View tracker


Det var nog inte många som kunde lista ut vad min London tripp var till för men jag kan nu avslöja att det var för att jag hade en tid inbokad hos Cloak and Dagger för min första tatuering (och förhoppningsvis inte den sista)! Jag är så otroligt nöjd med resultatet och längtar tills jag slipper slå in armen i plast och kan börja visa upp den.

Jag har en stark kärlek till tatueringar och har alltid känt en längtan efter att skaffa egna men dragit mig för det då jag har fått höra att jag är för "classy" och att jag absolut inte skulle passa i det! Och osäker som jag varit på mig själv så har jag lyssnat på andra men insett att detta är ju ändå min kropp och mitt beslut - det är ju jag som ska leva med tatueringarna. 

Tyvärr anser många inom min bransch att ha tatueringar är tabu eftersom en hel del tillhör den äldre generationen och reaktionerna på kontoret har varit blandade - en del har skakat sina huvuden och skrattat lite och andra har varit uppriktigt glada för min skull. Självklart har jag en förståelse för att alla inte har samma inställning till tatueringar och jag kan mer än gärna anpassa mina tillfällen då jag väljer att vissa tatueringen eller inte. Det fantastiska dock är att jag fick dela denna upplevelse med min chef - som är en av dem som aldrig skulle skaffa en tatuering och bad mig tänka om och igenom mitt val. Trotts detta kunde hon inte låta bli att erbjuda sig att följa med mig in till London och tatueringsstudion och stå glatt och ta lite bilder på mig medan jag låg och led - för ärligt - första minuterna gör gaaaanska ont! Jag kunde inte låta bli att kommentera att hon nog aldrig skulle kunnat föreställa sig att hon skulle hänga på en tatueringsstudio med en av hennes anställda! 

Själva tatueringsstudion var fantastisk att kliva in och personalen var trevlig och lugnande - för även om jag var bestämd så märktes det att jag var nervös och frågan kom väldigt snabbt om detta var min första tatuering! Davide anpassade den ursprungliga designen till att bli mer personlig för mig och han förstod precis vad jag var ute efter. Han log lite lätt när han märkte att jag tappert försökte säga att det inte alls gjorde så farligt ont som jag hade trott samtidigt som jag bet ihop halvt av smärta. Hans svar var att - detta blir nog inte din sista tatuering... Han kan inte ha mer än rätt - det finns inga tvivel om att han kommer att se mer av mig. 

Tatueringen har en stor betydelse för mig, den representerar allt i mitt liv fram tills nu. Att alltid vara stark och våga ta ett beslut oavsett utfall och hur ont beslutet än gör, beslutet kommer att leda en vidare men det kan ta tid. Jag har varit med om en hel del trotts mina unga ålder (försöker intala mig att 24 år inte är gammalt!). Denna tatuering är för mig ett kvitto på det jag har tagit mig igenom och det jag kommer att klara av i framtiden.

Stay Strong Forever

Tusen kramar, Nathalie

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 167 readers

Likes

Comments

View tracker


Godmorgon alla nära och kära, idag bär det av till London för en dag på stan med min chef och hennes pojkvän! (Ja ni läste rätt, jag umgås med min chef på fritiden). Det kommer att bli en intressant dag för idag är den dagen jag har sett fram emot under en längre tid! En hel del av er har nog sett det på min instagram, alla små hintar, alla citat men ingen vet vad det är - vilket är lite kul! Hemligheter och överraskningar är det bästa som finns! Men den här dagen är helt för mig - hoppas bara inte jag blir sen på grund av halvmaran! Man vet aldrig hur trafiken ser ut så jag passade på att gå upp extra tidigt, jag är ju lite snål och tar bussen istället för tåget in till London då en returbiljett endast kostar £14 när man är under 26 år....😊

Sitter faktiskt på bussen nu när jag skriver det här, inser att om jag ska blogga så måste det nog vara via mobilen oftast eftersom jag alltid är på språng någonstans! Så ni får ursäkta kvalitén på bilderna - lovar att jag ska damma av min systemkamera som egentligen är alldeles för fin för att bara stå och samla damm och ta några snygga bilder då och då... 🙈

Vädret är strålande idag förresten, verkligen en perfekt höstdag! Knappt ett enda moln på himlen så ska bli mysigt att få promenera runt! - vem sa att England var mestadels regn?!🍁🍂 

Tusen Kramar!// Nathalie

  • 177 readers

Likes

Comments

View tracker


No matter how serious life gets, you still gotta have that one person you can be completely stupid with! - Jenny, du är min Partner in Crime, och jag kan inte låta dig uppleva alla galna äventyr i Santa Barbara utan mig!

Med min fruktansvärt elaka humor ringde jag den bästa av de bästa och fick inget svar (dock väldigt förväntat med tanke på att det var mitt i natten för Jenny men tidig morgon för mig). Jag ringde några gånger till i hopp om att hon skulle plocka upp... men bestämde mig sedan för att ge upp och skriva ett litet meddelande till henne på facebook: Gumman snälla svara <3 Jag behöver dig <3

En väldigt trött och orolig tjej ringde mig vid 4.30 på morgonen (hennes tid) och jag lät henne knappt säga ett ord utan jag började prata på en gång...

- Alltså Jenny jag är jätte ledsen!
Vad har hänt!?
- Jag känner att jag inte alls gett dig så mycket uppmärksamhet som jag borde.
Nej men gumman, så ska du inte känna, tänk inte så.
-Alltså Jenny jag är så ledsen... men du kommer få det trångt i din säng i November.
Va...?? Vad säger du..?? Kommer du hit??
- Ja, alltså jag köpte min biljett i morse.. jag kommer till dig 23e - 28e November.

Jag hade så svårt att hålla tillbaka lyckan när hon ringde mig, så svårt att hålla masken och spela ledsen. Allt jag ville var att säga - Jag kommer!!! Nu får alla se upp! The sisters are in town!

Om det är en person i världen som förstår mig helt och hållet så är det du. Vi båda vet hur bra vi har det där vi är idag men det betyder inte att vi aldrig har sämre dagar. Vi båda har lärt oss att det är svårt att lämna gamla vänner och familj hemma, vissa dagar längtar man tillbaka till ens gamla rutiner, för det gamla var också bra. Vi gjorde våra val i hopp om att vi skulle växa, att de här stegen skulle ta oss framåt, och det har dem gjort. Ibland ser vi tillbaka och undrar om vi verkligen har gjort rätt men vi påminner varandra om att det kommer att vara värt allt. Vår familj hemma kommer alltid att finnas där för oss och våra gamla vänner glömmer inte bort oss. 

Jag är så otroligt stolt över dig, du vågade åka över Atlanten, till andra sidan jorden. Du kan inte flyga hem bara över en helg, du kan inte spontant packa ihop för du har lagt ner så mycket energi på det här. Du är en av de starkaste och mest motiverande personerna i mitt liv. Våra konversationer kan pågå i flera timmar och de handlar om dejtande, familj, framtid och drömmar, ja allt mellan himmel och jord. 

Så Jenny, med allt det här vill jag egentligen bara säga, 10-11 timmars flyg är ingenting, jetlaggen ja den får vänta tills jag kommer tillbaka hem för jag vill inte missa en minut av våran resa. Bring on 23e-28e November.

Tusen kramar// Nathalie

  • 182 readers

Likes

Comments


Hej allesammans! Dags för en comeback här! Känns som jag har varit tyst alldeles för länge och hela idén med den här bloggen var ju att ni nära och kära skulle få veta vad som händer några tusen kilometer ifrån er (1,500 km för att vara exakt om jag ska basera faktan på mina tindermatchingar från sthlm).

So here it goes - Mitt liv här i Oxford, England de senaste 5-6 månaderna - För kan ni tänka er?! Drygt ett halvår har flugit förbi bara sådär!? Känns konstigt nog som jag alltid varit här!

Den 8e Juli flyttade jag in i min lilla penthousevåning som jag hyr här i Jericho. Lägenheten är helt fantastisk, två sovrum och öppet kök och vardagsrum som leder ut till takterrassen. Takterrassen har varit "the it place to be" under hela sommaren - alla BBQs, efterfester och bakisdagar som ägt rum där har gett så många minnen! Jag älskar när folk inser hur jag bor, när de kliver in innanför dörren för första gången och tappar hakan och säger att de trodde att jag var student och att de inte hade kunnat föreställa sig det här. Jag skyltar inte direkt med mitt jobb eller ekonomi för jag har lärt mig att folk utnyttjar än tyvärr. Jag vill att folk ska se mig och vara med mig för den jag är och inte bara för the money.


Dessa 6 månader har jag endast haft en helg för mig själv (och det var ca två veckor sedan eller tre, jag kommer inte riktigt ihåg) och den spenderade jag sovandes på terrassen i solen med en bok och en kall öl i handen. Det har varit underbart att så många av mina nära vänner har tagit sig tiden att komma över och hälsa på, för det var en oro jag hade när jag åkte, att jag skulle bli bortglömd. Fånig tanke - jag vet - men så var det! Men jag kan bara säga - all kärlek till er och det ni gjort och gör för mig! Ni vet precis vilka ni är!

Jag har under dessa 6 månader också hunnit med tre vändor till Stockholm, en vända för Summerburst, en vända av familjeskäl och den sista vändan för att överraska min närmsta vän på hennes födelsedag. Oavsett hur långt ifrån jag är från henne och hur sällan vi än pratar så är hon något av det viktigaste för mig och att dyka upp på hennes födelsedag var för mig något av det mest självklaraste.

Dags för en bildbomd tror jag!


Känns som att efter denna bildbomb så måste ni börja undra om jag ens jobbar - för det var väll därför jag åkte till UK från första början? Och svaret är - Ja jag jobbar massor, men vi är inte riktigt där än!

Nu får ni följa med på en sväng till New York och Kutztown! En resa som blev långt ifrån vad jag hade planerat. Min lång weekend till New York blev helt upp och ner vänd när min vän jag skulle åka med ringde fyra dagar innan resan (som var bokad för hennes födelsedag) och sa att hennes Esta hade blivit nekat och att det tydligen inte var första gången detta hade hänt henne (hon hade bara råkat glömma att berätta detta när vi bokade resan). Antar att man aldrig riktigt känner en person, för ärligt, som EU medborgare så blir inte ens Esta nekat ett flertal gånger utan anledning. - Så en väldigt ledsen Nathalie insåg att hon nu skulle få åka helt själv men livet har en tendens att överraska än på flera sätt. Dagen efter ringer min syster och säger att hon kommer till NY några dagar efter mig för att spendera tid tillsammans med mig. De dagar som hon inte var där, ja de dagarna spenderade jag i Kutztown med en kille jag i princip precis hade börjat träffa i UK som studerar i USA. Kutztown är med buss ca 2,5h ifrån centrala Manhattan och har bara några få tusen invånare. Det är en sån liten mysig stad och man kan promenera huvudgatan på under tio minuter. Jag skulle bli galen av att bo där under flera år, men studerar man där, ja då lever man nog i sin egna lilla student bubbla.

Trotts att jag vet att det aldrig kommer att bli något seriöst med den här killen så vill jag ändå hylla honom, för vilken underbar person han är. Drivet han har inspirerar mig verkligen - sättet han tänker på - och det var därför jag ändå tog mig hela vägen till Kutztown. Ska man vara helt ärlig så slår jag vad om att ingen Tinder-tjej har någonsin gjort det här för honom! Jag önskar honom verkligen all lycka till, och avundas honom för att han är halv-amerikan och kan jobba i USA hur han vill utan att söka alla olika Visum etc. Jag vet att han kommer lyckas på Wall Street eftersom han har bestämt sig för att det är dit han ska. Måste säga - Otroligt vad en liten app som Tinder kan göra, vilka vägar som kan korsas av en liten ytlig höger-swipe.

Så New York City - Hur var det då?! Min syster och jag hade en helt fantastik tid ihop och fick möjligheten att besöka NYSE (New York Stock Exchange) och Goldman Sachs Trading floor på deras huvudkontor. Känslan av att gå runt på 43e våningen där GS mötesrum ligger, ja det fick mig att inse att jag är inte på länga vägar framme vid min slutdestination än. Jag ska i framtiden ha ett kontor med den utsikten, inge snack om saken,.


Bilden ovanför, den visar det jag ska ha, inte vill, utan ska. Låter otroligt kaxigt när jag säger så - men Stay Strong - Once you become fearless life becomes limitless. Kom ihåg att alltid - Be where you want to be.! Jag tror att det är viktigt att våga säga och stå för vart man vill i livet. För om du inte vågar säga det till alla runt omkring dig - hur ska då andra våga tro och lita på dig att du kan ta dig an ett sådant stort ansvar. Allt börjar vid inställningen du har till dig själv.

Så då går vi vidare till jobbet, till vardagslivet, när jag inte reser runt eller har alla fantastiska vänner över på besök. Vad gör jag då egentligen? Jo vissa dagar glider jag in på kontoret i slitna jeans, klackar och någon blus mellan 7.30-9.30 på morgonen. Säger glatt godmorgon till alla som sitter på min våning och vår COO och vår grundare tittar inte ens en extra gång på mina trasiga jeans utan här kan man klä sig i allt - folk tittar snarare på dig förvånat om du dyker upp i kostym. Vi är en Hedge fond i Oxford och inte London - här gäller andra regler. Jag känner att just nu hör jag hemma här, mina kollegor säger att det känns som jag alltid varit en del av dem - och det kan ju inte vara annat än bra!? Jag växer mer och mer in i min roll och för första gången i onsdags hade jag helt eget ansvar då min kollega var sjuk och min chef var ledig. Det blev en 8am-8pm dag utan lunch men jag klagar inte - utan jag messade min chef glatt men fruktansvärt trött på väg ut från kontoret att denna dag var helt underbar - jag drunknade i jobb men jag älskar utmaningen. Min chefs svar var: You crazy girl! - Men jag kan inte rå för att jag älskar sådana situationer, saker stannar inte upp i vardagen bara för att personer är sjuka eller lediga, utan folk förväntar sig fortfarande att man ska prestera och att man ska leverera resultat. Innan jag lämnade kontoret den kvällen kom en av fondens grundare tillbaka in på kontoret och tackade mig för allt jag gjort den dagen, och jag kan säga efter att ha varit i den här branschen i några år att det inte är något som hör till vanligheten. Ödmjukhet och respekt är nog ett måste på vårt kontor, oavsett vilken roll du har på firman så ska du kunna prata och ställa frågor till vem som helst - hos oss existerar ingen hierarki. Jag spenderar gärna långa dagar bland dessa människor, för de inspirerar och motiverar mig


Tror jag får ta och avrunda här! Men finns en hel del mer att dela med mig av! Lovar att det blir bättre uppdatering från och med nu!

Tusen kramar! //Nathalie​

  • 183 readers

Likes

Comments

Det är inte bara party här även om det verkar vara så. Det är klart det är mycket fest men det är också mycket plugg.
Skolan här är fantastisk. Det finns precis allt du kan tänka dig, allt från vinprovnings kurser till career center där du kan gå och få hjälp att skaffa dit drömjobb. Det går ca 29.000 elever här och det är så roligt att se och träffa nya människor varje. Skolan är uppbyggd på så sett att allt du någonsin behöver ska finnas tillgängligt för dig vad du en vill ha hjälp med. Just när jag skriver det här sitter jag på skolans bibliotek som stänger 23;00 på kvällen.
Ni är säkert jättenyfikna på vilka kurser jag har valt och vad jag gör här borta. Jag pluggar 14,5 units vilket är som poäng i Sverige. De minsta antal units du måste ha för att plugga här som Study Abroud student är 12. De kurser jag ar valt att läsa här borta är Sociologi, Marknadsföring, Engelska, Bootcamp och sen lift fitness. Skolan rekommenderar dig att välja två "PE" kurser som det heter vilket är någon forma av annan aktivitet än att sitta på lektion.
Jag trivs så bra med mina kurser för jag får lite av varje. Jag kommer i ett annat inlägg berätta mer om kurserna men än så länge känner jag att det går bra.

Skolans hemsida om någon är sugen på att kolla vart jag är .

'Back to studying!

Likes

Comments

Här är delar av mitt liv här den senaste månaden. Som ni ser är det full rulle varje dag och jag trivs så fantastiskt bra i underbara California. Fortsättning följer...


Likes

Comments


​Jag är här, i USA, i Santa Barbara. Det känns helt galet faktiskt. Det här som jag väntat på så länge, nu är jag här och här ska jag bo i ungefär 5 månader. Ofattbart!

Efter en väldigt lång resan med flyg och med buss kom vi tillslut till Santa Barbara. När jag säger vi så menar jag Emma, Yasmine och Jonathan som jag rest hit med. Vi kände inte varandra sen innan utan möttes på Arlanda. Nu sitter vi här sex dagar senare i ett hotellrum och pratar om hur nära vi kommit varandra på bara dom här dagarna.
Imorgon flyttar vi ut från hotellet och in i vårat townhouse, berättar mer om det imorgon för nu måste jag springa iväg till Bank of America och sen till skolan för orientation.


Likes

Comments

Nu va det längesedan i alla fall jag va här, skäms nästan!
Jag träffade min vän Emma för någon månad sen (det är även hon som fotat alla fantastiska bilder vi har här på bloggen). Hon sa " Jag är inne och tittar varje dag om det har uppdaterats något" Jag skämdes lite när hon sa så och mitt svar var att det kommer skrivas massor nu när jag kommer iväg. Så nu måste jag hålla det. Jag vill verkligen att ni ska vara med mig på min resa.

Nu är det bara två dagar kvar, eller om en och en halv dag kommer jag ha vinkat av alla nära och kära och sitta på flyget på väg till USA. Det är faktisk svår för mig att förstå det och många gånger tänker jag att va tusan har jag gett mig in på men lugnar mig genast för jag vet att jag kommer få de så bra och att det är det här jag vill och behöver, stå på mina egna ben och utvecklas.
Jag har panik samtidigt som jag har ett konstigt lugn i kroppen, det är nog lite typiskt mig. Jag har panik för att det känns som det är tusen miljoner saker som behövs fixas samtidigt som jag känner att allt löser sig på plats. "Det löser sig" är en mening som ofta kommer ur min mun. och det är verkligen så det är. Allt löser sig på ett eller annat sätt, varför stressa upp sig?
Det sköna är att jag känner att jag hunnit med mycket de sista veckorna. Jag slutade jobbet den 8 Juni vilket var med mycket blandade känslor. Jag har hunnit träffat en underbar kille och haft den bästa tiden i mitt liv med honom, det är så konstigt och häftigt vad tillfälligheter leder till och hur snabbt men kan klicka med någon. Han fick mig att falla totalt, handlöst! Men jag har också hunnit uppleva en jobbig tid men honom. Det är så svårt när det är en som ska lämna landet. Just när man är mitt i den här nykärleken, man lever som i en bubbla men nu är det på riktigt och det funkade inte riktigt som jag ville... lämnar det där tror jag.

Jag har i alla fall hunnit umgås massor med min familj och med mina älskade vänner och nu sista veckan har jag verkligen försökt krama ur de sista utav varje en av dem.

Jag vill egentligen bara säga Hej och välkommen till våran blogg som från och med nu ständigt kommer uppdateras av våra fantastiska, spännande och utmanande äventyr.


Likes

Comments

Livet känns verkligen helt underbart! Jag har blivit så bortskämd de senaste dagarna av familj, vänner och kollegor. Min helg har spenderats i Milton Keynes med min morbror och hans partner in crime. Det är så härligt att så lätt kunna spendera lite kvalitetstid med dem, att man inte längre behöver ta ledigt, boka flyg och allt för att kunna ses! Utan nu hoppar jag bara på en buss precis utanför jobbet i Oxford och drygt en timma senare är jag i Milton Keynes. 

Min lördag var nog en ganska perfekt dag kan man säga! Den inleddes först med ett träingspass på gymmet med min morbror och sedan blev det en shoppingrunda i gallerian i Milton Keynes. Jag lyckades som vanligt inte undvika att köpa något, utan hem med mig följde en klänning och en byxdress! (Börjar redan planera min outfit för Summerburst). Efter shoppingen tog vi en sväng ut till en liten härlig pub på landet och tog en kall öl innan vi rörde oss hemåt. Dagen avslutades sedan på en fransk restaurang med min morbror och hans fantastiska sambo. De bjöd mig på en födelsedagsmiddag och jag åt något som jag verkligen längtat efter - en helt magisk Moules Frites! Den var nog faktiskt snäppet bättre än den Moules Frites jag hittills avgudat på Mr French i Stockholm.

  • 709 readers

Likes

Comments

Jag känner mig så otroligt bortskämd! Aldrig hade jag förväntat mig att tjejerna på jobbet skulle anordna en överraskningsfödelsedagsmiddag för mig på min födelsedag i Torsdags! Efter att de endast känt mig i tre veckor så gör de allt detta för mig! Jag känner mig så välkomnad och uppskattad! Och det enda jag kan säga till dem är Tack! Tack! Och återigen Tack! För att de gjorde min dag helt fantastisk!

Hela dagen började med att jag klev in på kontoret och att en efter en började de gratta mig. På mitt bord hade de satt en födelsedagshatt som såg ut som en stor tårta och även en riktigt ful liten gosedjurs höna! Några minuter senare kommer min chef in med ett stort leende och en underbar blombukett till mig! Blombuketten placerade jag lite fint i en kaffekopp då jag inte hittade någon vas! Sedan när det började närma sig lunchtid så frågade min chef om hon fick bjuda mig på lunch - och gissa vart hon tog mig - till ett sushiställe! (För alla vet redan här att jag avgudar sushi - det är nog det jag inte skulle klara av att leva utan) 😊.

När dagen började närma sig sitt slut så skulle jag gå ut och äta med en kollega till mig, hon hade frågat för redan två veckor sen om jag ville gå ut och äta middag med henne och ta några drinkar! Vi går till en supermysig bar och tar en GT och därefter rör vi oss mot en Thairestaurang. När vi väl kommer dit så ser jag ett bord uppdukat med ballonger, bubbel och presenter och alla tjejer sitter där och ler! Vi käkar en fantastiskt god middag och jag känner mig helt proppmätt - för allt jag har levt på i tre veckor är kaninmat (sallad från Pret). Då börjar plötsligt någon spela trummor och sjunga Happy Birthday, och ut kommer servitörerna med en tårta och hela restaurangen stirrar på dem - jag säger till mina kollegor att gud va skönt att det där inte är till mig... Men nejdå det var det visst... Så alla mina kollegor brister ut i skratt och alla på restaurangen börjar nu stirra på mig istället! Oboy alltså - jag måste ha sett ut som den rödaste tomaten ni kan tänka er!

Kvällen avslutas sedan med några drinkar på en bar, som seriöst kommer bli ett stammisställe, för deras cocktails var helt magiska!!

Vilken födelsedag, vilka kollegor, vilka underbara vänner som ringde, messade och grattade mig på Facebook! Jag känner mig verkligen så lycklig över att jag har er alla!

  • 723 readers

Likes

Comments