Den här lilla stjärnan. Det är så svårt att förklara för den som inte har barn ännu hur hela mitt liv har förändrats så otroligt mycket sedan han kom till världen. Hur jag kan älska någon så oerhört mycket, hur varje andetag han tar är det bästa som hänt mig och hur allt han gör är det finaste jag sett. Jag lever för honom och jag dör för honom. Han är centrum för min glädje och kärlek och kommer i hela mitt liv att vara det från och med nu. Det är lustigt hur allt bleknar i betydelse jämte honom. Nu är familjen det viktigaste, både den familj vi skapade genom att skapa honom och den vi haft sen innan. Och så de vänner som väljer att vara delaktiga och engagerade i vaket att skaffa barn. Jag märker tydligt vilka som gläds med mig och vill vara en del av mitt liv, och vilka som faller allt längre bort.

Barn är verkligen slutet på ett kapitel i livet och början på ett nytt. Och jag börjar verkligen njuta av att livet är som det är.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Kost, Mammaliv

Jag ser två ytterligheter som hetsas om i vårt samhälle när det gäller kost. Den första är kroppshetsen och fixeringen på hur vi ska nå den perfekta kroppen, vilket resulterat i en hel industri med "nyttiga" alternativ till socker och kolhydrater i stort. Den andra är att vi ska fredagsmysa skiten ur alla dagar i veckan. Det verkar alltid finnas något man ska fira: lillördag, fredagsmys, lördagsgodis och all överbliven skit på söndagar som ska stuvas ner i halsen. Sen har vi alla hemska dagar som så oskyldigt började med semeldagen och nu har utmynnat i att varenda sockerstinn godsak har sin egen dag. Sedan har vi alla högtider där det ska frossas i godsaker tills det sprutar ur öronen på oss. Så här vi våran kära matindustri där producenter smyger in socker i sina produkter till höger och vänster och kommer på lurigare och lurigare benämningar på socker så att vi konsumenter inte ska förstå att det är socker i.

Jag försöker vara påläst när det gäller socker och vilka sockerbovar vi har i affärerna. Jag vill åtminstone att när jag äter socker så ska det vara mitt val att göra det.

Jag är en sådan mamma som kommer att ta klivet längre än vissa mammor när det gäller att ge socker till barnen. Hur ska man egentligen förhålla sig till socker när det gäller sina barn? Att jag har ansvar över mun kropp och vad jag stoppar i den är en sak, men nu har jag också ansvar för vad jag stoppar i mitt barns mage. Jag vill helt enkelt inte ge mitt barn socker, så vad säger man till släkt och vänner som i all välmening vill bjuda på det, och som högst troligt kommer tycka att jag har en pinne uppkörd långt upp i röven och kanske smyga åt mitt barn socker ändå? Det handlar inte bara om övervikt utan om allt annat socker gör i kroppen: att det skapar en kronisk inflammation i kroppen, beroende, försvagar immunförsvaret, åldrar oss i förtid, skapar hjärt - och kärlsjukdomar, göder cancer och demens, ger diabetes mm mm.
Hur tänker ni?

Likes

Comments

Första två bilderna är 4 dagar efter förlossningen, de andra två bilderna är efter 1,5 månad.

Första två bilderna är 4 dagar efter förlossningen, de andra två bilderna är efter 1,5 månad.

Kroppen är så sjukt fascinerande. Hur den kan förändras under graviditeten och hur den kan läka efteråt och återgå till fullt fungerande och dra ihop sig igen. Jag har tränat en hel del för att jag vill bygga upp en stark kropp, jag vill bli starkare än jag någonsin varit innan.

Jag har efter förlossningen testat 2 olika träningsupplägg. I början följde jag Olga Rönnbergs träningsschema slaviskt, sedan ett träningsprogram från en amerikansk fitnessatlet Ashley Horner. Nu har jag kommit så långt att jag känner mig lugn i att köra mitt eget träningsupplägg.

Likes

Comments

Mammaliv

Wow vilken omställning det har varit. Att vara mamma är både helt fantastiskt och på dagarna och rätt så jobbigt på nätterna. Jag har hamnat i en dålig snutörr där jag inte kan sova, inte ens när han sover jmkan jag sova. Jag har sovit 3-4 timmar per dygn och blivit allt ner sliten känner jag. Sömnen är så himla viktig och när den inte fungerar så orkar jag inte laga mat, orkar inte träna, orkar inte tänka på hållningen och orkar inte tycka att dagarna är roliga .

Men så idag vände det! Och det fick mig att inse att det vänder alltid. Varje jobbig dag tänker jag "ska det alltid vara så här" men när det vänder så är det en tyngd som ramlar av axlarna alltså. Jag vet aldrig om hjälp, en av mina svagheter, men denna gången kom hjälp ändå och jag känner mig så dum. Det är självklart att be om hjälp! Ibland orkar man inte mer och då är det skitviktigt att våga be om den.

Jag öppnade mig och pratade med en annan mamma som berättade att hon också brutit ihop flera gånger och det var så skönt att höra. Att inse att jag inte är ensam. Att inse att det inte bara är rosenskimrande bebisbubbla för alla andra utan att alla tycker att det är skitjobbigt ibland!

Likes

Comments

Det har gått tre veckor nu sedan min förlossning. Eftersom min förlossning gick så snabbt hann kroppen inte med riktigt och jag sprack på tre ställen, som fick sys. Jag tror att det har läkt nu men jag vågar inte undersöka det. Jag väntar till min återkontroll åtta veckor efter förlossningen.

Han är en helt underbar bebis, lugn och trygg och skriker nästan aldrig. Däremot gnyr och gnäller han en del... dygnet runt. Jag sover en bra natt 5 timmar och en dålig natt 3 timmar. Men jag har inte sovit mer än det per natt. Värst var det de första 4 dygnen. Då sov jag sammanlagt 7 timmar på de 4 dygnen. På något sätt är kroppen nu programmerad att klara av så lite sömn, men jag börjar bli trött, och sliten. Jag försöker sova på dagarna men det är svårt. Han sover oftast i barnvagnen när vi är ute och går och då blir det svårt för mig att passa på att sova samtidigt. Vi har inte börjat med napp än men idag har jag plockat fram dem för jag MÅSTE få sova. Jag vet knappt vad som är upp och ner snart.

Framförallt är sömnen en viktig del av återhämtningen. Jag vill ju komma i form efter graviditeten och träningen kommer inte alls ge samma resultat om jag inte får sova mer. Jag har hittills uteslutit allt uppenbart socker och gör andningsövningar och knipövningar för att förbereda kroppen för mer. Det tar ca 1,5-2 månader för magmusklerna att återgå till sin position a la sexpack så tills dess tar jag det lugnt för att inte riskera att skada mig.


Men nu är det sommar, vem behöver sova? :')

Likes

Comments

Nu ör han här, och jag har varit i bebisbubblan i stället för att blogga. Min förlossning blev inte alls som planerat utan 3 veckor för tidig och förlossningen gick i raketfart på det. Barnmorskorna kallade det för en störtförlossning, vilket är en förlossning som går snabbare än 3 timmar. Den kännetecknas av att den går så fort och att mamman inte hinner med att arbeta med värkarna och inte har kontroll över situationen. Denna förlossning kan upplevas ganska dramatisk och värkarna mycket intensiva. Många som upplevt en sådan förlossning säger att den är hemsk men efteråt är man glad att det gått så fort.

För mig tog det ca 2,5 timmar från att jag öppnade mig till att bebisen var ute. De sista 5 centimetrarna tog under en timma och själva värkarbetet tog 45 minuter. Jag hann inte med alls. Min sambo fick köra mig i rullstol till förlossningen för det gjorde för ont för att jag skulle kunna gå. När jag kom in till förlossningen så trodde inte barnmorskorna att det var på gång, men när de såg hur ont jag hade så sa en att hon kunde kolla om jag hade öppnat mig något. Hon blev förvånad över att jag var 5 cm öppen redan. Hon frågade om jag ville bada och det ville jag gärna. Men jag hann inte mer än att sätta ner knäna i vattnet fören jag ropade "jag kan inte hålla in honom, han kommer ut nu". Barnmorskan trodde inte att det var så men kollade igen och sedan utropade hon "ja du är vidöppen, nu kommer han". Så upp ur vattnet och på med lustgasen och börja krystarbetet.

45 minuter senare låg min lilla skatt bredvid mig :D

Likes

Comments

Att vinna dagen kan vara att jag är sjukt trött en dag men att jag lyckas övervinna hjärnan och ta mig ut på en promenad, för jag vet att jag mår bättre av det bara jag kommer iväg. Det kan vara att inte stressa över allt som måste göras utan unna mig en eller två timmars extra sömn och stöket får vänta till en annan dag. Det kan också vara att få sakerna på "att göra"-listan gjorda så jag slipper stirra på dem varje dag. Det kan vara att unna mig ett bad, eller att jag bestämmer att idag ska jag inte göra ett skit, bara sitta och titta på kärleksfilmer och skratta och gråta med dem. Det kan egentligen vara vad som helst, men syftet med att vinna dagen är att bestämma sig och inte må dåligt över sina val. Det handlar om att vinna över min hjärna de dagar den tjurar. Att vara nöjd och glad. Att inte stressa.

När jag såg dessa tre enkla ord så tänkte jag direkt att detta är mitt nya motto nu. Som gravid vet jag aldrig hur jag kommer må när jag vaknar och hur mitt humör kommer att vara. Vissa dagar har jag ont i handlederna och har sammandragningar så att jag inte kan träna eller ens ta en 15 minuters promenad. Vissa dagar är jag bara ledsen och sitter i soffan och äter massa choklad. Jag insåg inte hur svårt det skulle vara att sluta med choklad under graviditeten.

Men gravid eller ej så tror jag att dessa tre ord kan alla applicera på sina liv, och påminna dig själva om att du inte måste prestera varje dag för att vara awesome, eller att ibland är en dusch dagens goda gärning och det behöver inte vara mer än så, eller ha det som en sporre när du vaknar. Vad ska jag göra idag för att vinna dagen? Städa huset, blogga, träna mig helt galet slut, läsa den där boken jag aldrig läser, ringa den där vännen jag aldrig ringer längre men undrar hur hon mår, göra något extra för mitt/mina barn osv.

Vinn dagen, var nöjd och stolt i slutet av dagen med vem du är!


Likes

Comments

Lilla barn,

I väntan på dig har jag och pappa gjort ett hem av ett hus. Vi har förberett ditt rum med allt du kan tänkas behöva. Vi har pratat om dig, med dig, känt hur du rör dig i magen, sjungit för dig, lyssnat på musik med dig, dansat med dig.

Pappa och jag har pratat om allt vi vill ge dig: så mycket kärlek, trygghet och all uppmärksamhet och närhet du behöver. Så mycket man kan älska någon man inte ännu har träffat. Vi undrar vem du är, hur du är, och kommer att älska dig lika mycket oavsett.

Likes

Comments

Jag har fått höra att jag är ganska bra på att unna mig, att lyxa lite extra i vardagen. Jag tycker det är extra viktigt nu när jag är gravid.

Jag unnar mig genom att:
- Träna (gym, yoga, mamamove)
- Simma (eller vattengympa för preggos)
- Ansiktsbehandling (kört både kemisk peeling under graviditeten och 1,5 h ansiktsspa)
- Massage (finns massagebänkar med hål i för gravida magar)
- Frisören (underbart med nytt fräscht hår när man är gravid!)
- Ullared (babyshoppingen där är super)
- Bio (kommer man inte göra på några månader sen)
- Lyssna på kroppen och huvudet (alltså sova hela dagarna när jag känner för det, och vara social när jag orkar)
- Lite extra choklad (mycket)


Likes

Comments