View tracker

Varför kämpa när det enda man får är svek och hjärtesorg? Varför kämpa för någon som kastat en till botten och låter en vara där? För nu står jag här, förstörd och ovetande om livets nästa gång. Nästa gång jag ska få mitt hjärta i tusen bitar.
Det är lite lustigt ändå, hur en person i ena stunden kan vara hela ens värld tills det är precis samma person som tar den ifrån en. Den person som tidigare fått en att känna sig älskad, men som numera får en att känna sig meningslös.
Man får lära sig att livet inte alltid är som man tänkt sig, det kommer motgångar ibland. Motgångar som gör att hoppet om riktigt kärlek kan försvinna. Men det är då man verkligen inte ska ge upp. Det gör ont men man måste visa sig stark. Visa att det inte är en själv som förlorat utan den andra.
Vägskälen jag måste välja mellan i livet just nu. Ena leder till att jag ska strunta i honom & andra att jag ska kämpa för honom.
Mitt hjärta vill kämpa för honom då det fortfarande slår för honom men mitt huvud vill att jag ska strunta i honom då han bara gör massa kaos.
Vad gör jag?
Det är en fråga jag aldrig kommer kunna svara på.
Men en sak vet jag & det är, vafan ska jag kämpa för någon som som bara förstört en?
Men nu står jag här. Starkare än innan. Varför ska han få förstöra mitt liv, jag har hela livet på mig att hitta min prins. Som min mamma sa: ditt hjärta kommer inte krossas en gång, inte två, inte tre utan kanske 10 gånger innan du hittar han som har verktygen till att laga ditt hjärta istället.
Att se han gör ont. Det gör ont att veta att han inte längre är min. Att någon annan kan bara komma & ta honom, han som var hela min värld.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Likes

Comments

View tracker

Att gå i skolan är viktigt, väldigt viktigt men när man är så skoltrött är inte skolan rolig eller viktig för en tycker man. Själv tycker jag att skolan bara just nu är en stressig plats som får en att inte orka med något annat än plugg och allt man måste göra för att prestera bra i skolan. Då kommer man ju in på spåret om att prestera bra, för det måste ju alla göra. Men det är inte så lätt, jag som har kanske C som medelbetyg känner mig värdelös när nån annan får ett A eller om den får ett B och blir ledsen. Alla individer lär sig olika snabbt. En del kan bara läsa en sida och sen kan den allt medans andra kanske måste lägga ner timmar för att förstå vad det handlar om. Världen är orättvis och det kommer den alltid att vara. Vissa veckor kan vi ha 5 läxor och 2 prov och andra veckor ingenting. Det är många som har tagit upp det här med läxor för lärarna och vissa har tagit till sig, men vissa inte. Men alla lärare i allmänhet är bra, trivs till viss del på alla lektioner. För nu i 8:an bytte jag mentor då jag och min gamla mentors personkemi inte funka så bra så jag bytte till en lärare jag kommer väldigt bra överens med och det känns bra. Min skola i allmänhet är en väldigt bra skola, alla känner alla, lärarna vet vem man är och det är en väldigt bra stämning här också. Från början av 8:an till nu slutet av den känner jag mig mycket mer trygg och säker i skolan, dock är den väldigt stressig som sagt. Men om bara 21 dagar slutar jag 8:an och har sommarlov tills jag börjar 9:an som jag är väldigt taggad på. Känns som 9:an kommer bli ett bra år!!

Likes

Comments

I min skola är det så att varje år väljs "vargar" ut till de som ska gå i 9an. Det är 10 stycken som väljs ut o nu blev jag en av dom.
Att va varg är som att ha ett extra öga, både i och utanför skolan. Man ska se om det händer något, att man ska försöka se om någon mår dåligt osv.
Vi vargar ska även stå i en café vi har i skolan där man får frukost o kan köpa lite allt möjligt.
Att få bli varg känns som ett riktigt kul uppdrag eller vad man ska säga. Som varg får man då också en tröja som det står "I see you" på ryggen o ett par ögon på det o det menas ju då att vi har det där extra ögat.
Vi 10 som blev känns som en riktigt bra grupp, jag känner alla o tror vi kommer funka prima som en grupp.
Vill även att de som inte blev varg ska veta att bara för att de inte blev valda är de inte mindre värda eller en dålig människa..
ALLA på skolan är precis lika mycket värda och ALLA är lika fina personer ändå.


Likes

Comments

År 1943 föddes en person som kommer va min förebild hela livet. En person som fått de flesta av mina dagar att bli till det bättre, även om jag aldrig fått se in i dom ögonen vet jag att dom betyder guld!

Jag pratar om min älskade farfar. Björn Stjernberg som var snickare, fick den finaste människan till fru och 2 fantastiska barn.

Farfar dog år 1988 av cancer och det gör ont i mig att inte har fått se honom. Jag vet inte hur det känns att få säga farfar och få se hans leende. Jag aldrig fått ta del av farfars dagar. Aldrig fått se han snickra ihop något, mecka med bilen eller experimentera med allt mellan himmel och jord.

Av alla historier pappa och farmor har berättat ser jag farfar som en stor förebild och en person med väldigt stort hjärta.

Även min pappa betyder extremt mycket för mig, jag är verkligen pappasflicka! Jag följer ofta med pappa vart han än ska, till affären, till stan, till jobbet osv. Det är ju han som fått mig att vilja bli brandman och att jag verkligen följer den drömmen.

Jag är stolt över att jag bär namnet Stjernberg och får ta del av dessa äventyr

Ni betyder och jag älskar er.♡

Likes

Comments

Då var det min tur, då har även jag skaffat blogg.

Jag heter då Wilma och bor i en liten by i Värmlandsskogar, jag är 15 år och lever livet. Jag går nu i 8:an och trivs som fisken i vattnet dock är jag just nu väldigt skoltrött så ska bli extremt gött med sommarlov! 

Jag gillar att träna, åka brandbil och käka mat.

Mina drömmar i livet är att jag ska bli brandman, miljonär och få en egen bil.

Hoppas ni fått någon blick om vem jag är så får ni ha det så gött.

Hörs da haej! 

Likes

Comments