Discolamporna blinkar i takt
Med att våra bekymmer bleknar
Med våra händer som söker efter någon annans
Med våra kroppar som försöker hitta någon annans att dansa intill
Med känslan att det inte finns något annat än här och nu
Discolamporna blinkar i takt med abstinensen till det som får oss att glömma det jobbigaste ett tag

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

"Jag minns hur det var där i början på slutet. Hans bruna mjuka lockar mot mitt ansikte när han låg nära på natten var plötsligt bara i vägen. Hans oftast perfekt syrliga skämt om Samtiden som annars var det roligaste och smartaste jag visste blev bara irriterade och uppblåsta. Och hans doft, den lite söta och nötiga som jag alltid passade på att andas in varje gång jag pussade honom på kinden blev frän och stack i näsborrarna när han kom för nära. Det var så sorgligt alltihop egentligen, där då jag insåg att det lite molniga ljuset som alltid uppstod i kanterna av mitt synfält ramade in hans långsmala kropp nu hade liksom falnat helt. Jag ville knappt se honom alls längre. Kanske var det just därför, just för att jag tillslut verkligen sett honom och allt han hållit undan från mig som gjorde att jag tillslut ville lämna honom. Det som liksom långsamt sipprade ut och spred sig som ett gift tills den hade dödat pirret i varenda vrå i min kropp. Kanske var det hans obotliga dysterhet och kompromisslösa åsikter som kvävde mig så pass mycket att jag helt enkelt slutade vara kär. Och kanske var det hans illgröna ögon som så varsamt såg in i mina som gjorde att det tog sådan tid för mig att erkänna det. Jag ville ju älska honom men nåt i honom lät mig inte. Något i honom öppnade liksom inte upp för det hur snällt jag än knackade på. Ibland tar den slut kärleken och ibland låtsas vi inte om att det tyvärr är sant. Men när människan som annars är den man vill smälta ihop med i en säng blir den som det sticks av att ens dofta på så är det tillslut oundvikligt att inte resa sig upp, acceptera den sorgen och förlusten och gå."

- Text av Michaela Hamilton från Forni & Hamilton ❤

Likes

Comments

Det är något tråkigt att hela tiden känna att man är fast i samma enformiga vardag
Det är något sorgligt att tänka att en i dagsläget okänd person är den sista saknade pusselbiten, att du inte kan bli komplett själv
Det är något jobbigt att känna att du aldrig blir riktigt nöjd
Det är något tungt att känna saknad till något man aldrig vet om man får tillbaka
Men det är något fint att stå här redo att ge bort sitt ömtåliga hjärta med den höga risken att få det förstört
För om det är något som är viktigt är det din lycka, oavsett var du väljer att placera den

Likes

Comments

I mitten av skolstressen den första terminen i tvåan fick vi åka till Stockholm med klassen en kall men mysig höstdag.

Likes

Comments

Och jag var full och jag var dum och jag ramla på allt

Och jag föll för nån på en fest nånstans

Och det skulle ju va dans, dans, dans

Ramlar - Håkan Hellström


Likes

Comments

23/1-16

"/.../ Jag gjorde det sista för jag kände att det behövdes ett avslut. /.../ Jag har gått vidare nu, delvis iallafall och det känns bra. Du är alltid med mig förstås. Du är en del av mig för alltid. /.../ Jag hoppas du är lycklig själv, för det är jag.

Tack för oss ..., Yasmine ❤"

Två bilder på mig från augusti -15.

Likes

Comments

I will stay with you tonight
Hold you close ‘til the morning light
In the morning watch a new day rise
We'll do whatever just to stay alive

Stay Alive - José Gonzalez

Likes

Comments

Kommer det att komma en dag då jag glömmer bort dig?
Skulle det göra mig till en elak människa om jag en dag glömde bort dig?
Gör det mig till en elak människa som ens tänker över att det finns en chans att jag kommer glömma bort dig?
Du kommer ju alltid vara med mig på sätt och vis. Eller är det något man säger för att det ska låta bra?
Jag är rädd för att glömma samtidigt som jag är tacksam över att jag fått känna.
Glömmer jag bort dig så kommer du inte alls vara med mig på samma sätt som du en gång var.
Då kommer din tid i mitt liv vara en försvunnen bok, tårar som inte längre fälls och inte ens ett minne blott.
Ingenting förutom någonting som en gång varit något.

Likes

Comments

En riktigt mysig höstdag med min vackra vän Ebba i tisdags.

Likes

Comments