View tracker

Dessa hormoner, come on! Jag har verkligen inget emot att vara tjej, Love it, men att så ofta som en gång i månaden hålla på att bryta ihop för att tandborsten står i köket på laddning och inte i badrumsskåpet eller att varmvattnet tar slut när man precis schamponerat in håret och man har liksom hela proceduren med inpackning, balsam osv kvar... kan ifrågasättas starkt! Att man under denna tiden även tycker man liknar en kossa i spegeln är inte heller så tilltalande eller uppmuntrande.

Det jag egentligen skulle komma fram till var att jag ikväll gjorde mitt tredje av fyra planerade träningspass för denna veckan och känner mig så stolt! Har i snart två veckors tid strikt följt ett träningsschema, woopwoop! Jag är också sjukt stolt att examensarbetet är godkänt och över. Sammanfattning: intensiv dag.



Bästa C, du är så otroligt stark och jag är så imponerad av dig. Är så tacksam att ha dig som vän.

Likes

Comments

Att vara mamma innebär en massa saker,bland annat att radion bytts ut i bilen mot cd - barnlåtar. Maximus har några favoriter och jag några, så vi turas snällt om. Dock är det ju alltid en annan låt som fastnar i huvudet, ett bra tag nu har det varit "det var så roligt jag måste skratta det kom en trekantig gubbe in, han hade träskor och näverjacka och hatten kantad med korvskinn (kööörvaskinn blir det ju på småländska ;))".

Att vara sambo (vill skriva fru, men det är jag ju inte... än) med/till Oscar innebär också en massa saker. Idag innebar det helt klart dagens skratt. Jag förklarade att det inte är helt enkelt att laga vegansk mat.. än mindre baka. Tänk dig bullar tex. de innehåller ju mjölk. Oscar öppnar kylen och tar ut vår mjölk, tittar på mig och säger - denna är ju laktos = vegansk!? "Det var så roligt jag måste skratta..." ;)

Likes

Comments

Något avslutas samtidigt som någonting annat påbörjas. Imorgon börjar jag 6:e och sista terminen på ssk-programmet, vilken känsla! Examensarbetet är opponerat och (nästan) färdigt. Väntas i princip på betyg och godkännande för publicering. Ny kurs (mördarkurs) drar igång imorgon och motivationen har tyvärr inte infunnit sig än, tyvärr. Däremot har jag varit ytterst duktig på träningsfronten. Från i måndags har jag kört ett rump- och mage styrkepass/schema (enligt gurun Olga Rönnberg) som ska följas i ca 10 veckor framöver. Här är dock motivationen på topp! Därmed vågar jag också lägga upp en bild på min inte så bildsköna mage bara för att ha en "före bild". För dessa veckor ska minsann ge resultat. Klyschigt värre men beach 2017 - här kommer jag!

Likes

Comments

Jag vet. Jag är riktigt barnslig när det kommer till julen. Jag älskar julen! Bästa tiden på året. Detta året slog det mig dock (då jag imorgon ska iväg tidigt och handla de sista julklapparna på bara några timmar innan julfirandet börjar) att jag inte alls ser fram emot paketen i lika stor grad som jag alltid gjort tidigare år. Därför har också en hel del paket istället blivit gåvor i form av pengar till olika organisationer i år. Jag ser istället fram emot att i två veckors tid få umgås med min lilla samt stora familj(er). Jag måste ha blivit vuxen, så här dagen innan jag fyller 23. Eller är det kanske för att jag idag varit på jobbintervju i form av att jag till sommaren är sjuksköterska och gick därifrån med en tillsvidareanställning! Inte vilken som och inte var som helst, utan på BB, Gyn och förlossningsavdelningen. Med en betald Barnmorskeutbildning inom räckhåll. Jag är så tacksam!

God jul på er!

Likes

Comments

Det händer lite grejer så här lagom till jul. En fin vän har i förra veckan blivit mamma. Känner mig nästan lite stolt, samtidigt som jag är så himla avundsjuk. Saknar bebistiden och den där underbara bubblan man levde i första tiden. Jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att uppleva det igen. Snart!

Examensarbetet är inne på sin sista vecka av finlir. Jag är så himla trött på allt som har med handledning och examensarbetet att göra, samtidigt som jag älskar den. Våran lilla bebis!

Julklapparna verkar bli himla bra i år. I alla fall några utav dem. Som ridhjälmen till Maximus. Vilket proffs han ska bli i sin My little pony hjälm. Bästa pållen har han redan. På lån. Precis som sin mamma, som har lille blackie på lån. Men det sparas. Tids nog kanske vi också kan köpa oss en racer, mackis och jag!

Om en vecka ska jag på min första intervju inför sommaren. Som sjuksköterska. Hjälp vad nervös jag är. Men har nog aldrig varit så beslutsam som när jag ringde i måndags. Jag tror nog äntligen att jag vet vad jag vill. Skit i arbetstider, lön och kollegor. I have a goal! Och kanske kanske kan den gå i uppfyllelse. På torsdag!

Huset. Ja den där enorma arbetsplatsen sådär hundra meter från den numera väldigt hemtrevliga drängstugan. Det har kommit dit både isolering på vinden, gles, plast och gips på ovanvåningen. Kanske kan det bli lite innerväggar under julledigheten?

Har också gått ut med min hemsida. Massagebevara. Besök gärna!

Sen är det lika bra att jag skriver att jag ska börja träna. För det har jag inte gjort sen den 1 oktober. Så nu måste jag hålla detta. Tänkte ju springa växjöloppet, milen. Ja, vi drar väl till med under timmen också. Kööööör!

Likes

Comments

View tracker

Någon saknade visst mina uppmuntrande statusuppdateringar, så här kommer ytterligare en ;)

Efter att ha varit en bokmal de två senaste veckorna och plöjt igenom 8 böcker (orkar inte ens räkna på hur många sidor det rör sig om) hade jag förväntat mig att resultatet till examensarbetet skulle vara glasklart. Så fel man kan ha. Här sitter jag nu med en miljon meningsbärande enheter, som alla säger likadant, tvärtemot eller något där i mellan. Men inte dyker det upp några självklara kategorier ur den soppan. Suck! Jag som tyckte det var roligt att skriva examensarbete.

Val på val på val som ska göras med huset nu. Ingen är veligare än Oscar och jag tillsammans. Vi kanske bara skulle ha huset som det är, förbli ett projekt och vi blir permanent boende i drängstugan? Eller inte.

De perfekta julklapparna är långt ifrån inhandlade, knappt planerade faktiskt. Inte heller är Maximus julkalender fixad. Ljusstakarna och allt julpynt ligger i någon flyttlåda, någonstans, långt inne i garaget...

Nä, livet är inte så hemskt. Det är bara så som livet är. Upp och ner. Mycket eller lite. Jag älskar faktiskt denna tid på året, med ett avslut inom räckhåll och familjemys i massor, födelsedag och god mat. En dejt med Ida på onsdag och kirra dörrkrans och tre intensiva dagar med min vapendragare Andrea så ska nog både plugget och julstämningen ordna sig. Och huset det blir färdigt tids nog, och jag börjar faktiskt trivas riktigt bra här på källehult.

Likes

Comments

Det har varit tuffa dagar på djurfronten. Vi hann inte vara djurägare speciellt länge innan våra söta kaniner hastigt lämnade oss. Förmodligen den dumma dödliga sjukdomen gulsot som härjar här i södra Sverige. Det inner också att risken är stor att om vi köper nya kaniner att även dem smittas.

Kaninernas hastiga bortgång gjorde även att jag blev påmind om min älskade häst dante. Han har varit ifrån oss så länge nu, och är så saknad! Även tanken på att det snart är dags att säga hej då till Frasse har gnagt i tankarna. Dessa djur, ni påverkar mig verkligen till en bättre människa men jag saknar er så otroligt mycket när ni inte längre finns med oss.

Blackie lyser verkligen upp i vardagen, sötaste medryttarhästen man kan tänka sig! <3

Likes

Comments

Jag klarade det!
Jag visste att det skulle bli tufft, men jävlar vad tufft det var. Aldrig hade jag bestigit den skidbacken loppet började med... 400 meter rakt upp, 100 meters höjdskillnad. Det sög i benen minsann! Men fasen vad roligt det var. Hopp ner i sjön och kravla under nät, hoppa över däck och springa i skogen. Inte att glömma dypölen innan målgång (ca 100meter).

Jag är stolt men också riktigt besviken. Första 7km gick bra, jag kände mig stark och hade ett okej tempo. Det tråkiga var att stigarna i skogen var väldigt små så det var svårt att inte hamna i kö och ibland stod det helt stilla... menmen det var lika för alla, eller ja inte för den som sprang först ;)
Det som hände efter de där 7 kilometrarna var att vi hoppade i sjön, vilket var så efterlängtat för man var varm och ville få det gjort. Det gick jätte bra i vattnet men psyket tog stryk när jag kände hur tungt det blev att springa blöt och hur äckligt/obehagligt det var att springa i genomblöta skor när man var uppe på land igen. Jag kände för att ge upp.

Så sammanfattning av loppet är att det var jätte roligt, tufft men lite besviken. Besviken på att jag inte hade huvud nog att fortsätta i samma tempo hela vägen. Men jag ska göra detta igen, och till dess ska psyket vara i toppform!

Sen blir det mer lopp, någon som är sugen? Halvmaran till 1 Maj, det är nästa mål!

Likes

Comments

När Maximus själv får bestämma blir det rosa och orange på nya fleecetröjan!
Han fixade även finfint släp till bilen: toapapper!


Dagens skratt: Maximus fick hela kassakön att skratta (och mamma att skämmas lite). I väntan på vår tur att betala inne i affären gick han fram till bh:arna, höll upp en i brösthöjd och vänder sig sedan om säger stolt "mamma, den passade" ;)

Likes

Comments

Inte har jag klagat på livet på länge, men efter denna dag känns livet ändå 100gr lättare.

Det har varit lite tyst här ett tag. Tänker jag efter och letar efter anledning så är det nog att jag haft lite dåligt samvete. Träningen har inte kommit tillbaka i rutinerna efter förkylningen och det har tagit på krafterna att både prioritera mitt uppflammande hästintresse (igen), samtidigt plugga och ha Maximus på dagis inte överdrivet länge.
Men imorgon är det måndag och det var längesen jag var så taggad på en ny vecka! Så bring it on.

Notiser som hänt i veckan:
- Bullen var ute på äventyr själv i trädgården. Oscar fick åka hem från jobbet och agera kaninjägare (utan vapen!)
- Fått den underbara rumpträningsverken efter ett barbackapass på Blackie

Likes

Comments