Hej på er!

Inatt sov jag riktigt oroligt. Sover ofta dåligt innan jag ska resa eftersom jag har mina kontrollbehov, veta exakt vad som är ned packat så inget onödigt följer med.
Tankar jag har i huvudet sparar jag ofta för mig själv och skriver hellre ner dem som jag gör nu.
Att inte ha kontroll när någon kör är det värsta jag vet. Att man bara får åka med. Efter operationen så har inte jag fått köra bil på 6 veckor vilket betyder att jag måste åka med andra hela tiden. Det har gett mig en utmaning som jag faktiskt klarade av. Jag åker nu nästan helt orädd med andra. Vinterväglaget är kanske inte de bästa att träna på men det har gått bra hittills!

Nu när jag skriver iaf sitter jag i bilen med Andreas och Mamma och i bilen framför sitter Jonas, Jeanette och Anna samt hundar.
Vi kom iväg från Sundsvall vid 8:30 och hade lite ärenden att göra innan vi kunde åka mot Stockholm, nu är vi i Gävle och det är ungefär 2h kvar.

När vi kommer fram ska vi till MOS och efter de checka in på hotellet!

Imorgon är ju tävlingen och vi ska vara där runt kl 8 och ställa iordning. Första klassen drar igång kl 9 och då börjar valp.
Vi går öppen klass vilken betyder att vi kommer börja ganska sent.

Förberedelserna inför MOS är lätta för mig nu när jag vet hur det ser ut! Jag vet hur jag tar mig ut, alternativt till närmaste toalett.


Hur förbereder du dig?

Kram

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

​Hej på er!

Idag fyller min mamma år och det blir en kväll hemma hos mamma och pappa, imorgon bitti åker vi i kenneln till Stockholm och ska shoppa lite för att på söndag tävla. Vi är 6 hundar som åker ner för att tävla. 


Inför sånna här event förbereder jag mig på följande sätt.

1. Vattenflaska

2. Gjort en packlista

3. Ser till att sova bra innan

4. Kollar kartläggning på hur lokalen ser ut som vi ska vara i

5. Alltid ha en laddad telefon så jag kan ringa mamma eller Annika 

Vissa kallar detta som tvångstankar, kanske är så också men för mig är det en säkerhet att jag kan åka iväg på saker som gör mig osäker fast ändå vara säker.

Tills vidare!

KRAM​ 

Likes

Comments

Psykisk ohälsa

Hej på er!


Idag var jag hem till mor och far, medan jag åt så kom nyheterna på tvn. 60% fler kvinnor lider idag av psykisk ohälsa. Ämnet jag brinner för har de nu fått en siffra. Är du mellan 18-24 eller yngre eller äldre så vill jag bara att du ska veta att lida av psykisk ohälsa är något som alla upplever nångång under livet och det är inte farligt. Ordet psykisk ohälsa har många olika betydelser.


Min psykiska ohälsa sitter kvar även fast jag vart "frisk" för ett år sedan.

Jag fick ord satta varför jag mådde som jag gjorde när jag skulle börja andra året på gymnasiet. Jag hade blivit mobbad, jag hade sjuk prestationsångest inom hästarna, SKOLAN var värst. Ombyggnation, prestationsångest att hinna klart samt att bli godkänd. Fick man ett E skulle man va nöjd men fick en klasskompis B på samma uppgift så var man ju sämst igen. Man skulle följa idealet som är i skolan. Du ska vara smart och ha topp betyg men du ska absolut inte plugga utan du ska ut på alla fester och vara med kompisar 24/7 och du ska inte vara tjock utan gärna smal och vältränad men inte för vältränad för då blir man identifierad som maskulin och du får heller inte ta i och svettas på gymmet för svett är äckligt och det gör man inte om man ska vara snygg. Hade du inte nya kläder varje dag utan bar samma och dessutom var osminkad dag 2 så var du smutsig och tog inte hand om dig själv.

Jag hade inget val än att lämna skolan för ett tag och försöka fokusera på mig själv.

Jag gick upp i vikt, mina betyg sjönk till botten och till sist kom självmordstankarna.

VAFAN LEVER JAG FÖR?

Jag vet att anledningen till att jag lever idag är att jag inte kände mig klar på jordelivet och tacka för fan det.

Min stadiga punkt var min dåvarande pojkvän och Annika.

Kraven från skolan är olidliga, du hinner knappt bli klar med en uppgift innan du ska vara klar med allt annat.

Man jämför sig alltid med kompisar, man tycker alltid sämre om sig själv och ALLA andra är bättre.

Psykisk ohälsa har alltid funnits.

Ämnet har varit tabu belagt, allt fler vågar öppna upp sig nu.

När jag var mindre och man pratade om att man mådde dåligt, man kanske inte mådde bra psykiskt av tusen olika anledningar så sökte man uppmärksamhet. Man fick inte visa att man mådde dåligt för då var man svag och tråkig.

Jag blev ofta nedvärderad, många trodde att jag sökte en viss uppmärksamhet. Att man ville synas lite och att någon skulle bry sig.


För några dagar sedan var jag med mina tjejkompisar från stallet och vi körde en lek som heter pekleken, den går ut på att du får ett påstående tex. Vem i rummet har bäst självförtroende? Sedan ska du peka på den du tycker stämmer bäst överens.

I lördags enades alla att det var jag.

Hade detta varit för 1 år sedan eller kanske 2 år så är jag nästan 200% säker på att de inte pekat på mig. Jag har byggt upp en ny Emma eller kanske byggt på den starka Emma som finns i mig som alltid går all in för det jag brinner för, nu brinner jag för mig själv och det kan inte stoppa mig.


KRAM

Likes

Comments

Hej på er!

Jag tog en oväntad paus, då jag inte känt mig som mig själv på ett tag nu.. Har haft väldigt mycket saker i huvudet och då måste jag stänga av saker som stressar mig mer.

Jag fick under mina första möten med Annika och Malin lära mig att säga nej till saker som gjorde mig mer stressad. Tänka på det som gör mig glad och som får mig att må BRA.

Många gånger säger man saker som andra vill höra, man ställer upp och hjälper till på alla sätt man kan för att man hoppas på att få desamma tillbaka. Sällan får man hjälpen tillbaka och då måste man bryta. Jag har tappat väldigt många vänner under skoltiden, många som inte orkade med mitt humör som ofta går upp och ner, vänder fort och det är just för att jag är rädd att få panik när det blir situationer som gör mig osäker.

Därav tog jag en paus. Har varit med kompisar som jag mår bra av.

Dippar eller svackor som vissa kallar det är vanliga för mig fortfarande, då behöver jag det som gör mig lycklig. Hundar.

Vad gör du för att bli lycklig när du har en jobbig tid?


Kram


Likes

Comments

Hej!

Ännu en morgon vaknar jag upp med feber och svullen fot. Denna gång även förkyld. Har ringt till VC och väntar nu på att de ska ringa tillbaka.


I sånna här situationer så kan jag få klaustrofobi känslor. Jag vill rymma ur min egen kropp. Jag vill inte ha ont och jag vill inte sitta hemma och inte få göra någonting, då är det ganska skönt med bloggen. Att få skriva av sig lite om hur man känner sig i vissa situationer.

Vad är då klaustrofobi?

Klaustrofobi eller cellskräck, är en irrationell rädsla, fobi, för att bli instängd. Personer med cellskräck har ofta problem med att åka hiss eller andra transportmedel med begränsat utrymme där man inte lätt kan stiga av under gång. Man kan drabbas av en panikattack och ibland så vill man också sätta sig ner och kura ihop sig till en liten boll för då känns det som om utrymmet ökar.

............................................................................................................................................................................................................................................................................................

Nu har jag varit hos VC och det visade ingenting på nya infektioner! SKÖNT!!

Imorgon tänkte jag svara på lite frågor som ni skickat till mig!


Kram

Likes

Comments

Hej!

Vi hade tänkt köra en Q/A alltså en fråga svara stund. glömde ju dock att publicera detta där ni kan fråga :)


Några frågor jag fått hittills är


1. Hur mycket tid lägger du ner på föreläsningar och gör du något annat utöver det?

Svar: Jag lägger ner ungefär 1-2h varje dag att skriva tankar och planera kommande blogginlägg osv. Vi har ett hemligt projekt som jag inte ska prata för mycket om då jag älskar att överraska.

2. Hur mår du nu? Tack för att du bloggar och delar med dig!

Svar : Tack för du gör det möjligt att jag kan fortsätta med bloggandet. Idag är det en bra dag för mig och jag har därför är humöret uppe!

3. Tacos eller Pizza?

Svar: Tacos alla dagar i veckan om jag så skulle behöva, det finns mycket man skulle kunna göra olika på dem.


Fortsätt ställa frågor så ses vi!

Kram

Likes

Comments

Hello!

Idag vaknade jag kl 06:45 och klev upp och duschade, mamma hämtade mig kl 07:30 och vi for till Birsta City.

Inför en sån här dag förbereder jag mig på väldigt många sätt.

1. Jag har flera dagar innan tittat ut både på internet och i butik innan jag åker dit. Det gör mig lugnare och mer koncentrerad på att hitta kläderna och att andas än att fokusera på allt folk.

2. Jag ser till att jag vet hur jag tar mig ut till frisk luft eller iaf vet vart närmaste toalett är.

3. Jag ser till att det är en bra dag och att jag inte är lite små osäker hur humöret kommer vara denna dag, absolut kan det förändras under dagen men jag måste ändå ha klart redan innan jag åker dit att det är en bra dag.

4. Jag ser efter vart det finns vatten. Eller tar med mig en vattenflaska.

Vi var i allafall på Birsta till 09:30 och sedan skjutsade mamma hem mig igen. Jag lade mig och sov då jag blir väldigt utmattad av att vara runt så mycket människor. Vid 15:00 ringer Lina och väcker mig och hon kommer hem till mig och käkar middag med mig och sedan gör jag samma process igen. Jag ser till att jag vet vad jag ska köpa redan innan jag åker till ett shoppingcentrum. Vid 18:00 åker vi tillbaka till Birsta för shopping runda nr 2 och jag fick med mig 2 stora påsar igen.

Efter Birsta for vi till max då Jala inte käkat något då hon jobbat hela dagen. Sedan for vi hem till henne och nu sitter jag och jobbar lite både med planering och med kommande grejer som fortfarande är hemliga.

På tisdag tänkte jag köra en Q/A alltså frågor och svar så det är bara börja ladda frågor.

Hoppas alla får en bra fredag!

Kram

Likes

Comments

Hej!
Detta inlägg blir lite av en sammanfattning varför jag inte skrivit något på länge.

Torsdag morgon vaknar jag med min bästa kompis hemma och vi planerade en dag på Birsta för att sedan göra ett inlägg om mina strategier innan jag går på shoppingcenter.

Vi sminkade oss och åt frukost och allt va bra tills jag skulle byta om och märker att foten jag opererade 3 veckor tidigare var dubbelt så stor. I panik ringer jag mamma och frågar vad jag ska göra. Vi bestämde att akuten var det bästa alternativet och vi for dit. Där blev vi kvar i 6h innan vi fick ett recept på antibiotika och läkaren ritade på foten.

Fredag morgon var den mindre igen, fortfarande svullen men inte lika stor som innan.

Lördagen var planerad att jag skulle till krogen och kolla på Tjuvjakt vilket blev av.

Söndag morgon låg jag hemma hela dagen och gjorde egentligen ingenting. Lina och Tii kom hem till mig och käkade tacos och kollade på serier.

Måndag var jag bara hemma och kollade på serier och tränade på att röra foten och försökte få fram en planering på vad kommande inlägg ska handla om.

Tisdag vaknade jag sent, mamma kom och hämtade mig och for och handlade och myste med valparna, sedan for jag hem igen och en kompis kom och tittade på film.

Idag Onsdag vaknade jag kl 14 och hade ont. Tog medicinerna som jag även gjort alla andra dagar och städade det sista i lägenheten. Rätt skönt att kunna plocka lite överallt varje dag. Efter det tog jag en dusch och sminkade mig. Sedan kom Lina och hämtade mig och vi for till Jala.

Imorgon funderar jag på att skriva något som jag tror många kan återkoppla till.

Tills vidare

Kram

Likes

Comments

​Hejsan!

Idag var tanken att göra ett inlägg om hur en vanlig dag för mig ser ut när jag är ledig, men det blev inte riktigt som jag tänkt.

Jag opererade mig för 3 veckor sedan och tog av gips och tog bort stygnen igår, allt såg bra ut tills jag vaknade imorse och foten var dubbelt så stor som igår. Sagt och gjort ringde vi till sjukhuset i Stockholm där jag opererades och beskrev foten, de ville att jag skulle åka till vårdcentralen men pga smärtan valde vi att åka direkt till akuten istället för att få en bättre bedömning. Efter 5h av väntan så fick jag en antibiotika kur som jag ska äta i 10 dagar samt att om jag får feber eller ännu ondare eller om det inflammerade sprider sig utanför de sträck som läkaren ritade så skulle vi åka in akut igen.

Efter jag och Lina vi varit på akuten i flera timmar så for vi hem till mamma och pappa och käkade middag. Vi passade även på att hälsa på valparna och sötaste Lillan börjar växa på sig nu! Efter det åkte vi och hämtade ut medicinerna och for hem till mig och nu sitter vi bara och myser och ska väl titta på nån film eller så. Jag tänker därför att jag skriver ett mer intressant inlägg imorgon om hur jag förbereder mig om jag åker någonstans eller om jag gör något som jag tycker är otäckt. Vad jag har för strategier kan faktiskt hjälpa dig men du måste även hitta dina egna.

Tills vidare.

Kram

Likes

Comments

Hej!

Dagens inlägg kommer handla om böcker, jag vet.. SKIT TRÅKIGT!

Jag fastnade verkligen för en bok som heter "omgiven av psykopater - så undviker du att bli utnyttjad av andra". I den här boken får man veta allt från DISA-systemet och hur en psykopat kan bete sig till att vara väl förberedd innan någon börjar utnyttja dig totalt.

Jag lyssnade på den på Storytel och vart besatt. Den är 8h lång men så himla värt det.

Ofta tänker man inte på att man blir utnyttjad. Jag menar jag är en väldigt snäll person som har svårt att säga nej. På första mötet med Annika och Malin märkte dom att jag hade svårt att säga nej till tjänster. Jag tog på mig pass på jobbet fast jag egentligen hade bestämt med någon kompis flera veckor tidigare. Jag skjutsade alla som ville ha skjuts och tog aldrig betalt för tjänsten. Jag hjälpte till fast jag egentligen mådde riktigt dåligt så bet jag ihop och gjorde det ändå.

Min första läxa var att lära mig säga nej. Att om jag känner att jag verkligen inte kan ta en kvällsfodring eller ett pass på jobbet eller har bensin för att skjutsa så måste jag säga nej.

En annan bok som jag har lyssnat på tidigare men som verkligen kan spelas om och om i mina öron är Therese Lindgrens "Ibland mår jag inte så bra"

I den boken får man följa med Therese från vart allt startade för henne och hur hon har tagit sig igenom allting. Riktigt gripande och inspirerande bok! Hennes bok är på ungefär 4h och

Och till sist Aldrigensam. En bok om Charlie Eriksson och hans berättelse om hur han blev sjuk och nästan miste livet av överdos. Även den en väldigt gripande bok som också ligger på ungefär 4h.


Hoppas det blir några som passar för er nu i höstmörkret.

Kram

Likes

Comments