View tracker

Så kom den . Den lilla dippen. Eller ah mer som en käftsmäll. Träningen sen Midnattsloppet har överlag gått jättebra . Lite ont i benhinnor men annars bra . Jag känner mig själv väl o träningen oxå . Där är väl det enda som jag vet att jag aldrig gett upp . De är 100 procent annars kan de kvitta . Jag vill ha in 4 pass i veckan annars blir jag på dåligt humör. De behöver inte va löpning men jag måste träna för o må bra . Stänga av min hjärna o bara fokusera på en grej . De är min terapi.


Men idag så blev de bajs . Va inställd på ett axel pass . Min nyckeltag slutade fungera o jag kom inte in på gymmet . Fick röva mig t elljusspåret ist. Passet i sig var inte dåligt men efteråt när jag Strechade så sa min annars så ganska motiverande hjärna " du kommer aldrig klara av vintermilen . " vad tror du ?" "Göteborgsvarvet kan du fetglömma" osv . Efter att nästan ha börjat grina när jag va klar haha o efter lite betänketid så blev det bättre.

Jag ska sluta tänka på hur långt de är kvar . O hur långt jag faktiskt kommit . 

Problem=utmaning=lösning 

Adios 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker