View tracker

Jag undrar om det är nödvändigt att behöva göra något för att kunna vara någon.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Året har inletts, både med ångest och hopp.
Vi hade jättekul i Sthlm igår, åt gott, skrattade och drack. Vid utgången senare gjorde vi dock misstaget att dricka upp resterande mängder alkohol på tunnelbanan. Detta resulterade i att vi aldrig kom fram till dansgolvet inne på klubben. Nog får vi lära oss en läxa av det med tanke på vad klubbinträdet kostade..

Så nej nyåret blev inte som vi tänkt oss men vi hade kul ändå. Och frukostbuffén imorse var tipptopp, jag åt för hela sällskapet som inte riktigt återfunnit sin aptit. Således kommer jag börja min FOODMAP-behandling från och med imorgon då jag också inhandlat lösgodis att synda med denna bakisdag.

Men från och med imorgon ska jag starta detta år med friska tag, äta sunt och bli mer mindfull!

Nu ska jag se på film och bara vara.

Likes

Comments

View tracker

Idag träffade jag Ulle för att fixa de sista förberedelserna inför nyårs-firandet i Sthlm. Mat och dryck stod på våra listor och det var också det som vi hade med oss hem från stan. Och färgpennor för min del.
Detta nyår kommer att bli det första lediga nyåret för min del på tre år. Minns faktiskt inte ens hur jag firade året därinnan. Kul ska det bli i alla fall. Och jag har sådana förväntningar.
Men, jag är positiv åtminstone och håller tummarna för att det blir roligt. Jag känner ju bara Ulle och antar att hennes tre Lindesbergs-polare är sköna typer. Eftersom att vi ska dela hotellrum och allt. Bada bastu och äta middag. Gud, nervig jag.
Men jag kom att tänka på min ena praktik-handledare. Hon är 31, från Azerbajdzjan, mamma till en 2-åring och är lite sådär bistert kärleksfull men ändå vänlig. Fast hon ler i princip aldrig. Denna kvinna säger alltid vad hon tycker vilket jag både chockerades av och imponerades över då vi träffades. Men jag gillar henne. Anledningen till att hon dök upp i huvudet var för att hon en gång sa att hon alltid ställde in sig på att saker skulle vara tråkiga. Orsak: att hon ibland blev positivt överraskad. I stunden tyckte jag att detta lät aningen bisarrt men nu inser jag att det var en viss mängd logik i det. Ofta har jag förväntningar som aldrig ens liknar verkligheten. Jag kanske har en skev verklighetsuppfattning kan en tänka sig, eller så är jag bara bra på att fantisera ihop förväntningar med scenarion av glitter och gröna skogar och det kanske är sunt att vara lite mer återhållsam med sådant.
Jag ser fram emot morgondagen och med tanke på den lilla förmögenhet som den hittills kostat med hotell och klubbinträde så kommer jag inleda det nya året med ånger istället för glädje ifall det skulle bli dötrist. Men Ulle är med så vi ska nog kunna rocka Sthlm minsann.
Nu ska jag inte tänka mer på det för då blir jag orolig och det gynnar inte min tarmflora.
Fram med pennorna och låt tiden skena tills klockorna ringer!

Likes

Comments

Ja, känner att det skulle vara skönt att få komma igång med skrivande igen. Och har funderat på att skriva dagbok. Då min handstil sorgligt nog är i det lag att jag inte riktigt vet hur jag ska bli vän med mina handskrivna texter så känns det mer lämpligt att knappa på Mac:ens datortangenter.

Så, jag har alltså beslutat att det kan vara en god idé att börja blogga igen. Detta kan, liksom de flesta av mina idéer, vara något som jag intensivt kommer att ägna tid och tankekraft åt under den närmsta framtiden - för att sedan tröttna och låta idén förtvina och glömmas bort. Det är min dåliga vana att starta projekt och sedan lämna dem halvfärdiga. Ack.

Såhär inför det nya året tror jag att en blogg kan vara ett sunt forum för mig att reflektera över saker. Jag har inga direkta förväntningar inför 2016. Jag har lärt mig vid det här laget att det är idiotiskt att ha förväntningar på saker då i stort sett ingenting blir som en trott. Förhoppningsvis intågar jag det nya året med lite mer klokhet, kunskaper och motivation att klara av det här spelet kallat livet med någon slags elegans. Jag och elegans är en kombination som till och med skavde lite i fingrarna när jag skrev det. Men en gör så gott hon kan.

Likes

Comments