Nyinflyttad.
Sitter på golvet och datorn på en stol. Hehe, toooookigt.

Så faktum är att jag nu har två lägenheter, en i Köpenick och en i Wedding. Känns bra.
Jag hoppas - och verkligen hoppas - att det inte blir något strul med denna lägenhet.

Nu bor jag iallafall centralt och det gör mig lycklig. Ogillar verkligen subborn-life.... Troligtvis för jag är uppvuxen i Vallentuna och det är ju inte direkt Sveriges metropol.

Nä, nu måste jag äta. Glömt bort, blev jävligt hungrig...

Likes

Comments

Brukar inte ta selfies på mig så seriöst som idag men iallafall...

Vad gör vi denna lördag?! Jag har spenderat nästan hela dagen framför datorn... Roligt... NOT!

Lördagar försöker jag göra långa och läsvärda inlägg och idag kan vi prata om det jag suger mest på... relationer.

Räknar med att jag haft två seriösa förhållanden i mitt liv och det var med E och S. Seriösa som i att man inte är 15 bast och pubertalförvirrad. Fast träffade ju E när jag var 15 men vi hängde ihop fyra år.

Jag dras till män som skiter i mig. Detta är ett mönster jag försöker bryta då det gör mig olycklig.
Jag dras till män utan känslor, detta gör mig extremt jävla olycklig.
Ju mer de ignorerar mig desto mer måste jag ha dem.

Jag försöker nu hitta en man som inte är sådär, då jag har insett efter 10 års "dejtande" att det helt enkelt inte funkar.
Såklart blir det mer intressant om mannen inte visar sig tillgänglig, då blir man ju tokig och undrar varför?!

Min första dejt med E var sjukt pinsam. Vi fikade på något kafé i gamla stan och jag hade precis piercat tungan. Han var och är inte min typ alls men jag var ju 15 och någon var intresserad så skit samma.
Han älskade mig så jävla mycket, men i början var han ett svin. Svartsjuk och krävde alla lösenord till mina sociala medier.
Men att vara älskad på ett sånt där vis kände jag aldrig med S. S gillade mest att träna eller glo på tv, medans E ville ha kontroll över mig 24/7.

Varför kan jag inte hitta något mellanting?

Så här är vart allt går fel i mitt liv.

Edwin hade kontroll i början, jag blev totalt tokig och grät varje dag för han var ett svin. Hotade med att ha trekanter med diverse kvinnor för "jag kanske inte är så seriöööööös....".
Hur fan bevisar man att man är seriös när man är 15?
När jag växte upp och blev 18 förändrades jag också, han var inte intressant för mig och E var ju ganska kort... En längre kille med större kuk vore spännande. Började bli kall mot honom då jag fick sjuka äckelkänslor mot honom. Ju elakare jag blev desto snällare blev E.
Långa brev om hur mycket han älskade mig, vi skulle ha barn ihop, jag är kvinnan i hans liv etc. Ju mer komplimanger ju kallare blev jag.

Han betalade allt för mig och ville att det skulle funka, men jag kan inte bli intresserad när någon är så.
Ju mer han kämpar för mig... Ju mer patetisk blir han i mina ögon. Till slut vill jag inte att han rör vid mig för hela han var äcklig. Varje gång vi skulle ha sex fick jag inbillad huvudvärk.
Han ville att jag skulle må bra, vara lycklig men det han/vi inte insåg var att det var E som var problemet.

19 år. Han var totalt oviktig för mig och jag var kvinnan i hans liv. Åkte till Thailand med löst löfte om "vi försöker väl igen när jag är tillbaka".
Träffade spännande män, fick min första vaginala orgasm och E fick aldrig den där chansen.

Det är ju så. Jag är ledsen att jag var elak mot honom, behandlade honom som skit och allt. Han är en snäll kille innerst inne, som blev kär i en elak tjej.

Jag har haft så jävla mycket otur med relationer. Diverse strödejtande och korta romanser, men de har alla haft samma drag. Extremt kalla och svårt med känslor.

Likes

Comments

Veckorna går och mitt humör svänger på. Börjar lugna ner mig nu och ler lite mer ofta än för några dagar sedan.

Idag log jag stort för första gången på länge! Man får ta det så, tänka positivt. Mycket sport försöker jag hinna med så jag rensar ut hjärnan på skit.

Varför jag ogillar Köpenick är nog för det påminner om Wien. Ser exakt likadant ut och det känns som om jag är fast där igen fast utan någon annans kreditkort att leka med. Men troligtvis flyttar jag snart, hoppas hoppas.


Ja såhär ser det typ ut... Ni tycker nog det är tjusigt.

Idag hände det sjukaste när jag skulle köpa nya underkläder på Hunkemöller...
Sprang in en 17-årig kille och vår konversation var såhär:

Han: HIIIII CAN I GIVE YOU A COMPLIMENT?
Jag: Ehhhh okej.
Han: YOU ARE SO PRETTY!!! YOU HAVE BF?
Jag: Yes!
Han: ARE YOU SUUUURE?
Jag: Yes!
Han: Where are you from?
Jag: Russia.
Han: I can see that.

Likes

Comments

Mitt liv är som vanligt kaotiskt utan att jag vill det själv. Det är som om någon tvingar mig att ha borderline fast jag säger nej.

Letar efter ny lägenhet som jag kan kalla - hem - men det är ju ett helvetes jobb. Så många idioter och kåta landlords som gillar tanken att bo med en tjej de kan sätta på lite när som.
Hittade till och med en annons "free sex for me and free room for you".

Eeeeeehhh....

Likes

Comments

Kom på att jag ville göra min alldeles egna låda, därför fyndade jag en träbox för typ två euro och nu målas den för fullt... Gult, rött och guld blir så bohemic chic!

Likes

Comments

Amen detta är ju så pinsamt...

STUPID GIRL!!!

Likes

Comments

Vad är detta?! Ni vet att jag hatar droger. Titlade som knark knark eftersom även jag saknar fantasi ibland... 😘

Jag tål inte droger. Fyfan vad smutsigt det är när någon med tefatsögon och darrande käkar snackar med dig. Oerhört oambitiöst men jag har inte varit perfekt heller. Älskade droger fast det tjatar jag om jämt...
Life goes on!

Kommer aldrig dricka alkohol igen för det är så sjukt onödigt. Skit för kroppen också, ni vet den där härliga spritfeta kroppen man får? Även det sjukt oambitiöst. Ni vet att jag hatar att bli äldre för jag är rädd för att dö. Alkohol gör mig förfan äldre-looking!

Nog om ytligheter. Life is more than just yta!

Jag var med den där killen som bor med sitt ex idag. Kul att städa efter henne... NOT! Blev riktigt sur och åkte hem men jag är inte sur särskilt länge utan tror mer på det här att kommunicera. Visst är det en trist situation men wtf. Vad kan man göra? De flesta säger "dra" men jag vet inte.. Känslan med ofrivillig trekant är rätt jobbig faktiskt.

Får se vart detta leder. Kärlek är något fint men kan också vara totalt onödigt. Ibland vill jag mest bo i någon stuga åt helvete och leka med mig själv. Inget slår en redig dildo för den vet fan exakt vad du vill ha.


Likes

Comments

Äh detta är ju riktigt illa! Insåg idag att detta år fyller jag 26, vilket är riktigt illa. Fattar ni att jag är 26 år om nio månader?! Mindre!! Åtta månader!

Måste bli seriös nu. Hade dock gärna haft en liten magisk trollfé som gjorde mig till typ, fem år igen. Men med samma hjärna som nu!
Detta nämner jag alltid, säkert har jag gjort det på bloggen också. Börjar bli jävligt senil.

Kollade in mitt ansikte idag och blev riktigt ledsen över min gamla hud. Celluliter har jag också, jävligt osexigt.

Varför blir alla män sexiga efter 30?! Till och med vissa 60-åringar är skitsnygga. Vi kvinnor får hängbröst och slappfitta, fan vad sorgligt.


Detta är jag, kanske 16? Huden var riktigt tajt och fräsch, nu är den bara torr och ful...

Likes

Comments

Ni vet ju att jag haft min snäckhobby ett tag nu - men fan vad mycket det finns här! Fuck Sverige, där kan man fan inte fynda ett skit...

Köpt på mig så mycket balla fossiler och dessa fick följa med hem idag
Snäckor är havets konst.

Likes

Comments

Jag har ju inte direkt haft något stabilt wifi så bloggen har därför legat nere ett tag... Vi gör en summering av vad som hänt/händer.

November 2016
Flyttade till Tierpark i en liten skitlägenhet med kackerlackor. Landlords reaktion "oooooj, hehehehe". Lagom surt. för mig men var soft att bo helt själv. Han ville dock hälsa på lite väl ofta vilket var ett jävla helvete för mig.
Varför kan jag inte ha tur med lägenheter?! Alltid ska det gå åt helvete.
Även wifi tog en månad att få, trots löfte om fem dagar efter inflyttningsdatum...
Aja, blev dags att dra när han kom ovälkommen in när jag hade lite trevligt. Han skrek "NO MEN ARE ALLOWED HERE BUT ME!!!"
Eh...

December 2016.
Eeeeh, vad hände här? Hittade en soft lägenhet i mitte men blev inget av med det. Dyrare hyra men såklart är det en miljon personer som också vill bo där. Dock är mitt mål för detta år att fixa något centralt. MÅSTE MÅSTE MÅSTE..

Januari 2017.
Här är vi nu då. Mellanlandar i köpenick tills jag hittar något bättre. Men vi ska inte prata ytligt nu, för det orkar jag inte.

Jag är så jävla upp och ner i humöret. Varit så i två veckor nu, det finns en jävligt bra anledning till varför och ni som hängt med ett tag vet nog vad det kan handla om.
Känner inte igen mig själv alls, ibland blir jag helt yr och sedan blir jag skitarg över något oviktigt. Lätt panikångest i affärer vilket är läskigt. Men jag kan hantera det, jag är inte som förut utan vet hur man jobbar med sin ångest.
Idag t ex, jag blev så jävla arg över en skitsak som jag normalt vis inte bryr mig om. Killen jag dejtar bor med sitt ex och hon gillar att vara allmänt äcklig.
Jag blir sur på mig själv att jag ens blir arg över saker som inte är viktiga. Städade lägenheten och var SÅ.JÄVLA.SUR.
Sedan blir jag ledsen, när jag är själv. Vill bara gråta men kan inte, allt känns skit och jag får en sån där grov dal.

Jag fick spel på nyår och blev så arg, nästan läskigt arg över en skitsak också. Ilskan bara bubblar och jag vill typ slå någon. Vad fan är fel på mig? Detta är inte jag alls.

Värst var för några dagar sedan när jag vaknade upp äckligt tom och nere. Skakig och yr, mådde bara så jävla kasst.
Ville bara knarka stilnoct och sova bort känslan, fast det funkar ju inte riktigt så... Alla omkring mig var idioter och jag ville klippa direkt.

När jag var en riktig junkie på sömntabletter trappade jag ner, fy satan vilka biverkningar jag hade. Exakt samma som nu bara att jag är konstant arg och vill slå någon. Sebastian var dock en klippa som hjälpte mig, även fast han 95% av tiden var en idiot. Hade vi varit ett par nu hade han kastat ut mig direkt, för vem vill vara ihop med ett jävla pms-monster?
Nu blev jag riktigt sur och fick lust att skicka ett elakt sms... Förstår ni hur illa det är?

Jag promenerade idag i köpenick och ville bara gråta. Finns ingen anledning alls då mitt liv är helt okej för tillfället.

Nu undrar ni nog varför jag utsätter mig själv för det här. Ni som inte diagnotiserar mig med bipoläritet alltså.
Det är så att jag har bestämt mig, och jag tänker FAN inte ge upp nu. Jag ser detta precis för vad det är - en helvetesperiod som kommer sluta.
En vacker dag vill jag ha en familj, och en man som älskar mig. Därför utsätter jag mig för detta. Min kropp håller på att vänja av sig och det gäller att vara stark. Kanske är det så att när man förtränger sorg, glädje, ilska så himla länge blossar det ut som fan sen.

Stay strong stay strong...

Likes

Comments