tips kan hjälpa dig. De hjälper iallafall mig. Huvudsaken är inte att få bra betyg utan att må bra och känna att man gjort sitt allt.


Ditt bästa räcker alltid.


Puss på er! ilysm<33


Likes

Comments

Ni borde veta mitt namn vid det här laget, och min ålder. Jag föddes 15.1.2001 i Ekenäs. Mina föräldrar är dock födda i Irak, Kurdistan. Jag är alltså muslim. Mina föräldrar har bott här i snart över 40 år. Jag har fem syskon, Zeravan,Zimkan,Zinjar,Zelan,Zanwer. Jag skämtar inte ens, jag blandar på dom hela tiden. Tillbaka till mig, jag älskar musik, fotboll och att sjunga. Jag älskar min familj och mina vänner. Jag är väldigt öppen med allt, mina känslor, åsikter och mål. Jag tar alltid initiativ och gillar att få saker gjorda (I TID). Jag är duktig i skolan, jag gillar skolan en hel del. Jag vill bli lärare när jag blir stor. Jag är ganska (väldigt) envis och jag gillar att bestämma över allt och alla. Jag är en fysiskt och psykist stark person. Något jag alltid gör, varje dag är att åtminstone ge 10 komplimger per dag, krama någon, se till att hjälpa någon-. Ibland känns det som om det enda jag gör är att hjälpa människor , vilket jag älskar. Jag bor på sociala medier, jag är social hela tiden. Jag gör allt för mina vänner och min familj, jag älskar att sprida goda och positiva budskap, jag gillar att sprida positiv energi överlag. Jag är väldigt glad och fnittrig av mig. Jag ger aldrig upp lätt, jag är en person som jobbar hårt och är jobbig att hantera. När jag bestämt mig för något finns det inget men och eller. Jag vet inte vad annat jag skall skriva? Jag kan beskriva mitt utseende för skojs skull, jag är kort och lite mörkare när det kommer till hudfärg. Jag har kolsvart och långt hår samt mörka och stora bruna ögon. Jag klär mig inte enligt väder för jag är oftast allt för finklädd. Jag går inte ut genom ytterdörren utan smink, jag är väldigt osäker på mitt utseende,tyvärr. Jag skulle döda för att bli som vissa tjejer, som bara kan dra på ett par mjukis byxor och en t-skjorta, lägga upp håret och gå till skolan. Jag jobbar på det (nej jag skall inte döda någon) SÅ DET VAR väl allt? En kort och glad tjej med massa sidor som jag inte kommer nämna för vill inte skrämma iväg er helt enkelt. Tro mig jag har fula sidor, men vem har inte? Det är upp till oss att bestämma vilka sidor vi försöker dölja och vilka vi väljer att visa. Tro mig, den här bloggen kommer inte vara lika trist som nu, jag måste få det här understökat bara. Här sitter jag och gömmer näsan bakom datorn fast jag har en hög med läxor. Jag skulle kunna tro att klockan är 23.00 men den har knappt blivit 20.00 men när solen går ner så snabbt blir det helt mörkt och jag har inte vant mig riktigt. Feel free to ask me questions, svarar på allt! Om ni inte vill ställa dom här gå in på mina sociala medier! ASK: ZnisXD SNAPCHAT: znariss

Sköt om er! <33

Likes

Comments

Hej på er! Jag heter Znar Ismaelsson och är en pratglad och social 15-åring. Du kanske känner mig och vet vem jag är, eller så är jag en total stranger. I vilket fall som helst, välkommen! Jag kommer dela med mig om mina personliga åsikter och tankar, ni kommer få följa med mig i mitt liv, en dag i taget. Jag lovar att presentera mig lite bättre, så ni lär känna mig ordentligt. Hoppas ni kommer följa med mig och min blogg, ha en bra fortsatt dag! <33

Likes

Comments