View tracker

På senaste tiden är min farmor i mina tankar. Min farmor är död och har varit död i över ett år. Hon dog på så sätt att hennes hjärta stannade pågrund av en hög konsumtion av alkohol. Med andra ord dog min farmor av att hon druckit för mycket alkohol i sitt liv, min farmor var alkoholist.
På senaste tiden har det kommit upp många tankar om vad som har hänt min farmor i hennes liv och vad för slags liv hon levt.
Jag tänker ofta på det och vill så gärna veta mer.

Min pappa föddes 1967, då var min farmor ensamstående och hade ingen kontakt med min farfar. Han stack för att han misstänkte att min farmor hade varit otrogen och att barnet inte vara hans. Hans problem var där löst, han stack han slapp barnet. Eller han kom ju tillbaka när det passade honom, runt 30-35 år senare.
Jag vet att min farmor redan då var "stökig" hon hamnade på hem för stökiga unga flickor men tror inte hon var kvar så länge.
Hon var tror jag aldrig hemma någonstans utan flydde alltid och sökte alltid nya utmaningar och spännande saker.

Min farmor har 2 systrar och en mamma och pappa eller hade.
Hon hade bara kontakt med en av systrarna vid namn Susan. Hennes andra syster och mamma och pappa hade hon ej kontakt med och så inte min familj. Det som har kommit fram på sista tiden eller iallafall till mig var att min farmor blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa som barn.
Någon jag aldrig fått bekräftat av henne eller någon annan närstående men av min bonus mamma och mamma.
Sexuellt utnyttjad av en av de som skall vara den tryggaste personen i ens liv.

Eftersom farfar stack från min farmor innan pappas födelsen fick farmor ta hand om min pappa på egen hand. Efter några år fick hon en till son vid namn Alex min pappas bror. Honom fick hon med en man vid namn Björn som under tiden hon var tillsammans med honom misshandlade både pappa och henne. En av de hon älskade slog henne och hennes son.
Denna karln valde att komma på hennes begravning vilket för mig är ofattbart.

På senare dagar flyttade min farmor till Sorunda och gifte sig med Mats, mats som varit med under min och mina syskons barndom. Mats bjöd aldrig med farmor att träffa hans barn eller fira högtider med dem. Mats är för mig en främling med ett elak leende. Han lämnade farmor ungefär 2 veckor innan hon dog.

Min farmor är för mig någon som alltid fanns där när vi var yngre, en som älskade skogen, sin hund, oss och grodor. En som var iskall men också snäll och underbar. Min farmor försvann på senare dagar in i en värld där alkohol blev en vardag och ensamheten lika så.
Min farmor var en stark kvinna som trorligen överlevt mer saker än någon annan gjort.
Min farmor är en av de människorna jag kämpar för att rädda i tid.
Jag ska ta reda på allt som hänt dig och berätta det för världen. Jag ska hjälpa människor som du.
Min farmor, jag är ledsen för att jag inte räddade dig. Jag älskar dig och saknar dig.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 0 readers

Likes

Comments

View tracker
View tracker

att bli ignorerad bortglömd och oälskad av den en skulle ge sitt liv till. som ett slag i magen även om jsg borde vara vann.

  • 1 readers

Likes

Comments

en mycket poetiskt rubrik och ett lite mindre poetiskt inlägg.
Vet ej varför jag valde att ha denna rubrik men den är väll troligen för att den menar på någonting.
Kanske orättvisan i världen? att skorna är blötta eller att skorna som är i handen är en symbol som menar på att hellre lida med andra än att känna sig bättre än andra.
Inte fan vet jag.
Tror att min baktanke med denna rubrik var att vissa tar saker för givet.
Som att jag tar mina vänner för givet, att vad som än händer, hur dåligt eller bra jag än mår kommer jag alltid att ha mina vänner.
Att jag alltid kommer ha de hela skorna i handen och när det börjar göra ont sätta på sig dem igen.
Att direkt det är frid och fröjd bara försvinna.
Under det senaste halvåret har jag jobbat som en dåre, inte haft en ledig vecka sen i juni. Det har varit jobbigt och är jobbigt men också något som får mig att må bra i många stunder.
Under denna sen sommar/ höst/vinter har/ mått /mår mycket dåligt.
Det har varit aktivt för mig att hitta metoder för att skada mig själv, och inte funnits en dag där jag inte tänkt på att ta mitt liv.
Jag skapade ett nytt självskadebeteende där jag upplevde mer smärta och dämpade min ångest mycket bättre ( för stunden).
Under denna period, bröt jag ihop på jobbet, på tåget, hemma, på ett café lite överallt.
Jag upplever att just när det verkligen var som värst och jag skyltade om det till höger om väster för att få uppmärksamhet och hjälp, reagerade min kära till en viss del men lät det försvinna lika snabbt.
I denna period fanns det inget annat än att dö för mig, jag ville dö så starkt. Men allt jag fick hör var det kommer bli bra, du är stark.
Jag är stark, men jag kan inte vara så pass stark själv, att varje gång du faller ner på marken lyfta upp dig samt mig.
Jag upplever att de som jag älskar och älskat mest har försvunnit. Det har tröttnat på mig.
Vilket är jätte sorligt för att jag känner mig ensam i en värld av människor. I en värld av vänner.

  • 1 readers

Likes

Comments

Jag önskar mig ett liv.

Ett nytt liv, med samma människor och i samma land.

Ett liv där jag inte var en tjuv i mitt egna hem eller en idiot, tjockis eller en börda.

Ett liv där jag värderas lika högt som alla andra.

Ett liv där min pappa visade att han älskade mig, eller bryr sig om mig, där han frågar hur min dag har varit, där han inte säger till mig att jag är tjock eller lat.

Ett liv där min pappa var min vän.

Ett liv där jag slapp besöka psykologer, dietister, ätstörningskliniker, läkare eller äta medicin.

Ett liv där jag slapp gå på kurser för att få en inblick i hur jag fungerar.

Ett liv där jag blev älskade lika mycket som jag älskar.

Ett liv där folk skulle bry sig lika mycket som jag gjorde.

Ett liv utan känslor.

Jag önskade mig ett liv.

Likes

Comments

Adhd i relation är mycket mycket avancerat. Eller kanske inte för alla men mycket avancerat för mig.
Detta inlägg kommer handla om mig och min adhd samt hur det påverkar mina relationer till er.
Adhd är ett neurotiskt funktionshinder som till en stor del gör det svårt för den främre delen av hjärnan att skicka ut signaler till resten av hjärnan. Signaler som att organisera upp saker, hindrar mig från att styras av mina impulser och kunna dela upp energin så det går jämt ut under hela dagen.

En människa som jag med adhd med kombination innebär att jag har allt som ni vet är adhd, impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrations svårigheter. Dock är inte det de ända som är adhd.

ADHD innefattar allt det jag rabblat upp plus andra grejer som inte uppmärksammas på samma sett som de som syns utåt, tillexempelt ångest, panik, ticks, tvångs och en låg självkänsla.

Min adhd är inte som alla andras adhd, adhd är individuellt men också något många människor har på olika sett. Alla som har adhd med kombination som jag har impulsivitet, koncentrations svårighet och hyperaktivitet och såklart det psykiska grejerna men kanske inte på samma sett som jag bland annat.

För mig är det viktigt att folk som spelar någon roll för mig försöker förstå mig och min diagnos samt inte tystar ner mig när jag försöker förklara min diagnos.

Jag förhoppningsvis har jag en relation med alla er som läser det och kanske inte med några av er. Och detta är en kort förklaring till hur jag funkar och hur jag funkar i vissa relationer.

Varför är jag som jag är?

Jag är en person med en social förmåga som många kanske inte har, det är en styrka hos mig och något jag haft sedan jag var mycket ung. Jag gillar att umgås och vill ofta ha mer än en boll i luften samtidigt. Många dagar i veckan har jag jätte mycket energi och ett glatt humör, men ibland finns inte energin eller det glad humöret.

Jag älskar att dansa och festa och umgås med många människor, men ibland fylls jag av panik och gör saker jag vet slutar dåligt men styrs av mina impulser och hjärnan stänger av just för tillfället.

Min främre del av hjärnan som ska säga till mig hur jah ska reagera och hur jag ska göra saker är mycket svagare än eran och gör då satt jag gör saker utan att tänka först, eller inte alls kan göra ett fungerande schema.

Jag har haft stora problem med relationer i mina dagar och tror såklart inte bara pågrund av att jag har adhd men en stort del av de missförstånd som har uppståt kan var pågrund av min adhd.

Känslor

Mina känslor är mycket stora. Med stor menar jag kraftiga i alla olika situationer.

Min känslor för människor är mycket konstiga. Jag älskar dig jätte mycket eller så klarar jag inte av att tänka på dig utan att få panik och ångest.

Jag vet inte hur jag ska förklara detta på ett sätt satt folk förstår, its worth a shot.

Till er som varit med mig på en utekväll med eller utan alkhol i min kropp har säkerligen märkt att min känslor kan svänga extremt mycket i vissa situationer och minns tre gånger har jag stukigt utan att säga ett knyst försens dagen efter.

I många av dessa situationer har jag umåtts med människor jag älskar så innerligt mycket att jag knappast vet vart jag ska ta vägen, för det är precis det jag gör. Jag gillar inte bara någon utan jag älskar den så mycket att jag inte själv vet vad jag ska göra.

För mina känslor är ofta inte i ett mellan läge utan antingen starka eller ingenting. Och i det flesta fallen har jag upplevt att jag inte fått den uppmärksamheten eller så har det dykt upp någon/något som gjort satt hela jag ser svart och fylls av ångest,ilska eller sorg och måste försvinna så snabbt som möjligt där ifrån annars vet jag inte vad jag är kappabel till att göra. För att fly är det jag är bäst på.

Som sagt jag gillar inte bara dig utan jag älskar dig oftast och du blir en människa jag bryr mig så mycket om att jag blir ledsen för att jag vet att du aldrig kommer känna så för mig. För för dig är jag bara Wilma en som jag gillar kanske älskar lite men inget mer.

Detta kan också ta en annan Turn och var exakt tvärt emot det jag just beskrev. För i min kropp finns det också ett starkt hat och en känsla där jag inte känner någonting alls.

Vissa människor som funnits i mitt liv har sårat mig, kanske inte sårat mig så andra människor märkt men som sårat mig på en nivå satt tanken av människan får mig att känna så stark ångest och sån stark ilska att den får mig att vilja hoppa över räcket. I ett fall finns det en människa som jag vet att jag alltid kommer att påminnas om, som alltid kommer att se på bland annat instagram eller dylikt. En människa som får mig att se svart och får mig att må så dåligt att jag ej vet vart jag ska ta vägen. Denna människa är en människa som enligt mig fick mig att känna mig dum och konstig och som en person vars hjärna är sjuk och att allt jag känner/kände är fel. Denna människa betyde mycket för mig och sårade mig ganska mycket. Människa har enligt mig kommit in i mitt liv just när det blivit bra igen efter situationen med människa och försökt förstör det ännu mer, och ingenting är jobbigare än det. Jag önskar att jag kunde släppa denna människa och den ilska och sorg jag känner när jag konstant påminns om den men det går inte jätte bra. För att det är för starkt och för jobbigt för mig att bara släppa. Och i allt detta så är det en röst som säger till mig att denna människa kommer förstör mer av det bra i mitt liv och att jag troligen kommer förlora en av de bästa i mitt liv för att jag inte kan hindra något eller påverka någon annans syn eller känslor på/för denna människa. För att det jag känner är inte bara att jag inte gillar människa utan det är lite mer än så som ni borde förstå. Mina känslor är mina känslor och ingen annans.

Och just det med att släppa saker är svårt för mig, att släppa en händelse, en vän eller dylikt är svårt för mig. Jah berättar det gärna om och om igen till människor ka historierna utan till.

Tillbaka till mina känslor så finns det knappast något mellan ting utan ofta för stark eller absolut ingenting.

Och det ingenting är en mycket läskig känsla. Att jag ibland känner att men vem bryr sig om vad den personen gör, inte vet jag och inte orkar jag lägga ner energi på att veta heller. Det kan var min bästa vän men just då känner jag ingenting för att JAG upplever att den inte bryr sig om mig så varför i helvete ska jag bry mig?

Och det är läskigt för att även i en grupp med flera människor kan jag uppleva att jag är ensam.

Människor med ADHD har ofta en lägre självkänsla än andra. Självkänsla innebär att jag vet inte vem jag är för dig och en blick som inte betyder något för dig kan betyda världen för mig.

Det präglar mig på många olika sätt. Jag upplever att jag är irriterande, konstig och någonting folk tvingas vara med. Att jag i en grupp av människor vet att jag bara är inbjuden för att det känner sig tvingade, att jag i en grupp känner att ingen skulle märka om jag försvann för att ingen bryr sig om mig. Jag upplever ofta att jag bara är en fläck på ett lackan som hur mycket du än skrubbar inte försvinner så du väljer att leva med det. Att jag är någon en tycker synd om och därför tvingas ses på en fika, umgås med på en fredag kväll eller tvingas bjuda på fester. Jag ser inte att jag är något för människor som betyder något. Och tror ofta att allt det jag gjort kommer gör satt jag snart inte längre finns i kontakt listan eller i kalendern. Min självkänsla är väldigt låg och jag söker ofta bekräftelse för att verkligen vet att jah inte bara är den där fläcken utan någon folk verkligen gillar, för jag upplever inte det själv. Bekräftelse är mitt andra namn och även om du kanske tror att jag känner att du gillar mig så gör jag oftast inte det.

Ångest. Ännu ett av mina andra namn, nästa mitt första namn. Jag lider som många andra även de utan diagnos av ångest. Och det skadar mig ofta mer än mycket annat. Jag kan ligga mitt i natten och tänkt på att mina kaktusar hemma hos mamma inte vattnats på ett tag och fyllas av en sån stark ångest. Jag kan tänkt på att jag gjort någonting och få en sån stark ångest at det leder till att självskadande och tankar som önskan att vilja dö. Min ångest kommer när som helst var så helst och känner jag det så känner jag det starkt och oavsett ställe för jag panik och börjar gråta. 

Allt som handlar om känslor och mig är en stor röra och svårt att sätt ord på men den känslan som du känner, känner jag tre gånger så starkt som du. 


att ha en relation till mig är svårt och det vet jag och det finns ingenting jag vill än att ha en bra relation till folk men det kommer alltid att var svårt för mig. Och jag kommer försöka hjälpa er och mig på traven till den bästa möjliga relationen men nu är jah trött på att skriv på detta inlägg så de kommer sen. 

  • 10 readers

Likes

Comments