View tracker

Någon saknade visst mina uppmuntrande statusuppdateringar, så här kommer ytterligare en ;)

Efter att ha varit en bokmal de två senaste veckorna och plöjt igenom 8 böcker (orkar inte ens räkna på hur många sidor det rör sig om) hade jag förväntat mig att resultatet till examensarbetet skulle vara glasklart. Så fel man kan ha. Här sitter jag nu med en miljon meningsbärande enheter, som alla säger likadant, tvärtemot eller något där i mellan. Men inte dyker det upp några självklara kategorier ur den soppan. Suck! Jag som tyckte det var roligt att skriva examensarbete.

Val på val på val som ska göras med huset nu. Ingen är veligare än Oscar och jag tillsammans. Vi kanske bara skulle ha huset som det är, förbli ett projekt och vi blir permanent boende i drängstugan? Eller inte.

De perfekta julklapparna är långt ifrån inhandlade, knappt planerade faktiskt. Inte heller är Maximus julkalender fixad. Ljusstakarna och allt julpynt ligger i någon flyttlåda, någonstans, långt inne i garaget...

Nä, livet är inte så hemskt. Det är bara så som livet är. Upp och ner. Mycket eller lite. Jag älskar faktiskt denna tid på året, med ett avslut inom räckhåll och familjemys i massor, födelsedag och god mat. En dejt med Ida på onsdag och kirra dörrkrans och tre intensiva dagar med min vapendragare Andrea så ska nog både plugget och julstämningen ordna sig. Och huset det blir färdigt tids nog, och jag börjar faktiskt trivas riktigt bra här på källehult.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det har varit tuffa dagar på djurfronten. Vi hann inte vara djurägare speciellt länge innan våra söta kaniner hastigt lämnade oss. Förmodligen den dumma dödliga sjukdomen gulsot som härjar här i södra Sverige. Det inner också att risken är stor att om vi köper nya kaniner att även dem smittas.

Kaninernas hastiga bortgång gjorde även att jag blev påmind om min älskade häst dante. Han har varit ifrån oss så länge nu, och är så saknad! Även tanken på att det snart är dags att säga hej då till Frasse har gnagt i tankarna. Dessa djur, ni påverkar mig verkligen till en bättre människa men jag saknar er så otroligt mycket när ni inte längre finns med oss.

Blackie lyser verkligen upp i vardagen, sötaste medryttarhästen man kan tänka sig! <3

Likes

Comments

View tracker

Jag klarade det!
Jag visste att det skulle bli tufft, men jävlar vad tufft det var. Aldrig hade jag bestigit den skidbacken loppet började med... 400 meter rakt upp, 100 meters höjdskillnad. Det sög i benen minsann! Men fasen vad roligt det var. Hopp ner i sjön och kravla under nät, hoppa över däck och springa i skogen. Inte att glömma dypölen innan målgång (ca 100meter).

Jag är stolt men också riktigt besviken. Första 7km gick bra, jag kände mig stark och hade ett okej tempo. Det tråkiga var att stigarna i skogen var väldigt små så det var svårt att inte hamna i kö och ibland stod det helt stilla... menmen det var lika för alla, eller ja inte för den som sprang först ;)
Det som hände efter de där 7 kilometrarna var att vi hoppade i sjön, vilket var så efterlängtat för man var varm och ville få det gjort. Det gick jätte bra i vattnet men psyket tog stryk när jag kände hur tungt det blev att springa blöt och hur äckligt/obehagligt det var att springa i genomblöta skor när man var uppe på land igen. Jag kände för att ge upp.

Så sammanfattning av loppet är att det var jätte roligt, tufft men lite besviken. Besviken på att jag inte hade huvud nog att fortsätta i samma tempo hela vägen. Men jag ska göra detta igen, och till dess ska psyket vara i toppform!

Sen blir det mer lopp, någon som är sugen? Halvmaran till 1 Maj, det är nästa mål!

Likes

Comments

När Maximus själv får bestämma blir det rosa och orange på nya fleecetröjan!
Han fixade även finfint släp till bilen: toapapper!


Dagens skratt: Maximus fick hela kassakön att skratta (och mamma att skämmas lite). I väntan på vår tur att betala inne i affären gick han fram till bh:arna, höll upp en i brösthöjd och vänder sig sedan om säger stolt "mamma, den passade" ;)

Likes

Comments

Inte har jag klagat på livet på länge, men efter denna dag känns livet ändå 100gr lättare.

Det har varit lite tyst här ett tag. Tänker jag efter och letar efter anledning så är det nog att jag haft lite dåligt samvete. Träningen har inte kommit tillbaka i rutinerna efter förkylningen och det har tagit på krafterna att både prioritera mitt uppflammande hästintresse (igen), samtidigt plugga och ha Maximus på dagis inte överdrivet länge.
Men imorgon är det måndag och det var längesen jag var så taggad på en ny vecka! Så bring it on.

Notiser som hänt i veckan:
- Bullen var ute på äventyr själv i trädgården. Oscar fick åka hem från jobbet och agera kaninjägare (utan vapen!)
- Fått den underbara rumpträningsverken efter ett barbackapass på Blackie

Likes

Comments

Självklart. Självklart skulle denna förkylning drabba mig. Snorig och dan ligger jag här och snörvlar. Inte bara är det jag som tycker synd om mig själv, utan hela familjen har drabbats av den hemska förkylningen. Flyt!

Men det är väl så. När det äntligen händer en massa roligt, när man har en plan och är taggad till tusen. Då ska den där hälsan komma och förstöra. Vill så gärna skylla på någon eller något. Det hade känts så mycket bättre då!

Bitter förklarar nog min status ganska så bra. Bitter på att jag blivit förkyld. Bitter för att jag inte kan träna. Bitter för att jag inte vågar rida och riskera att bli ännu sjukare. Bitter på att den där uppgiften i smärtkursen var tusen gånger större än vad jag tänkt mig (jag vill rida, springa och vara ledig liksom?!?)

Likes

Comments

Jag gjorde det! Jag tog den där rundan som jag gått några gånger med svärmor som känns som en halv evighet att ta sig runt, den så kallade duntebacken-rundan. Höll mitt 6 minuters tempo hela rundan och sprang hela vägen (förutom uppvärmning med powerwalk i början). Det roliga med att springa är att hitta man bara ett tempo som man trivs i känns det som om man kan springa ett marathon.

Målet blir i nästa vecka att springa milen. Imorgon är det fyra veckor tills starten går i tjurruset uppe i Stockholm tillsammans med 5554 andra personer! Tanken är att jag dessa två närmaste veckorna ska "formtoppa" som jag lärt mig att det heter. Efter dessa två veckor ska jag sedan halvera träningen för att sista veckan innan loppet halvera ytterligare. Fick tips av svärmor att sista veckan dricka en massa rödbetsjuice, får nog ge de ett försök. Alla tips är ju bra förutom dom dåliga ;)

Jag har en plan!

Likes

Comments

Äntligen. Efter x antal år utan lust eller tid till att läsa (en helt vanlig bok) så har jag helt plötsligt läst ut en bok på 2 dagar. Egentligen var det väl inte en helt vanlig bok. En självbiografi hur det är att leva med manodepressivitet, bipolär sjukdom.

Boken tar upp ämnen som vad är meningen med livet och vem har befogenhet att tala om för någon att dennes liv är av mening? Den tar också upp bristen på kunskap om psykiatriska sjukdomar. Hur kan tillexempel alla psykiatriska sjukdomar gå under just kategorin "psykiatrisk sjukdomar", depression, ångest, manisk och psykotisk är namne mig inte samma visa. Det är ju lika sjukt som att stroke, diabetes och benbrott skulle gå under "fysiska sjukdomar". Skärpning!

Jag har kommit fram till att jag älskar att lära mig nya saker. Jag vill bli klok och vis. Rik på kunskap. Samtidigt som det skämmer mig att jag tex efter avslutade studier förväntas kunna en massa saker. Det skämmer mig att folk kommer/ska förlita sig på mig, känna tillit för min kunskap. Jag vill hellre gömma mig bakom titeln som student, som lärande, ej färdig, oklar. Men målet har och kommer alltid vara att lära ut, visa min kunskap. Briljera.

En liten note till "träningsfanny" - ett styrkepass avklarades i förmiddags innan rusket drog in över lönåsen. Kroppen känns trött ikväll.

Likes

Comments

Det tog emot, men jag kom ut på det där intervallpasset idag som planerat. 10 minuters uppvärmning i form av jogga (prat tempo), sedan varvades 1 min snabbt tempo med 1 min jogg/lufsa. Detta upprepades tills jag sprungit 10 snabba minuter. Efter joggade jag hemåt vilket tog ca 15 minuter, målet var 10 så jag fick 5 extra på köpet ;)

Distansen blev tillslut 7 km, vilket jag är väldigt nöjd med då jag trots intervallerna inte var helt slut när jag kom hem. Har bara sprungit denna distansen en gång innan och då var jag betydligt tröttare. Två dagars vila gör nog gott ändå!
Intervallerna var hemska att göra men att rulla på efteråt var inga problem då pulsen ligger mer stabilt. I intervallerna får jag hög puls vilket gör att det blir oerhört jobbigt att för varje minut man varvar ner och återfår "normal" andning igen ska man på det igen och pulsen stegras.

Tanken är att jag ska springa ett intervall pass i veckan, vi får se om jag lyckas hålla det. Imorgon hoppas jag vädret är på min sida, för då blir det cykeln till dagis. Taggad!

Likes

Comments

Lördag kväll och jag ligger som vanligt här i sängen och kuckilurar innan John blund kommer.
Idag har Maximus varit hos mormor och mormor hela dagen. Vi körde ut honom där imorse vid halv tio tiden, Oscar och jag har däremot spenderat hela dagen i huset. Vi har gipsat två innerväggar i husdelen och halva garaget. Jag har även satt lite gles i taket ute i garaget. Trots vårt stora och rejäla hus känns det bara mindre och mindre för varje gång jag går in där och för varje ny vägg som kommer upp... Men förmodligen kommer det att bli helt perfekt när vi flyttat in där. En grej som jag verkligen uppskattar med att bygga vårt egna hus är att det är just J A G som skruvat dit de där skruvarna. Det är J A G som lyft i de där tunga gipsskivorna och stått med vattenpasset så det blivit rakt. Det är verkligen en häftig känsla!

Vi har spenderat kvällen ute i söftesmåla. Klappat och gosat med underbara Frasse. Jag passade även på att väga mig (vi äger ingen våg, kanske tur det) när jag var på toaletten och den visade mer än vad jag trodde. Jag som har tränat så duktigt nu i iaf två veckor... men så är det de där siffrorna, vad gör det egentligen? Jag känner mig både starkare, friskare och gladare. Det är ju ändå känslan som räknas, väl? Men det gav mig ändå en spark i röven att nu efter två dagars vila är det dags att ta tag i det där intervall passet och ge träningen en riktig ärlig chans, här ska vi få resultat. Jag ska minsann hålla detta uppe, muskler väger mer än fett (och jag ska ha mens nästa vecka så jag är faktiskt svullen nu, så de så ;))

Likes

Comments