Header
View tracker

Konditionstäning tycker jag är jätteviktigt och försöker alltid att lägga in det 1 gång i veckan och då antingen i skogen eller den stora rundbanan som vi har här på en utav anläggningarna, men jag föredrar skogen då man även får in lite backträning då och mer övergångar när det går uppför och nerför. Tyvärr har vi inte kvar så bra ridväggar på hammarö som vi hade förr men man får försöka en då att göra det bästa av situationen. Nu då till varför det är viktigt med konditonsträning:

👉 De blir mer tåliga mot mjölksyra. Toleransen för mjölksyra och att kunna jobba även om det är jobbit blir betydligt bättre om de övas kontinuerligt att kunna hantera de. Givetsvis så minskar mjölkyran ju mer vältränad hästen blir. Sen är jag personligen lite emot att sitta i ett ridhus och harva övningar på en häst som inte riktigt orkar och kämpar med mjölksyra, för mig är det samma som att förstöra deras känslighet för hjälperna. Själva "grovjobbet" tycker jag att man ska göra där hästen tycker det är kul, för minna hästar är det i skogen. Sen är det klart att tycker hästen det är lika roligt att träna det på bannan som i skogen kan man ju göra det också.

👉 Lösgjordhet genom fart. Enligt mig är det riktigt nyttigt att hästarna får sträcka ut riktigt ordentligt och höja puls och tempo i den utsträckningen som de är tränade för. Blodgenomströmingen genom musklerna ökar kraftigt, syresättningen till musklerna blir helt annan och även bortförseln utav slagprodukter från musklerna ökar. Genom detta blir hästen lösgjord utan mycket jobb och slit på bannan och hästarna brukar tycka att det är riktigt kul.

👉 Den sega hästen måste lära sig att bli riden med benen "av". Många hästar kan efter ett tag bli nonchalanta mot skänkel och sluta att vara uppmärksam för skänkeln och då gåller det att få dem att hitta sin egna framåtbjudningen igen. Jag gör på det sättet att när jag rider ut eller kontitionsträning driver eller pushar jag aldrig, enbart bromsar om det behövs. På så sätt tycker jag att de ofta hittar själva viljan att gå framåt och tycka att det faktiskt är riktigt kul!

👉 Att få "rensa huvudet". Jag kan säga ärligt med handen på hjärtat att mina hästar blir "knäppa" om de inte får komma ut i skogen och sträcka på benen och få rensa huvudet, inga större krav en att bromsa och att bara få sträcka ut, springa och ha det riktigt kul tillsammans! Kan även här då be om ursäkt för alla stakars ryttare som har blivit utsatta för att ha varit i samma ridhus samtidigt som mig på vintern när jag inte har kunnat gjort detta om mina hästar får ett litet lätt utbrott 😂


Sen är det givetvis så att det inte är nyttigt för en häst att enbart springa fort rakt fram med en sänkt rygg eller på dubbla spår eller liknande utan det är sånna saker som man får var uppmärksam på. Jag har löst det på det sättet att jag har ett lite skarpare bett på mina hästar för att ha lite kontroll och kunna sänka dem lite i formen och se till att de är raka hela tiden. Sen är det absolut inte skadligt att låta hästen helt sträcka ut på helt långa tyglar 1 gång i veckan i 15 min för att få "springa av sig", enligt mig så det det mer nyttigt för hästarna att få göra det än att strunta i det. Efteråt som syns på den nedersta bilden brukar jag smörja in benen med kyllera och sen så får de sova med sina back on track täcken, men de gör de nästan varje dag om det inte är för varmt 😊

Lycklig häst och ryttare på dessa bilder! syns nästan att jag började min karriär som hoppryttare 😏

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Igår var jag och tränade för Jenny och det va så kul!

Vi hade dock lite annorlunda uppladdning för jag ville att hästarna skulle vara ute så länge som möjligt så vi tog transporten bort till hagen och gjorde iordning honom där så att de andra hästarna fick vara kvar ute under tiden vi åkte bort. Tyvärr hade han tappat en sko under dagen men som tur var så gick det bra och jag tyckte inte att han ömmade speciellt mycket under passet, det var mer någon enstaka gång när han trappade till på någon lite större sten men hovslagaren kommer i morgon så då är det fixat, lycka!

Men nu till ridpasset.Han var faktiskt riktigt fin från början och låg bra och stadigt mellan hand och skänkel från början vilket jag var mycket nöjd med och inte blev jag mindre lycklig av att han behöll det genom hela ridpasset heller! Sen så är det så tyvärr med honom att värmen tar väldigt hårt på honom, han blir liksom seg i kroppen och det förstår jag när han är så stor och det byggs upp mycket mjölksyra i kroppen som blir det inte lättare när det är 25 grader och sol ute! men trotts det så svarade han väldigt bra på hjälperna och va en då så framme och igenom kroppen även om han inte var super framåt av sig själv, en stor guldstjärna en då till honom som var så framåt och arbetsvillig trotts att han tyckte att det var jobbit!


Vi red igenom en del delar från msv idag och det var mestadels skolor och enkla byten. Öppnorna börjar han få till ganska bra nu, det jag skulle vilja önska är ju mer bärighet, flyt och uttryck men det kommer ju mer han stärker sig och ju mer smidig han blir i sina sidor. Slutorna är han väldigt bra i sin fotförflyttning men han behöver forma sig mer i sina sidor och bli smidig där. Dom enkla bytena gör han riktigt bra och det hoppas jag att han även gör på tävling och jag känner mig så taggad! Det känns roligt, svårt och spännande på samma gång. Innan när vi har tävlat har vi ju legat lite "högre" utbildningsmässigt när vi har tränat men nu kommer vi att tävla på samma nivå som vi tränar vilket blir en liten utmaning men superkul och spännande!

Tyvärr glömdes ju kameran bort så det fick bli lite mobilbilder, men hellre de än inga bilder 😊

i slutet bjöd vi på en riktig fulis bild 😂

Likes

Comments

View tracker

Helgen för mig kommer vara ganska intensiv men förhoppningsvis väldigt rolig! och med rolig så menar jag effektiv vilket kommer föra mig närmare det som verkligen är roligt 😉

​Lördag:

​- Göra klart taket

-Göra klart halva väggen på kortsidan

- Måla taket och väggen

- Bära  ut materialet som är inne i stallet

- Ante Dressyr 

​Söndag:

​Klippa gräset utanför stallet 

- Ta fram virke till boxväggarna

- Hyvla virket till boxväggarna

- Fossing dressyr

-Ante träning för Jenny 


Söndagen kanske det blir lite si och så med planeringen just för att jag ska iväg och träna och det blir mycket saker som ska fixas runt det och för att jag har 45min enkel resväg till träningen så tar det givetvis lite tid. Men jag hoppas verkligen att jag hinner med allt som jag vill göra, det hade gjort mig så glad! 

Idag har jag hunnit att förbereda lite för i morgon genom att jag har gjort en sallad som nu står i kylen till lunch och jag var och veckohandlade imorse innan jobbet vilket jag annars gör söndagar för att tjäna in lite extra tid. 


Likes

Comments

I söndag va Ante och jag och startade våran 2:a  LA:3 för i år på trossnäs och det va mycket blandade känslor. Han hade tidigare under veckan varit väldigt fin på sitt tunna 3 delade bett hela veckan fram till dagen innan tävlingen, givetvis. Därför var jag väldigt velig enda inne i det sista om jag skulle sätta på honom ett litet tjockare 3 delat bett för att få honom stadigare i formen men det innebär också att han kommer att bli starkare och det blir då svårare att få de fina och exakta övergångarna jag vill ha. Men jag valde att chansa och tog det tunna bettet och hoppades på att få honom tillräckligt framme för skänkeln för att han skulle vara riktigt framme för skänkeln. 

När vi väl kom fram så var det verkligen regn och lera överallt och min första tanke va verkligen herregud! de som har träffat Ante vet att han har väldigt känslig och tycker inte om grus överhuvudtaget och speciellt inte när det har blivit lera utav det!

Men jag kände mig snabbt ganska lugn igen när jag påminde mig själv om att jag enbart var där för att se hur Ante tar en tävling på grus för att veta hur jag skulle lägga upp resten av tävlingssesången och vi ska hålla oss inomhus eller även kan planera in några utomhustävlingar. 

Framridningen var tyvärr lite halv kaos då det var tävling på 2 bannor samtidigt men bara 1 framridning som var 20x60 vilket innebar att det var hästar överallt! som tur var är inte Ante så jättepåverkad utav de andra hästarna utan håller focus på sig själv och vad jag ber honom om. Men tyvärr får man ju inte riktigt den platsen som man känner att man behöver och jag tyckte inte att jag fick honom så lösgjord som jag hade velat. På bannan va det verkligen en krutdurk att sitta på vilket var jättekul att han blir så taggad men samtidigt lite ovant. Det märktes dock att han blev störd av det djupa blöta underlaget men jag tyckte att vi fixade det bra en då!

Det var enbart några småmissar och en spänd skritt som drog ner siffrorna lite gran men inget som jag tycker att jag hade kunnat gjort bättre utan jag tycker att jag gjorde de bästa av situationen och är nöjd med det. vi skrapade ihop 69% vilket gav oss en seger som jag är mycket nöjd med! Så nu ska vi öva, öva, öva och hoppas på att det blir en kvalprocent i våran msv :C debut! 

Likes

Comments

Tyvärr blir min bloggning lite hackig och det har att göra med att jag har så himla mycket runt mig och det är sällan jag får någon tid över för att få till det, även om jag väldigt gärna vill. Men just nu så känner jag att jag har lite press på mig att blogga lite då jag känner att båda hästarna börjar ta stora steg framåt och en del saker som har suttit fast ett tag börjar släppa och fungera att det känns verkligen så kul!

Ante som tidigare har varit svår att få lite stadigare i formen när man ber honom att höja sig och lägga mer vikt på bakbenen har börjat slappna av mer och mer och har börjat kunna höja sig och ha med ryggen samtidigt vilket gör mig jätteglad! det har varit mycket lättare i galoppen men det har även nu börjat lossna i traven. Genom att galoppen är Antes starkaste gångart i grunden och där hanns största kvalitet ligger så är det inte så konstigt att det har varit det som har utvecklats mest och nu när det även börjar komma i traven så känns det extra kul!

Så formen, tryck och tempo kommer vi fortfarande att öva på men nu även kunna föra ner det i skolorna för att få ett jämnare flytt och mer uttryck.


Fossing har inte gjort en stor skillnad i sig men man kan väl säga att poletten har väl trillat ner lite för mig i vilket träningsupplägg han trivs med nu och även utrustningen. Förmodligen har det varit så att han har lärt sig att lägga tungan över bettet förut när han har tycket att det har blivit jobbigt och då mer eller mindre ”stuckit” när det passat och det har inte blivit något vettigt av de första 20 min av träningspasset utan enbart de 5 sista minuterna när han är trött och ger med sig. Men nu tycker jag att jag har lyckats vända på det, alltså 5 min lite halv crazy och 20 min vettig träning. Mycket som jag jobbar med och som troligen kommer behöva ligga i focus läng för att han ska få den balansen och musklerna som krävs för att gå vidare är:

-aceptansen utav bettet och dess inverkan

-acceptera skänkeln

-ligga mer statigt mellan han och skänkel och att inte pendla fram och tillbaka.

-Jämnare tempo och även kunna öka och minska tempo och steglängd.


Det är lite där focus ligger nu och det kommer det nog att göra till och med den 17/6, det är då jag har planerat in en tävling för Ante och även då våran MSV:C debut och efter det så blir det vila! Fossing hoppas jag ska kunna vila i 4 veckor om inte de små hjärnspökerna drar i gång och han blir lite tossig vilket han kan bli ibland och ante kommer att få 2 veckor.

Jag brukar dela upp villan lite och inte enbart ge dem 1 jättelång så de har faktiskt redan haft 1 veckas vila var i maj och det kommer nog få ytterliggare 1 vecka i agu-sep. Ante kommer att få de i alla fall så får jag se hur jag gör med fossing.



Likes

Comments

Här kommer lite utav Pauls historia, det här texten är tagen från save the dogs hemsida som är den förmedlingen som han kommer ifrån i Rumänien.

Filippo, SaveTheDogs italienske chef i Rumänien, hittade lille Paul utanför huset där han bor i provinshuvudstaden Constanta. Vägen utanför huset är starkt trafikerad och Paul hade fått en ordentlig smäll av en bil - och som så ofta hade inte bilföraren brytt sig om att stanna och se efter hur det gått för hunden. Paul låg alldeles stilla med blod flödande från ena bakbenet. Filippo gjorde ett tryckförband och körde omgående till Medgidia där veterinären väntade. Ett mycket svårt lårbensbrott konstaterades och man gjorde sitt bästa för att lappa ihop benet. Det gick väl sisådär. Frakturen läkte men muskulaturen var svårt skadad / avskuren och är numera i stort paralyserad. Paul får därför dras med en hälta livet ut. Han tycker själv inte det är ett stort bekymmer utan tar sig fram dit han behöver, Han har haft ett fåtal små epilepsi-anfall, den mindre sorten utan kramper, eventuellt även detta orsakat av bilolyckan. Anfallen är så sällsynta och små ( lätt medvetandesänkning ) att han inte medicinerats. Som hund med speciella behov är livet i hägnet inte det lämpligaste, med den ständiga konkurrensen om resurser, den höga ljudnivån och enkelt uttryckt - frånvaron av en lugn vrå. Paul har tidigare varit en av våra fadderhundar med tack vare hans härliga karaktär vill vi nu ge honom chansen till ett eget hem i stället. Paul står nu med sin biljett i tassen och väntar på sitt evighetshem.

Paul ser så härlig ut att man faller handlöst för hans speciella charm. Han är ytterst social och är en av de hundar som snabbt hälsar alla välkomna till hägnet. Han går fritt på området framför kliniken och håller ett öga på det mesta som försiggår. Lite envis är han dock - och det krävs en hel del mutande för att få honom att göra som man vill. Han älskar att mysa och umgås - men väljer själv tidpunkten och längden på samvaron. Sedan knallar han lugnt iväg en stund för att senare återkomma och lika glad är han då igen över att se oss. En självständig kille alltså - kung över sina kvadratmeter. Paul trivs bra med de andra frigående hundarna och där är de trevliga tikarna favoriter. Katter förstår han sig däremot inte alls på. Till vår store, lite egensinnige charmör Paul, söker vi nu ett alldeles speciellt hem där han får fortsätta att vara just sig själv. Vi söker dig som välkomnar honom med öppna armar och som söker en klipsk och härlig grabb. Paul är nöjd med lite kortare promenader - och älskar att filosofera när tillfälle bjuds. Vi önskar honom nu livets bästa; en egen, mjuk bädd, smaskiga godbitar och kärlek i överflöd.


Här är lite utav Pauls historia som med allra största sannolikhet kommer att vända till den bättre!
När han är ute med oss så går han på 4 ben och springer på 3, men det verkar han vara väldigt nöjd med en då. I övrigt så ser det ut som han är otroligt nöjd med det livet som han har fått och det hoppas jag fortsätter! Hästarna är lite läskiga och han håller sig på avstånd men det är bara bra. Men i övrigt så ser det ut son han älskar sitt nya liv som gårdshund!

  • 282 readers

Likes

Comments

Just nu på senaste tiden har det varit svårt att hinna med allt så bloggningen har varit väldigt sporadisk. Det har blivit en del förändringar i vardagen kan man lätt säga! Men det är till det positiva som tur är. Jag och min sambo har nämligen adopterat en hund vid namn Paul. Han har tidigare levt sitt liv som gatuhund i Rumänien och för honom att komma till Sverige är en ganska stor omställning så jag har velat vara hemma och lägga all tid som jag har haft över på honom så det har bara varit Paul och hästarna nu sen i lördags. Men det kommer komma ett separat inlägg om honom och lite om hanns historia så nu kommer ni också kunna följa inlägg om honom!
Men nu lite till hästarna! Mitt sadelproblem kvarstår men det känns som det är lite på bättringsvägen i alla fall, nu har jag i alla fall bestämt mig för vilken sadel jag vill ha så nu är det "bara" måttning och beställning som är kvar att göra innan jag känner att det mesta faktiskt har fallit på plats. Och passen då förstås som faktiskt känns som ett ganska stort skavsår i mitt liv. Väntan på att få tillbaka dem känns oändligt lång...
Men nu en liten kom-ihåg lista till mig själv och så lite vet ni också vilka inlägg ni har att vänta er:
👉 hur man tilläggsregestrerar en häst med utländskt pass
👉inlägg om Paul
👉hur det går med ante och fossing
👉framtidsplaner

Bilden är från ante i sitt esse!

  • 280 readers

Likes

Comments

Det blev inte så mycket uppdatering nu när jag var i Göteborg men det är sånt som händer när det är mycket runt en. Ja det blev väl inte så mycket uppdatering efter heller…

Men det får jag försöka att ända på men det har varit svårt att hinna med när jag har jobbat dubbelt på både förskolan och bageriet. Trotts detta så tyckte jag att jag hade en bra planering för hästarnas planering den här veckan men då kom det lilla hindret då att ante har dragit av sig en sko, och han har dragit av så mycket av hoven så då vågar jag inte slå på den själv. Sen så är han såå himla klumpig så då vågar jag inte rida honom utan brodd. Alla vägar till ridhus och skog här går nämligen på bilvägar så det går inte att undvika de halkiga vägarna men som tur var så kommer räddningen idag när hovslagaren kommer!

Med Chameur så gick det bra men som alltid så blir han väldigt arg när man ska klippas men det är så det är, men då får man bli drogad 😉

Likes

Comments


I dag är det en sorgens dag. Nej skämt och sido, det enda jag sörjer är att det är -20 idag och jag funderar över hur jag ska kunna överleva det hela! Men jag har samtidigt lite tur som tränade ordentligt igår så Ante har enbart en lugn skogstur på schemat. Den kommer att ske i overall med många täcken! Fossing vilar ju fortfarande och går enbart promenader till och med nästa tisdag. Han är inte oren längre men jag tycker att han får vila ut det ordentligt under tiden han går på metacam så att han blir helt bra. 

Men nu till träningen!

Jag är faktiskt ganska nöjd för att ha varit borta så länge från träning med tränare och på sätt och viss så var det nog mer Ante som behövde den där träningen än jag. Och det är ju delvis bra, det är ett bra kvitto på att jag har jobbat honom väldigt bra på egenhand men det visar också att jag glömmer bort mig själv och min egen sits. Jag vet att jag har tappat mycket muskler nu när jag har varit sjuk men jag trodde inte att det skulle vara så mycket! så nu får det bli mer hårdtrim för mig men det kommer det mer om i ett annat inlägg.

Vi började med galopparbetet och det gör vi oftast då han blir väldigt lösgjord utav det. vi gjorde 10m volter vid A,B,C, och E och där emellan svag öppna för att få honom riktigt urskålad och mjuk i sidorna och variera hanns form genom att sänka honom i volterna för att sedan låta honom växa något uppåt i öppnorna för att få mer vikt på bakbenen och runda honom i bogen. Detta tycker jag att han blev väldigt fin och mjuk utav och jag får en härlig kontakt och känsla utav. Och sen kommer man då till traven, hej och hå med farbror Frej!

Ante är fortfarande i den fasen att han har massa nyvunnen energi som han inte riktigt är van vid och då kör han slut på sig själv på en gång nästan och orkar då inget till andra halvlek. Givetvis kommer det här att förändras när han blir starkare och lär sig att spara på energin så den räcker mer jämt över hela ridpasset och jag blir mer teckniskt skicklig att få honom mellan hjälperna med aktiva bakben. Och det är mycket svårare att göra än vad det är att skriva ner. Men säger ju att traven är den mest påverkbara gångarten genom att den går att förbättra något så enormt genom graden av samling. Ju mer samling och vikt man kan lägga på bakbennen ju lättare är det att få fronten luftig, rörlig och bogfri. Men igår kändes det väldigt långt bort när man satt där med halv hästen i handen och det kännes som det släpade/tassade/smög på tå fram ungefär och skulle jag släppa tyglarna så skulle hästen rasa i baken med huvudet först.Den känslan var det igår helt enkelt och det kändes väldigt långt ifrån det där gummibandet mellan hand och häst med kvicka bakben som trampar till en extra gång när man petar till med skänken. Det kändes långt bort igår. Men samtidigt är det bra. Genom alla dessa jobbiga pass så födds de bra fram. Skulle inte de jobbiga finnas så skulle aldrig de riktigt bra komma. Och samtidigt så är det ju så skulle jag vara kvar på samma nivå så skulle det ju kännas nästan underbart hela tiden, men nu strävar jag ju efter att det där riktigt svåra ska kännas som en LB och då är det bara att börja jobba och vara tacksam för att det fortfarande finns något att utveckla. 

Men nu ska jag åka och jobba, bara 2 dagar kvar så får jag åka och hälsa på min älskade Chameur! han kan det här med gummibandet han 😄

Några bilder innan träningen igår, jag jag inte hade någon med mig som kunde fotografera medans vi red så blev de lite fotton innan. Ante fick åka i sitt mysiga Jan Brink täcke med ludd och jag matchade tröjan med benlindorna😉

Likes

Comments