Tinge-linge-linge tåget går, ut i vida världen.. Eller genom USA i alla fall! Nu har jag tagit mig från San Francisco till New York. Det har tagit mig åtta dagar med fyra städer på vägen - Salt Lake City, Denver, Chicago, och Washington DC. Många av tågresorna tog hela dagar och nätter, men de hade riktigt bekväma stolar som man kunde fälla ned mycket, så det gick att sova. Det var också väldigt kul att se så mycket av naturen - vilket till att börja med var en av anledningarna till varför jag valde tåget. Det skiftade snabbt och var väldigt olika. Det var gröna skogar, berg, och bara sand.

Första resan tog mig till Salt Lake City. Jag kom dit fyra på morgonen så jag tog mig till en diner där jag åt frukost och väntade på att solen skulle gå upp. Jag spenderade dagen med att utforska staden.

Klockan 3.30 på morgonen gick nästan tåg - den här gången till Denver. Där spenderade jag två dagar med att titta på staden. Denver i sig var inte den roligaste staden. Den var fin, men det mesta att göra där var shopping.
Jag besökt Molly Brown's House vilket var kul och intressant. Hon är mest känd för att överlevt Titanic, men jobbade även mycket för olika gruppers rättigheter, bl.a. kvinnors och arbetares.

Efter Denver tog jag den längst tågresan, till Chicago! Där hade jag också två dagar. Den första dagen var det mild storm och ösregn, men den andra var fin. Jag gick runt lite i staden och besökte The Field Museum. Där finns det största och mest välbevarade skelettet de hittat av en tyrannosaurus-rex.

Nästa resa gick till Washington DC. Där spenderade jag tre dagar. Fösta dagen gick jag runt i Georgetown och sedan gick jag på bio.
Hela dag två ägnade jag åt Smithsonian-museet. Det är världens största museum och jag har velat åka dit k flera år. Det var väldigt häftigt. Den bestäms delen var Air and Space byggnaden. Jag hann även med att gå förbi Vita Huset, Washingtonmonumentet, och Capitolium.
Dag tre tog jag det mest lugn och strosade runt lite. Jag tog mig till Lincoln Memorial och tittade.
Det var oerhört varmt alla dagarna så man orkade inte göra jättemycket!

Sent igår kväll tog jag det sista tåget till New York. Här stannar jag tills på onsdag då jag tar flyget tillbaka till Sverige!

Det var en väldigt rolig upplevelse att ta sig igenom USA med tåg. Jag fick se så mycket fina platser och träffa många nya människor. Vissa gånger var det lite jobbigt med de långa tågresorna och inte allt gick som planerat, men det mest gick bra och utan problem!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Första stoppet i USA blev Los Angeles. Efter en lång flygresa anlände jag tidigt på morgonen och tog mig till mitt vandrarhem. Vilken skillnad det är på vandrarhem här och i Sydamerika! Både gällande priset och människorna. Majoriteten av de jag träffat här kommer från USA, medan de i Sydamerika var en väldigt blandning.
Jag spenderade tre dagar i Los Angeles. Den första använde jag för att utforska staden lite. Jag gick till turistiga platser som Santa Monica och Hollywood boulevard, och åkte även på en liten rundtur.

Dag två åkte jag till Universal Studios. Det är något ni inte får missa om ni åker till Los Angeles! Ett så oerhört coolt ställe. Att gå in i Harry Potter-världen var en nästintill religiös upplevelse. Hela Hogsmeade är uppbyggt och man kan gå in i affärer, dricka honungsöl, och åka en åktur i slottet!
Resten av Universal Studios är även det fantastiskt. Missa inte studiotouren. Ni kommer inte bli besvikna! Därför man se soundstages, uppbyggda kulisser, och vara med om saker som biljakt och en kollapsande tunnelbanestation.

Den tredje dagen i Los Angeles tog jag det mest lugnt och vandrade runt i staden. Planen var från början att åka till stranden, men det var det inte tillräckligt bra väder för!

Efter Los Angeles tog jag bussen till San Francisco. Där spenderade jag två dagar. Första dagen gick jag runt i hamnområdet och tittade. Jag var inte ute i mer än ca fem timmar då det regnade och var ganska kallt. Men jag hann se en hel del i alla fall.

Dag två var det strålande sol och varmt. Jag snörde på mig vandringsskorna och tog mig runt i staden. Jag började i Missionsdistriktet och tog mig sedan vidare till Castro - ett helt underbart ställe!

Efter Castro var planen att hyra en cykel för att ta mig till Golden Gate bron. Dock gick jag på ett annat ställe än jag tänkt och hamnade närmare bron än cyklarna och bestämde mig för att gå istället. Hua var jobbigt det var! När jag kom tillbaka till hamnen hade jag gått 26km! Jag tog taxi tillbaka till mitt vadandrarhem för det låg på toppen av en av San Franciscos branta backar!

Nu har jag påbörjat min tågresa över landet. Dagen har spenderats i Salt Lake City - en riktigt fin stad - och om en timme tar jag tåget vidare till Denver. Men tågresan och dess stopp kommer att få ett eget inlägg senare!

Ha det bra!

Likes

Comments

De senaste dagarna har jag tillbringat i staden Salta. Där har jag utforskat staden samt åkt på två olika tours.
Den första utflykten jag åkte på tog mog till Cafayate. Själva staden är inget att hänga i julgranen, det är naturen runtomkring som är det häftiga. Cafayate är känt både för sina vinodlingar och de fantastiska bergsformationerna. Vi åkte med buss och stannade ofta för att titta på olika formationer. Vi avslutade med att äta lunch i staden och sedan prova några olika viner. Jag blev lite kompis med ett äldre par från Buenos Aires medan vi var där som jag sedan höll ihop med under resten av touren.

Dagen efter Cafayate åkte jag iväg på ennu en tour. Den här gången var det till Humahuaca. En dal några mil från Salta. Där såg vi hur människorna lever i de små byarna och hur de gör olika hantverk, till exempel keramik. Vi såg även en arkeologisk plats och berg i alla möjliga olika färger. Tyvärr kunde vi inte ta en hel bild på Hill of seven colours för utkiksplatsen var stängd, men vi fick se mycket annat och de olika färgerna på långt håll.
Även på den här touren träffade jag ett gäng äldre argentinare som jag blev kompis med. Den ena hade även med sin dotter som var lika gammal som jag så henne umgicks jag lite extra med.
Nästan alla lite äldre som jag träffar - speciellt kvinnor med barn - tycker att jag är väldigt ung för att resa ensam. "Europa är en väldigt annorlunda plats i jämförelse med här" säger de. De skulle minsann låta sina barn resa ensamma förens de var åtminstone trettio år!

Nu är jag tillbaka i Buenos Aires i två dagar och på lördag flyger jag vidare till Los Angeles!

Likes

Comments

I onsdags tog jag lite spontant en 17h-buss från Buenos Aires till Puerto Iguazú. Jag hade tänkt åka direkt till Salta där jag är nu men fick tips om de fantastiska Iguazufallen. Och fantastiska var de! Jag åkte dit direkt när bussen kom fram på torsdagsförmiddagen. Det finns två sidor; en argentinsk och en brasiliansk. Jag besökte den argentinska då den skulle vara bäst. Platsen är full av riktigt stora och vackra vattenfall omgiven av djungel. Väldigt coolt!

Likes

Comments

Tio dagar sedan senaste inlägget. Vad har hänt? Gått vilse i bergen? Uppäten av en krokodil? Ramlat ned i ett hål ute i djungeln? Nejdå, jag har bara legat lågt i Ecuador, så här kommer en liten sammanfattning och lite bilder!

Jag landade i Quito där jag spenderade de första två dagarna. Inte en speciellt trevlig stad måste jag säga. Inte fanns det mycket att göra och den kändes väldigt osäker och otrevlig. Där besökte jag Mitad del Mundo, som ska vara världens mittpunkt!

Från Quito tog jag mig till Puerto López. Där tog jag mitt PADI open water certifikat. Det var tre mycket roliga dagar med fantastiska dyk, instruktörer och andra kursdeltagare. Vi såg sköldpadda, rockor, sjöstjärnor, muräna och bläckfisk - och mycket mer!
Jag stannade i Puerto López några dagar till och tog det mest lugnt och badade.

I lördags tog jag bussen till Guayaquil där jag befinner mig nu. Jag måste säga att det är första staden som jag faktiskt tycker om i Ecuador. Den är fin och har mycket saker att titta på. Idag var jag på Isla Santay där jag cyklade runt i naturen och tittade på bland annat krokodiler.
Hela stämningen i staden är mycket trevligare än i de andra och människor verkar mer vänliga.

För att sammanfatta sammanfattningen så måste jag säga att Ecuador som jag har upplevt det inte var någon stor sensation. Jag tror inte att detta bara är på grund av landet i sig utan att jag också har haft lite tomt på energi. Att resa länge blir ansträngande eftersom man i allmänhet gör någonting varje dag. Man har inte samma chans till att pausa och ladda om som man har hemma. Så efter ett fullpackat och underbart Peru kom jag till Ecuador med ett behov att ta en paus - ingen bra förutsättning för äventyrande. Därför har jag tagit de här dagarna lite som de kommit och inte försökt pressa in så mycket. Jag har valt mellan aktiviteter och sett till att jag haft tid att bara slappna av. Jag tror att vi ofta vill definiera bra resor med hur mycket vi hinner se, men det är viktigt att ta sig tid att njuta också. Och inse att det viktiga inte är att se precis allt.
Jag känner att jag efter de här dagarna har samlat ihop lite energi och ser nu fram emot att åka mot Argentina imorgon! Och jag hoppas att dagarna där blir bättre.

Så Ecuador har inte varit det bästa på min resa, men jag har haft en hel del roligt här också. Speciellt dykningen!

Nu ska jag ta det lugnt resten av kvällen och tidigt imorgon bitti bär det av mot Argentina!

Likes

Comments

Efter en underbar helg i Lima med Raquel, Jhoan och Ale åkte jag i måndags iväg på en 5-dagarstour. Den tog mig till platser som man inte skulle åka till på de vanliga turistrutterna. Första dagen åkte vi genom bergen och stannade i den lilla staden Lunahuana precis bredvid floden som rinner genom hela Cañetedalen.

Dag två åkte vi tidigt från Lunahuana mot den lilla byn Huancaya. Vi åkte genom bergen och stannade och tittade på floden, laguner, och bergsformationer. Vi klättrade även upp till en liten bit av inkaleden. Framme i Huancaya lämnade vi våra saker hos familjen som vi skulle sova hos, sedan åkte vi till byn Vilca där vi klättrade upp på ett litet berg med utsikt över vattenfall.

Dag tre gick vi upp tidigt och åt frukost innan vi gav oss av på dagens äventyr; en trek till vattenfall och laguner. Vi klättrade upp till en höjd på 4900möh och gick ungefär 2 timmar på berget. Det var något av de jobbigaste jag har gjort men roligt och väldigt fint! Vi åkte båt över en lagun till ett stort vattenfall. Där åt vi lunch innan vi vandrade tillbaka.
Även den här natten bodde vi hos familjen i deras lilla, iskalla hus.

Dag fyra åkte vi ifrån Huancaya mot det mycket soligare och varmare Paracas. Det tog många timmar att komma dit men det fanns mycket att titta på på vägen.
Väl där blev det en rejäl uppdatering från det lilla kalla huset i Anderna. Jag fick checka in på ett lyxigt hotell där jag blev uppgraderad till en svit, med altan som slutade där Polen började.
På kvällen blev jag upphämtad och vi åkte in i naturreservatet i öknen för att titta på solnedgången.

Femte och sista dagen - idag - åkte jag med en båt ut till några små öar med stor djurpopulation. Där bor lite under en miljon fåglar och många sjölejon.
Efter utflykten hade jag lite tid att slappna av på hotellet innan vi åkte tillbaka mot Lima.

Inatt sover jag på ett hostel i Lima och imorgon åker jag vidare till Ecuador!

Likes

Comments

Lappar - det sämsta sättet att kommunicera på!

Sedan sent på kvällen i söndags befinner jag mig nu i Cusco där jag kommer att stanna tills på lördag. Och igår var det dags för utflykt till Machu Picchu. Dock var det nära att jag inte alls kom dit! På min beställning av touren stod det att jag skulle bli upphämtad på vandrarhemmet kl.06.00. Detta ändrade de dock till 05.25 och ringde till receptionen. Allt bra så långt! Det var bara det att receptionen inte berättade detta för mig utan satte upp en halvsynlig lapp. Denna lapp såg jag när jag skulle gå ut kl.6. Den följande halvtimmen försökte jag och mannen i receptionen få tag i turistbyrån och tourguiden. Jag hade precis givit upp hoppet om att komma till Machu Picchu när jag fick tag på resebyrån. De informerade mig då om att tåget vi skulle åka med gick just då. Men de sa att de hade en kille som kunde köra mig till nästa station så jag kanske kunde hinna med tåget därifrån.
Receptionisten stoppade in mig i en taxi som körde mig till mannen med bilen. Vi sprang till hans bil och sedan bar det av! Vi körde rally hela vägen till nästa station - ungefär en timme bort. Vi for genom Scared Valley, där jag var på utflykt i tisdags och bergen swischade förbi. Föraren gjorde korstecken flera gånger, och jag vet inte om han bad om att vi skulle hinna i tid eller inte skulle krocka, kanske båda.
När vi kom in i den gamla staden Ollantaytambo där tågstationen finns satt vi båda på nålar. Vi svängde in och där stod tåget! Vi andades ut och jag betalade innan jag slängde mig ur bilen och möttes av en springande man som ropade mitt namn. Vi sprang längs tåget för att komma till min vagn och han viftade med biljetterna åt konduktörerna som snabbt meddelade i sina radior att tåget skulle vänta. Jag hoppade in precis innan tåget gick!

Tåget gick genom regnskogen till staden under Machu Picchu, därifrån fick vi ta en buss upp. Det var mycket finns men vi såg ändå ganska bra. Jag hade en bra guide och en väldigt trevlig grupp. Machu Picchu var inte min favoritplats i Peru, det var lite för turistigt och inramat. Men det var kul att ha varit där i alla fall.

Som jag nämnde högre upp var jag även på utflykt till Sacred Valley i tisdags. Det var helt otroligt och oerhört vackert! Så jag slänger in lite bilder därifrån också här nedan! Ser ni ansiktet i den näst sista?

Likes

Comments

Lite sent kommer nu ett inlägg om min utflykt till Colca Canyon i helgen! Det var en tour på två dagar med helt otroliga landskap.
Jag och ett tiotal andra turister åkte från Arequipa klockan åtta på lördagsmorgonen. Vägen slingrade sig upp för vulkanen Chachani och fortsatte sedan upp för bergen. På vägen uppåt berättade guiden om platserna vi åkte förbi, om djuren, kolonisering och inkakultur. Vi stannade ofta för att titta på vicuñas, lamor och alpackor.

Mitt på dagen nådde vi vår högsta punkt - Patapampa - som låg på 4910 meter över havet. Därifrån kunde man se långt över bergen. Där hade vi även bra utsikt över den aktiva vulkanen Sabancaya som står och sprutar ut grå rök.
På Patapampa är det även tradition att man bygger ett litet stentorn för att få en lycklig resa, så hela platsen är full med små formationer.

Efter Patapampa åkte vi neråt igen, mot Colcas huvudstad Chivay. På vägen stannade vi på fler utsiktsplatser för att titta på dalen nedanför. Det var svårt att förstå att man verkligen var där på riktigt!
I Chivay åt vi lunch tillsammans innan vi blev avsläppta på våra hotell. Efter incheckningen blev jag upphämtad av en man för att åka och rida. Vi red igenom dalen och tittade på naturen. Det något nervöst på vissa platser då det ca 30cm åt sidan om hästen var ett stup rakt ned!

På söndagen blev jag upphämtad från hotellet klockan sex och så åkte vi vidare mot Colca Canyon och Cruz del Cóndor. På vägen stannade vi i små städer och tittade på kyrkor och torg. Vi kom fram till Cruz del Cóndor klockan nio och där fick vi en timme på oss att titta på kondorerna och canyonet. Vår guide rådde oss att stanna på de två uppbyggda utkikspunkterna och inte vandra iväg utanför då det inte fanns avspärrningar där.
Kondorerna var väldigt fina och intressanta att titta på. Dock tar det bara ungefär 10 minuter att titta på dem och ta kort, sedan blir det en aning långtråkigt, och utkiksplatserna är fulla av turister. Så jag och två peruanska killar jag lärt känna från samma sällskap vandrade iväg och tittade på naturen. Vi klättrade på de smala stigarna och tog kort på varandra och canyonet. Det var otroligt häftigt och spännande. Det kittlade i magen när man var lite för nära kanten och man såg hur långt det var ned!

För strån den högsta toppen vi kunde se övertygade vi oss själv om att vi hade tilltäckligt mycket tid för att gå dit. Det hade vi naturligtvis inte och vi fick hålla högt tempo på vägen tillbaka. Men det var värt det för från den punkten kunde man se nästan hela canyonet!
Vi kom stånkande upp för berget 15 minuter försent men möttes bara med glada miner och skratt från våra medresande. Vi hade en väldigt trevlig grupp som förstod att vi ville ha lite extra äventyr!

På vägen tillbaka åt vi lunch i Chivay innan vi åkte den långa, slingriga bergsvägen tillbaka till Arequipa. På hemvägen fick jag även agera lite tolk mellan de peruanska killarna och ett franskt par eftersom jag pratar både lite spanska och lite franska.

Det var en helt fantastisk resa som gärna hade fått vara längre!
Jag har sedan dess varit kvar i Arequipa och pluggat spanska. På söndag åker jag vidare till Cusco för Machu Picchu, regnbågsberg, och allt man kan tänkas hitta på där!

Likes

Comments

De första dagarna i Peru har swichat förbi här sitter jag i skolan och har precis avslutat veckans sista spanskalektion. Idag tränade vi verb, precis som igår, och i förgår! Det behövs många för att prata spanska. Det är svårt men jag knatar mig framåt och lyckas göra mig förstådd med fel böjningar och malplacerade ord. Mycket skratt blir det också, speciellt hos min familj.

Jag bor i ett område som heter Cayma, ungefär 15 minuters gångväg från skolan. Jag bor på översta våningen av tre och det är både fint inne och ute. Från mitt sovrum har jag utsikt över vulkanerna Misti och Pichu Pichu och där ser jag solen gå upp varje morgon när jag vaknar.

Man kan också säga att jag drog jackpot men familjen. Det är mamma, pappa, mammans syster, och tre barn. Allihopa är väldigt snälla och omtänksamma. Barnen är fulla av energi och älskar fotboll. Allihopa anstränger sig för att jag ska förstå dem och trivas och låter mig vara med i vardagslivet. I familjen finns även deras stora golden retriver Gat som man får brottas med varje morgon när man går från huset för att han inte ska smita ut.
I onsdags fick jag följa med till mammans förskola Landázuri Ricketts på eftermiddagen. Det var riktigt kul att få en inblick i den delen av ett vanligt liv här. Barnen var glada och spralliga och ville helst inte sitta stilla. De var nyfikna på om jag var en man, och ifall jag inte var det; vart är ditt hår?! Jag fick vara med femåringarna på deras lektion och sedan skjutsade vi hem tre av barnen.

Jag har också hunnit utforsla staden lite. Första dagen gick jag och mammans syster en lång promenad och igår gick jag på en rundvandring.
Arequipa är en oerhört fin stad men mycket vita hus, vulkaner i bakgrunden och en Chilifloden som delar staden. Men runtomkring finns också många halvfärdiga hus vilket vår guide förklarade var för att man behövde betala mindre skatt på ett hus som inte var färdigt! På rundturen fick vi även prova Queso Helado - ostglass -, som inte alls innehåller ost, och deras traditionella drink Pisco Sour.
Det finns också mycket mycket kyrkor här, vissa sitter till och med ihop med varandra. De har munkkloster och en avskärmad ministad för nunnorna. Det finns också en katedral som ligger på Plaza de Armas. Min spanskalärare berättade att eftersom det finns så många kyrkor med bara en katedral är det vanligt att man säger till som partner att: Du är som katedralen, alla andra är bara kyrkor!

Att ta sig fram i staden är ganska lätt till fots, men man får se upp för trafiken. De kör snabbt och utan hänsyn till andra trafikanter. Man kan bli ståendes vid vägen i flera minuter innan man kan ta dig över. Men även när man sitter i bilarna är det väldigt annorlunda från lilla Sverige. Vanligtvis är den enda som har bälte föraren och i de flesta bilar finns bara bälte i framsätet. Sedan får man plocka in hur många personer man vill som kan hoppa runt i bilen! När vi åkte från förskolan hade jag den yngsta dottern i mitt knä och var ständigt beredd på att grabba tag i henne om vi skulle krocka. Lite nervöst är det!
Det blir såklart mycket avgaser och ljud i staden, man vänjer sig snabbt vid ljuden av bilar, bussar, tutande glassförsäljare och galande tuppar.

Över helgen ska jag på en tour av Colca Canyon. Det blir bussåkning, ridning och vandring! Det kommer nog ett inlägg om det också efter helgen.

¡Hasta Luego!

Likes

Comments

Då var det dags!

Dagen har spenderats med idoga packning och ompackning; vad behöver jag egentligen ta med, behöver jag verkligen så här många tröjor, skit jag glömde köpa tvål. Man blir aldrig riktigt av med känslan att man har glömt ta med någonting, men det lär man inte få reda på förens man är framme och behöver det. Nu får man ändå kalla packningen klar.

Imorgon klockan 7.30 åker jag mot Arlanda, och 11.35 lyfter planet mot Peru. Tjugoåtta timmar och tre mellanlandningar senare kommer jag att befinna mig i Arequipa där jag ska spendera de första två veckorna av min resa. Nervös? Det är bara förnamnet, men det ska man väl vara inför en stor resa!

Detta kommer utan tvekan bli en stor utmaning. Att resa själv genom länder, ta hand om sig själv och se till att man kommer dit man ska. Men det är nog det man behöver ibland, en utmaning för att visa för sig själv att man kan stå på egna ben och klarar mer än man tror. Man måste sluta stå och växa fast på avsatsen och istället kasta sig ut över kanten.
Det är omöjligt att veta hur den här resan kommer att bli i förväg, vilka utmaningar som kommer möta mig och vilka fantastiska upplevelser jag kommer att få. But one thing is sure; it's going to be a great adventure!


Jag kommer att använda den här bloggen för att skriva om min resa, och jag kommer att uppdatera den när jag har tillgång till internet. Här kommer jag att kunna skriva lite längre uppdateringar än lite livstecken på Facebook, förhoppningsvis är det någon som tycker att det är kul att läsa!

Glad Påsk!
-Fanny

Likes

Comments