Det blev oktober igen, löven blev gula igen och faller ner en efter en. Sommaren lämnar alltid ett spår, jag hade en bra sommar, den var fylld av glädje och sorg, den fylldes av tankar om människor som kommer och går, den fylldes av en tacksamhet och en rädsla. En känsla av att aldrig någonsin vara ensam. En känsla av att vi har ett liv. En känsla av förlust, vinst och en vilja.


Nu är oktober här, att sitta på pendeln är vardagsmat igen, som att borsta tänderna, blir en automatik. Sömnen blir lite lidande, morgnarna är mörka och trötta, prov ska skrivas, inlämningar ska in, vi äter lunch under tidspress, ser på dålig reality-tv, äter chips från påsen, lyxar med 10 kr kaffe från hemköp och tar kort på ett grått, regnigt Göteborg, fryser och blir blöta, drar dåliga intärna skämt som skulle kunna spärra in oss på sjukhus. Vardag återvänder.


Jag ville skriva, men kände mig inte längre hemma. Insåg att jag hade skapat en identitet jag inte längre var. Jag kommer aldrig vara mitt förflutna, det kommer vara en del av mig, men det kommer aldrig vara jag. Det här är jag.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments