View tracker

Idag är det en riktigt bra dag.. Känner att idag är det skönt att vara nykter, att slippa allt det där. Hoppas att det kan hålla i sig ett tag nu..

Nu är det bara 2 dagar kvar innan Madde kommer och hälsar på, det känns extremt bra, saknar hon som fan. Kommer bli en riktigt underbar helg, Men jag vet oxå hur jobbigt det kommer att bli när hon åker, Men får hoppas att det inte blir lika hemskt som det var förra gången, För då var det rätt illa. Fett länge sen jag kände mig så ensam som jag gjorde då. Men vet att det sitter i rädslan av att bli lämnad så det behöver inte vara så farligt..

Känns bra att börja skriva blogg, trodde jag aldrig skulle säga det haha. men skönt att få skriva av sig lite granna och ventilera sina tankar. Skriver inte bloggen för att folk ska läsa den utan mer för att jag ska kunna skriva av mig, och det är ett bra sätt har jag märkt.

Något jag saknar som fan nu när jag varit på behandling ett tag är att bara kunna åka ut och göra vad man vill, Saknar friheten.. Även fast jag är väldigt fri nu så saknar jag att ba åka på raod tripp eller något sånt, Sånt som jag inte alls tyckte va viktigt förut, saknar jag nu. Saknar av någon konstig anledning min hemstad, Det är en riktig dålig stad men det är något med den skit som gör att jag saknar det, men så är det väl..

Har igentligen inget att skriva, Så jag väljer att stanna där seru ;)

Tack och Hej Leverpastej

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Nu har det gått 3 månader sen jag tog en drog senast, känns som en evighet.. Blir bara svårare och svårare att hålla sig nykter..

efter 8 månaders behandling känner jag att jag har lärt mig mycket om mig själv och mina brister, men har fortfarande inte hittat något i att vara drogfri, Har fått jävligt mycket under min drogfrihet som jag aldrig trodde jag skulle få tillbaka, som min foster morsa och fosterfarsa, men det känns mer och mer som om det är något som jag inte behöver, Var utan dom så pass länge så jag har svårt att verkligen släppa in dom.

Ska jag vara ärlig, Saknar drogerna dagligen, Eller kanske inte drogerna utan känslan av att inte vara nykter, Att slippa ta på sina känslor och inte bry sig om något annat.. hatar att ta på mina känslor, Känner mig så liten och svag på något sätt.

Vet vad droger kommer ge mig, både bra och väldigt dåliga saker.. men kärleken till drogerna gör mig blind i alla mina angelägenheter som inte har med det att göra..

Vet inte riktigt vad jag ska göra, Känns som om det är ett hjul som snurrar runt,runt.. Kommer inte framåt, Vill inte mår dåligt hela tiden..

Men aa får se vad framtiden säger, är iaf nykter bara för idag, i morgon får jag se..

Men Madde kommer iaf i helgen och det känns riktigt bra, Saknar hon som fan.. När jag är med hon har jag inge drog sug alls, Hon får mig att må bra.. Hade jag kunnat vara med hon hela tiden så hade jag kunnat tänka mig ett liv utan droger..

Vet inte riktigt vad jag ville med det här, Men men så är det ibland.


Tack och Hej leverpastej

Likes

Comments

View tracker

Men Hejsan.

Idag är det en rätt bra dag, Börjar så nå så kallat ljus i tunneln eller vad man ska säga.. Vafan, Har varit på behandling i 8 månader och känner att jag inte kan ge upp nu, Då har jag gjort dom här 8 månaderna i onödan.

Har tänkt skriva lite om tiden på behandling..


Kom till behandling i mars 2016, Hade inte mycket livs vilja alls. Hade förlorat det mesta i mitt liv, Hade varken familj eller så mycket kompisar som fanns där. Hade varit hemlös i 2 år och kände att inget va värt att leva för. Den första tiden i behandling var väldigt jobbigt, Hade ständigt drog sug och funderade alltid på att dra och knarka igen, Trodde att det inte kunde bli bättre så det är lika bra att knarka tills man dör, Men efter nån månad började jag må bättre och såg ett ljus i tunneln, men det ljuset släktes lika fort, Tog ett återfall på behandlingen och vart konsekvens placerad på korpberget, Var riktigt nojig först innan jag åkte dit men det var ett riktigt nice ställe. Började se ljuset igen i tunneln och orkade fortsätta kämpa, Gick bra ett bra tag..

Sen gick jag upp i fas 2 som är den andra delen av behandlingen, tappade allt jag hade lärt mig, började må skit.. Gick upp och ner mellan primären och fas 2.. mitt mående var som en studsboll.

tog ett återfall till, men vart inte påkommen, eller jag tog flera snarare. tills slut kom dan då jag fan inte palla mer och drog hem, och tände på direkt,, kom tillbaka till behandling och fick då åka till mjösjögård i 3 veckor för att byta miljö, Där lärde jag mig sjukt mycket om mig själv och pratade om saker jag aldrig pratat om förut.

Kom tillbaka till gläntan efter 3 veckor och började tro på att det gick att klara det här, det var fan inte omöjligt.. Första gången jag verkligen känt ett hopp på framtiden..

nu har jag varit på Solgläntan i 8 månader och mitt mående far fortfarande upp och ner men det är då fan mycket bättre än vad det var då. Har börjat plugga på hola folkhögskola och ska plugga upp betygen, tanken är att bli socionom och hjälpa andra människor att få hjälp.

Det var väl allt från mig den här gången.

Tack och Hej, leverpastej!

Likes

Comments

Hej. Min dag idag är inte så jätte bra, känner att livet är ganska hopplöst och att det inte finns mycket att kämpa för.. Börjar se drogerna som en lösning på mitt problem igen, även fast jag vet vad det kommer leda mig till så börjar det kännas som om det ändå är bättre än vad jag går igenom nu.. Även fast mina konsekvenser av mitt missbruk skulle bli så stora, skulle förlora alla som bryr sig och älskar mig, Skulle bli hemlös och allt skulle vara som det var för 8 månader sen.. men Jag tänker, ÄR det verkligen så farligt? Ne kanske inte, Slipper iaf känna den här ångesten..


Har varit nykter ett tag nu men det blir bara jobbigare och jobbigare att hålla sig nykter, Känns som om än hur mycket rätt jag gör så hamnar jag bara längre ner än vad jag gjorde förut.

Börjar gilla en brud oxå, som Jag VERKLIGEN gillar men jag vet inte vad jag ska göra, Hon mår inte så jätte bra och jag känner mig så jävla hjälplös när jag är på behandling.. Vill kunna göra så mycket för hon men kan fan inte göra NÅGOT alls.. Mina tankar går mer och mer på hon och hur jag ska kunna göra något istället för att fokusera på mig som jag kanske skulle behöva göra just nu. Hon är en så stor del i att jag orkar vara kvar på behandlingen, Skulle inte hon finnas skulle jag dragit. Sitter och krigar med mig själv..

Men men Nu ska jag sluta klaga, Finns ljusa saker i mitt liv också.. Tjejen jag gillar gör mig fett glad, hon får mig att må bra jävligt ofta. Förhoppningsvis kommer hon på besök om någon vecka så jag får hålla om hon igen. 


Tack och hej, Det var allt från mig.. 



Likes

Comments

Hej.

Ska testa det här med att skriva en blogg.. Något jag aldrig trodde jag skulle göra..


Så ska väl presentera mig lite först antar jag.

Jag är 20 år gammal snubbe från örnsköldsvik, En liten håla i Västernorrland för er som inte vet.

Jag är väl en rätt trevlig kille som gillar att göra det mesta, Är inte ås kräsen av mig så att säga. Jag är en rätt random snubbe som inte gillar att bara gå runt och snacka skit, utan vill helst göra något som sticker ut lite, Eller aa någon som inte riktigt alla andra skulle göra ;)


Jag är just nu på behandling i kramfors pga att jag haft ett lite mindre drog problem så att säga, men nu har jag varit nykter i 8 månader om man bortser från mina återfall.

Har bor i övik sen jag var 4, i en fosterfamilj i en liten by som heter Sörgård, Tror det bor något med 10 personen i byn så det är inte stor alls. Men bodde där jag fyllde 18 sen drog jag hämifrån, bott på internat, jourfamilj osv. Men har väl inte riktigt haft en hållbart boende sen jag fyllde 18 tills jag åkte på behandling. men nu ser livet ljust ut igen.


Vet inte riktigt vad jag ska skriva men aa det här får duga för den här gången antar jag..

Tack och Hej

Likes

Comments