Header

To read the post in English, just scroll down and you'll find it right below the Swedish one.

Detta inlägg kommer att ha fokus på ekonomin inför resan och hur Gud gång på gång visar att han försörjer och gör så oväntade, men fantastiska saker.

Innan jag ansökte så kollade jag såklart vad allt kostade och kom fram till att allt skulle landa på ca 90.000kr. Där ingår skolkostnad, flyg, visum, vacciner, läkarbesök, nödvändiga inköp osv. Jag är dock är världens största optimist och väldigt naiv i min tro så jag visste bara att det skulle lösa sig. Mina föräldrar försökte ändå att få mig att kolla runt lite på vilka alternativ det fanns för att alla baser inte kostar lika mycket. Men jag tyckte inte att det var någon idé för Jesus hade lagt Townsville så tydligt på mitt hjärta.

Detta var när jag fortfarande gick i gymnasiet så jag jobbade helger och kvällar på Willys, men jag åkte på tre resor inom loppet av ett halvår (Madeira med en vän, Alperna i Österrike och Marbella med mitt företag) och jag hade betalat allt själv så jag hade i princip inga sparade pengar (såklart åkte jag på resorna/bokade resorna innan jag visste att jag skulle gå DTS). Jag förväntade mig att jag skulle få jobba heltid på willys under sommaren och fram tills att jag åkte, men när jag väl fick mitt sommarschema blev jag väldigt besviken då jag knappt fick jobb alls. Under juni var jag ledare på ett kristet ungdomsläger (Hampeveckan) och sen var jag med familjen men under juli jobbade jag relativt mycket. När augusti kom och började ticka på så räknade jag ut vad jag skulle få i lön från willys efter sommaren och insåg att jag fortfarande skulle sakna väldigt mycket. Jag insåg att jag behövde hitta ett annat jobb där jag kunde få jobba heltid fram tills att jag åkte för att ens ha en chans att komma iväg. Jag bad mycket över det och kollade runt på lediga jobb men vem vill anställa en person som flyttar utomlands efter knappt 2 månaders anställning?

Jag hade pratat med några i kyrkan som varit på YWAM och de sa att ekonomin ALLTID löser sig på något sätt. De hade hört så fantastiska vittnesbörd av människor som gått i deras DTS-klasser om hur Gud välsignat dem med pengar. Så många sa att det är helt lugnt, pengarna kommer att lösa sig. Jag fortsatte att be över det.

En dag när jag var hemma hos min mormor så pratade vi om det och bad tillsammans, och då kom jag helt plötsligt att tänka på min kompis Matilda. Jag förstod inte riktigt varför men sen kom jag på att hennes mamma är biträdande chef för några förskolor. Jag skrev till Matilda direkt och bad om hennes mammas nummer och så skrev jag till hennes mamma och frågade om hon hade kontakt med någon förskola som behövde personal. Hon sa att hon kunde anställa mig direkt, och inte nog med det - de hade fått en sjukskrivning på en förskola så jag kunde ta över den sjukes heltidstjänst fram tills att jag skulle åka. Tack Jesus! Jag började ganska snart därefter och blev så varmt välkomnad och jag trivdes sååå bra!

Efter bara en veckas jobb blev jag väldigt förkyld.. Jag fick uppleva "förskolebakterierna" som alla pratar om. Jag var förkyld i några veckor och sen fick jag även feber och detta resulterade i att jag missade nästan 2 veckors jobb, vilket jag absolut inte hade råd med. Jag gjorde en överslagsräkning på hur mycket pengar jag skulle få in totalt av allt förskolejobb och insåg att jag låg väldigt mycket back på grund av sjukfrånvaron. Samma dag som jag insåg detta så skrev en vän till mig på kvällen. Jag känner personen, men inte superbra. Personen frågade mig om hur det gick med ekonomin och jag svarade hur läget var. Personen sa “ta inte detta som en chock nu men jag brukar vara rätt givmild med pengar och ger rätt ofta. Vill verkligen att min ekonomi ska välsigna andra och inte mig själv så nu känner jag starkt att jag vill bidra.” Personen erbjöd mig en väldigt stor summa och jag blev helt chockad. Jag sa hur mycket det betydde för mig och att det var ett stort bönesvar. Då svarade personen “det här kan kännas lite konstigt men nu upplever jag ett tilltal från Gud att jag ska dubbla donationen.” Personen berättade att han/hon hade haft min resa på sitt hjärta under en tid och att han/hon fått tilltal från Gud om att Gud försörjer ekonomiskt. Personens donation täckte ⅓ av allt jag saknade inför resan just då. Det fantastiska var att personen som donerade blev lika glad som jag, då jag var ett stort bönesvar tillbaka för att personen bett så mycket om att få bli använd direkt och konkret av Gud. Sedan bad personen om att få ringa mig och be för mig. Och i den bönen fick jag bönesvar på bönesvar om mitt liv. Bland annat sa personen att han/hon upplevde starkt hur jag skulle bli en kristen ledare och hjälpa många människor till tro och det är precis det jag drömmer om och jag har bett mycket över det, frågat om det är Guds vilja osv. Gud är så fantastisk! Jag skriver inte ut namnet på personen men jag är evigt tacksam för det du gjort för mig, jag säger det igen; TACK! Och tack Gud för hur du använder människor!

Trots denna stora donation och andra lite mindre donationer (som jag är evigt tacksam för, tack alla som varit med och bidragit. Det betyder så mycket!) så insåg jag att jag fortfarande saknade en massa. En morgon när jag vaknade så hade jag ett nytt mail från YWAM Townsville i inkorgen. Det stod “Hello, Attached is a receipt of payment for your DTS fees.” Och jag kollade direkt mitt konto för att se om de dragits något men så var det inte. Jag fattade ingenting. Jag läste mailet igen och skrollade ner. Där stod det ett namn på en av personerna som ska gå samma DTS som mig under rubriken “card holder’s name:”. Jag skrev direkt till personen och frågade vad det var. Som svar fick jag “jag ville bara hjälpa till lite”. Personen hade alltså betalat en del av min skolkostnad. WOW, återigen; TACK GUD för din godhet och för givmildheten du lagt ner i människor.

Jag stannar där i detta inlägg, men del 3 kommer inom kort. Visst är Gud fantastisk?! :D Jag är så tacksam!


HOW JESUS LED ME TO YWAM (PART 2)

In this post I’ll focus on how the economy-part has been and how God over and over again shows that he provides and does such unexpected, but amazing things.

Before I applied I looked up how much everything would cost and I concluded that everything would land on approximately 90.000 swedish krona (which is 11 090 USD). This includes school fees, flight, visa, vaccine, doctors appointment, necessary purchases etc. I’m the world's biggest optimist and very naive in my faith though, so I just knew it would work out, somehow. My parents still tried to make me look up other options because all bases don’t cost the same. But God had put Townsville on my heart, so clearly, that I didn’t find it necessary to look up any other option.

This was when I still hadn’t graduated so I worked evenings and weekends at Willys (it’s a grocery store in Sweden), but I went to three trips within six month (Madeira with a friend, the Alps in Austria and Marbella with my company) and I had paid everything myself so I had almost no saved money at all (of course I went to those trips/booked those trips before I knew I would attend DTS). I expected that I would work at willys all summer and until I left, but when I got my work schedule I got very disappointed because I got so little work. During June I was a leader on a church camp and after that I spent time with my family but I worked pretty much during July. When August came and the days begun to run away I calculated what I should get in salary from willys after summer and I realized that I still would miss a lot. I realized that I had to find another job where I could work full time until I left to even have a chance to get away. I prayed much about it and looked for jobs but who wants to hire a person that moves abroad after hardly 2 month of employment?

I had talked to some people of my church who have been on YWAM and they said that the money part ALWAYS dissolves somehow. They had heard so amazing testimonies from people who had been in their DTS classes about how God blessed them with money. Many people said that I shouldn’t worry. I continued praying about it.

One day when I was at my grandmother’s house we talked about it and prayed together, and suddenly I started to think of my friend Matilda. I didn’t understand why but after a while I remembered that her mum is the deputy manager of five preschools. I texted Matilda right away and asked for her mum’s number. I texted her mum and asked if she had any contacts that needed staff. She answered that she could hire me straight away, and as that’s not enough - they had a sick leave on one preschool so I could take the sick person's full time job until I had to leave. Thank you Jesus! I started to work there very soon and I was so warmly welcomed and I loved the job.

After just one week of work I got a cold. I got to experience the “preschool bacterias” that everybody talks about. I had a cold in a few weeks and later I even got a fever and that resulted in that I missed almost two weeks of work, which I absolutely not could afford. I made a rough estimate and I realized that the salary from the preschool would not cover all costs because I had to stay home from work for so long. The same day I realized that, a friend texted me in the evening. I know the person, but not very well. This person asked me how everything went with my fundraising and I told the person about everything. The person said “don’t be shocked but I usually am very generous when it comes to money and I give away pretty often. I really want my economy to bless others and not myself and now I feel strongly that I want to help you.” The person offered me a very big amount and I did get shocked. I told the person how much it meant to me and that it was a big answer to my prayers. Then the person answered “this might feel weird but I feel that God tells me to double the donation.” The person told me that he/she had had my trip on his/her heart over a time and that the he/she had got prophetic words that God provides financially. The person’s donation covered ⅓ of everything I still needed for my trip by then. One more amazing thing was that the person who donated became just as happy as me, because I was a big prayer answer to him/her because the person have been praying so much about to be used directly and concrete by God. After that the person asked if he/she could call me and pray for me. And in that prayer I got prayer answer after prayer answer about my life. For instance the person said that he/she felt very strongly that God told him/her that I would become a christian leader and help many people come to faith and that’s exactly what I dream about and I have prayed so much about it, asking if it’s God’s plan for me etc. God is SO AMAZING! I'll not write the name of the donor but I am so thankful for everything you’ve done for me, I say it again; THANK YOU! And thank you God for how you use people!

Despite this big donation and other smaller donations (which I am forever grateful for, thanks to everyone who has donated. It means so much!) I realized I still needed a lot of money. One morning when I woke up I had a new email from YWAM Townsville in my mailbox. It said “Hello, Attached is a receipt of payment for your DTS fees.” And I checked my bank account directly to see if any money had been taken out, but no. I didn’t understand a thing. I read the email again and scrolled down. There was a name of one of the persons who are attending the same DTS as me under the headline “card holder’s name:”. I texted that person and asked what it was. As an answer I got “I just wanted to help a little”. The person had paid a part of my school fee. WOW, once again; THANK YOU GOD for your goodness and the generosity you’ve planted in people.

I stop here in this post, but part 3 will come very soon.
God is so amazing isn’t he?! :D I’m so grateful!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

❕Since I already know some english spoken people and I soon will get to know many more I'm going to start to write in both swedish and english. So below the swedish post there will be an identic post in english, just scroll down❕

Jag tänkte berätta hur Gud har hjälpt mig steg för steg och hur mitt liv sett ut från att jag bestämde mig för att gå DTS på YWAM. Jag tar det från allra första början. Jag har en vän som heter Clara. Hon är dotter till en av min pappas bästa barndomsvänner och hon bodde hos oss i tre veckor förra hösten när hon gjorde en PT-utbildning i Stockholm (hon är från Umeå). Under den perioden kom vi väldigt nära varandra och jag minns att hon sa att hon inte gått i kyrkan så mycket men att hon ville det. Vi satt och spelade gitarr och sjöng lovsång tillsammans. Ett tag senare åkte hon till en av YWAM's baser på Bali för att göra en DTS. Jag visste inte riktigt vad det innebar men jag visste ändå att en del människor i min kyrka (Filadelfiakyrkan STHLM) hade gått YWAM. Jag följde Claras resa på sociala medier samt genom konversationer med henne och hon blev helt förvandlad. Hon blev en helt ny människa och jag blev så inspirerad och bestämde mig där och då att jag skulle göra samma sak. Jag hade länge drömt om att resa och komma bort från Sverige efter studenten och jag ville även gå en bibelskola så YWAM lät perfekt. Clara såg ut att ha det så bra på Bali så min första tanke var att jag skulle åka dit. Men då sa hon att det måste Gud få avgöra. Och i det skedet av mitt liv hade jag inte jättestark kontakt med Gud så jag tyckte det lät svårt och krångligt. Men hon berättade att de fått träna sig på att höra Guds röst och se hans mening. Basically så är det som vilken relation som helst. Ju mer tid man spenderar med en person, desto bättre lär man känna den och tillslut förstår man personens kroppsspråk och kan läsa av vad den menar av att bara kolla på ansiktsuttryck eller höra på tonläget. Det är precis på samma sätt med Gud. Ju mer tid du lägger på honom och låter honom ta av ditt liv, desto starkare kommer er relation bli och du kommer att märka hur och när han talar till dig. Så jag tog det 100% seriöst och tänkte att jag inte hade något att förlora. Jag började ägna mer tid åt Gud än vad jag gjort innan. Jag brukade gå promenader i skogen på morgonen innan skolan. Så jag började be och prata med Gud under den tiden och jag började att lyssna på lovsång varje gång jag åkte någonstans. Till och från skolan, till och från gymmet osv, alltid lovsång. Jag började läsa mer i Bibeln och jag slog även upp böcker jag köpt tidigare som handlade om Gud. Jag gav mer tid till honom helt enkelt och jag försökte öppna mina sinnen för att höra, se, känna och förstå Gud. Under denna period mådde jag rätt dåligt på grund av olika skäl och min nya tidsprioritering hjälpte mig så otroligt mycket. Jag tog mig ur en otroligt jobbig period av mitt liv och hittade tillbaka till mig själv. Det skedde otroligt stora förändringar, utan att överdriva. Och jag mådde SÅ mycket bättre!!

När jag skulle börja bestämma en YWAM-destination så gick jag in på deras hemsida och tittade på deras DTS-karta och den ser ut så här:

Jag blev så förvirrad. HUR ska jag hitta den platsen som är menad för MIG?! Men jag visste att jag ville till något varmt land och till en annan kultur. När man klickar på en pin så kommer man in på destinationens egna YWAM-hemsida. Så jag klickade runt på platser som verkade intressanta och kollade runt på deras enskilda sidor. Jag hittade några som jag gillade men inget klickade riktigt. Jag bad över det mycket och klickade runt i några dagar. Men en dag när jag var inne så var det en pin som jag såg att jag aldrig hade klickat på. När jag kom in på hemsidan så kände jag mig hemma direkt. Det var så Gud ledde mig till just Townsville.

Det är så lätt att man gör Gud mer komplicerad än vad han är. Guds ledning och vilja är ofta känslor eller instinkter utan att man märker så konkret att det är Gud. Gud vill vårt bästa. Han hade aldrig lett mig till en YWAM-destination där jag verkligen inte ville vara för då hade jag inte kunnat tjäna honom och användas på optimalt sätt. Han vill vårt bästa och oftast också vår vilja. Det är även så att Guds vilja för mig är inte bara en väg. Guds vilja kan man mer likna med en rondell, när man står i olika beslut. I rondellen spelar det ingen roll vilken väg du tar, alla är Guds vilja. Bara du inte kör rakt in i rondellen eller ut från den där det inte finns någon väg. Så länge ett val känns bra i ditt hjärta, att det inte handlar om girighet, egoism och man vet med sig att det inte är dumt/att ingen far illa av det så är det ofta Guds vilja.

Så jag ansökte och fick senare ett samtal att allt i min ansökan såg bra ut men att de skulle be över den och se om jag var rätt person att komma. De hörde av sig ett tag senare och sa att jag kommit in och sen skickade de en mängd pappersarbete som skulle göras. Jag blev obeskrivligt glad och det var svaret på många böner.

För att inte skriva alldeles för långa inlägg så tänkte jag dela upp min story i några inlägg, så fortsättning följer. Stay tuned ;)

Gud välsigne dig.


HOW JESUS LED ME TO YWAM (PART 1)

I’m going to tell you how God has helped me step by step and how my life has been like since the moment I decided to do a DTS with YWAM. I’ll take it from the very beginning. I have a friend named Clara. She is the daughter of one of my dad’s best friends and she stayed with us for 3 weeks during last autumn when she did a PT-education in Stockholm (she is from Umeå). During that period we became very close friends and I remember that she said she hadn’t been in church very much but that she wanted to change that. We sat and played the guitar and sang worship songs together. A while later she went to one of YWAM’s bases on Bali to do a DTS. I didn’t really know what it meant but I still knew that some people of my church (the Filadelfia Church in Stockholm) had attended YWAM. I followed Clara’s journey on social medias and by talking with her and she got completely transformed. She became a new person and I was so inspired and decided there and then that I would do the same thing. I had been dreaming of travelling for a long time and I wanted to get away from Sweden after graduation and I also wanted to go some sort of Bible school so YWAM sounded perfect. It seemed like Clara had a great time on Bali so my first thought was that I would go there as well. But then she told me that that was up to God to decide. And in that stage of my life I had a little unstable connection with God so I thought it sounded hard and difficult. But she told me that they had practiced to hear God’s voice and to see his purpose. Basically it’s like any other relationship. The more time you spend with people, the more you get to know them and eventually you can understand the person’s body language and read what the person is meaning or feeling just by watching the person’s face expression or by the tone of their voice. It’s exactly the same way with God. The more time you spend with him and let him take of your life, the stronger your relationship will grow and you will notice how and when He speaks to you. So I took it a 100% serious and thought that I had nothing to lose. I started to give God more time of my life than I’d done before. I used to go on walks in the forest on the mornings before school. So I started to pray and talk to God during that time and I started to listen to worship every time I went somewhere. Both to school and from school, to the gym and from the gym, and so on, always worship. I begun to read the Bible more often and I even opened books I’d bought earlier that was about God. Simply, I gave Him more time and I tried to open my senses to hear, see, feel and understand God. During this period I felt really bad because of different reasons and my new priority of time helped me so incredibly much. My new habits brought me out of a really hard period of my life and I found myself again. There were incredibly big changes, without exaggeration. And i felt SO much better!!

When I was supposed to chose a YWAM base I looked on their website and watched their DTS map that looks like this:

I got so confused. HOW will I find the location that is meant for ME?! But I knew I wanted to go to a hot country with a different culture. When you click on a pin you come to the destination’s own YWAM website. So I clicked on many places that seemed interesting and looked at their websites. I found a few that I liked but no one did feel right. I prayed about it a lot and looked around a couple of days. But one day when I was exploring the DTS map I saw a pin that I’ve never noticed before. I clicked on it and came to the website and I immediately felt home. That’s how God led me to Townsville.

It’s so easy that one make God more complicated than he is. God’s guidance and purpose is often shown by your feelings or instincts without even noticing it’s God. God wants the best for us. He had never led me to a YWAM destination where I really don’t wanted to be because then I hadn’t been able to serve Him and be used by Him in the optimal way. He wants the best for us and also often our will. Also: God’s will for me isn’t just one way. You can compare God’s will with a roundabout, when you stand in front of different decisions. In the roundabout it doesn’t matter which way you take, all of them is God’s will. Just not drive straight into the middle of the roundabout or out of it where there is no road. As long as it feels good in your heart, as long as it doesn’t is about greed, egoism and you know that it isn’t stupid and that no one will get hurt in any way - it is most likely God’s will.

So I applied and later I got a phone call where they said that everything in my application looked good but they just had to pray about it so that I was the right person to come. They got in touch with me a while later and told me I got accepted and then they sent me a lot of paper works that needed to get done. I got indescribable happy and it was the answer of so many prayers.

To not write way too long posts I decided to divide my story in a couple of posts, so... to be continued. Stay tuned ;)

God Bless you.


Likes

Comments

Jag har inte varit jättepersonlig här på bloggen just för att jag har velat att den ska handla om tron och inte om mig. Men mitt liv kommer snart att ta en stor vändning och därför kommer jag att bli mer personlig så ni får följa med på min resa. Hädenefter kommer min blogg under en period vara lite mindre informativ och faktabaserad och istället handla om min resa med Jesus. Om 15 dagar flyttar jag så långt bort jag kan komma - till Townsville, Queensland, Australien. Jag kommer att gå en bibelskola som heter DTS (Discipleship training school) som anordnas av en organisation som heter YWAM (Youth With A Mission). Den första perioden, lecture phase, kommer att vara i ca 3 månader. Vi kommer att bo på campus, ha lektioner och lära oss mer om vår tro, oss själva och hur vi ska praktisera tron på olika sätt. Några av "the lecture topics" är

-orientation & hearing God's voice
-identity
-clear conscience
-evangelism
-lordship
-nature & character of God
-relationships
-missions

Den andra perioden, outreach phase, kommer vi att tillbringa på något annat ställe, antingen i Australien och/eller Papua Nya Guinea, det kan även bli Indonesien eller något annat land i Sydostasien. Då kommer vi att praktisera det teoretiska vi lärt oss och vi kommer att volontärarbeta. Mer specifik info kommer om det lite senare när jag vet vart jag ska och exakt vad jag ska göra. Jag kommer alltså att regelbundet uppdatera bloggen så ni får veta vad vi gör, vad som händer i mitt liv och hur min tro utvecklas. Jag kommer även att dela med mig lite av det jag lär mig och mina reflektioner så ni får en provsmaka på hur en bibelskola kan se ut och vad den innehåller. Hoppas ni vill följa min resa!

Här kommer ett youtubeklipp så ni får en bättre uppfattning om vad jag ska göra:

Här kommer 4 korta videos som visar er hur skolan ser ut:

Allt detta kostar väldigt mycket och jag har jobbat hårt för att få in alla pengar. Just nu har jag så det täcker kostnaden av skolan och flyget dit, men inga fickpengar och ingenting utöver det. Så om du känner att du vill vara med och sponsra i min resa är jag evigt tacksam, då kan du mejla till: felicia.bodaxell@gmail.com. Det är redan många som sponsrat mig och jag vill bara säga ett STORT TACK till er! Ni förstår inte hur mycket detta betyder för mig. Jag är även tacksam för böner om Guds ledning och beskydd.

Nästa inlägg kommer att handla om hur Gud visat mig vägen till där jag är idag och hur han lett mig och hjälpt mig till just denna resa och skola.
Guds välsignelse!

Likes

Comments

I lördags satt jag i lunchrummet på Willys och pratade med några kollegor. En kollega blev väldigt nyfiken när hon hörde att jag är kristen och började fråga massa frågor. Till slut sa hon “du kanske blir jättearg nu men jag måste bara få fråga.. Hur kan Gud vara så god när det finns så mycket ondska och lidande i världen?” För det första vill jag säga att jag bara blir lycklig när folk visar intresse och jag är alltid öppen för dialog så jag svarade henne att jag absolut inte blev arg, snarare glad. Att få frågor som ställer ens egen tro mot väggen är väldigt utvecklande så länge det är resonabla frågor och inte förtryckande påståenden. Och för det andra vill jag säga att detta är en av de vanligaste frågorna jag får när folk får reda på att jag är kristen. Därför vill jag försöka förklara den, så som jag och några av mina förebilder inom kristen tro ser på det.

Denna fråga väcker ofta tvivel om Guds existens hos icke-troende. Många struntar i frågan om Gud ens existerar eller inte - de vägrar tro eller förlita sig på en Gud som låter lidandet finnas utan att stoppa det. Många resonerar så här “Om en god och mäktig Gud existerar, skulle han inte tillåta meningslös ondska. Men eftersom det faktiskt finns mycket oberättigad, meningslös ondska i världen, kan inte en god och mäktig Gud existera.” Dock finns det till att börja med ett stort misstag i detta argument och det är att det ligger en dold premiss i påståendet om att världen är full av meningslös ondska, nämligen att om jag tycker att ondskan är meningslös, då måste den faktiskt också vara meningslös. Argumentet grundar sig alltså på subjektiv moral och inte objektiv fakta och då blir inte argumentet hållbart.

Om den kristna Guden inte skulle finnas, då saknar livet i grund och botten värde. Fjodor Dostojevskij sa en gång “Om det inte finns någon odödlighet, då är allting tillåtet.” För om livet ändå slutar med graven, då spelar det ingen roll om vi levt som Stalin eller Moder Teresa. Den amerikanske historikern Stewart Easton sammanfattar det på ett bra sätt när han säger: “Det finns ingen objektiv anledning till att människan skulle vara moralisk, om inte moralen ´lönar sig´ i hennes sociala liv eller får henne att ´må bra´.” Alltså finns det ingen anledning för människan att göra något som inte gynnar henne. Och det är även så att om det inte finns någon Gud, då finns inte heller någon objektiv måttstock om vad som är rätt och fel. Då är moraliska värden bara uttryck för tycke och smak eller också biprodukter av biologisk utveckling och sociala betingelser. Richard Dawkins bedömning av människans värde låter deprimerande, men om ateismen är sann har han rätt när han säger att “det inte finns någon grundläggande byggnadsplan, inte något syfte, inte något gott och ont, bara en blind och obarmhärtig likgiltighet… Vi är maskiner till för att fortplanta DNA. Detta är enda skälet för alla levande varelser att finnas till”.

Så i en värld utan Gud kan ingen avgöra vems värden som är rätt eller fel. Det kan inte finnas något objektivt rätt eller fel, bara våra egna kulturrelativa, subjektiva bedömningar. Tänk efter vad det egentligen innebär! Det innebär att det är omöjligt att fördöma krig, förtryck och brottslighet som någonting ont. Man kan inte heller bedöma generositet, självuppoffring och kärlek som något gott. Detta för att om Gud inte fanns och skapade oss med ett syfte, så är vi bara biprodukter av slumpmässiga händelser. Så om döden står med öppna armar vid vägens slut, vad är då målet med livet? Är livet och universum fullständigt meningslöst? Om allt bara dör, då är svaret - JA. Utan Gud är universum resultatet av en kosmisk tillfällighet, en slumpmässig explosion. Om Gud är död, då är också människan död.


Jag tror på en allsmäktig Gud som är utom tid och rum. Han har ett så mycket större perspektiv än oss själva. Om exempelvis ett barn får cancer och lider och kanske till och med dör, så är inte Guds fulländade plan att bara orsaka lidande för ett barn och dess närstående. Denna händelse kanske påbörjar en process, exempelvis att föräldrarna och närstående börjar samla in pengar till barncancerfonden så att sjukdomen, några decennier senare, blir 100% botningsbar och räddar tusentals barn många år senare. Detta tack vare rörelsen som startade när det där sjuka barnet blev sjuk och dog. Så även fast mänskligheten inte gynnas av barnets lidande i sig, så gynnas den av konsekvenserna (i detta exemplet).

Även om det fruktansvärda, oförklarliga lidandet inte kan motbevisa Gud, är det trots allt ett problem för den som tror på bibeln, för det är en SVÅR fråga. Men det kan vara ett ännu större problem för icke-troende. C S Lewis berättar hur han från början förkastade tanken på Gud på grund av livets grymhet. Sedan kom han till insikt om att ondskan ställde till ännu mer problem för hans nyvunna ateism. Tillslut insåg han att lidandet utgjorde ett mycket bättre argument för Guds existens än mot Guds existens:

"Mitt argument mot Guds existens gick ut på att världen verkar så grym
och orättvis. Men hur hade jag bildat mig de här begreppen om rättvisa
och orättvisa? … Vad jämförde jag egentligen denna världen med när
jag kallade den orättvis? … Jag kunde förstås ha gett upp mitt begrepp
om rättvisa genom att hävda att det bara var min subjektiva idé. Men
gjorde jag det, så skulle mitt argument mot Guds existens också rasa,
för det argumentet byggde på att världen var orättvis, inte på att den
inte råkade tilltala mina nycker … Följaktligen visade det sig att ateismen
var för enkel."

Lewis insåg alltså att vår tids invändningar mot Gud bygger på en känsla av fair play och rättvisa. Vi tror inte att människor borde lida, stötas ut, dö av hunger eller förtryck. Men den evolutionära mekanism som kallas naturligt urval är ju beroende av död, förstörelse och den starkares våld mot den svagare - allt sådant är ju fullkomligt naturligt. Moralen vi har och känner kommer ifrån Gud, för utan Gud har inte livet eller universums existens någon mening utan allt som finns är bara slumpmässiga händelser enligt naturens lagar.

Men varför skapade Gud från första början ondskan? Eftersom det var han som skapade allt och det finns ondska i världen så måste ju han ha skapat ondskan och då kan han inte vara en alltigenom god Gud…

Gud är allsmäktig och fullkomlig. Han behövde inte skapa någonting för att känna sig “hel”, men han ville dela tillvaron med någon där länken mellan Gud och hans skapelse var kärlek. Han skapade alltså världen och människorna för att ha relation med någon, baserat på kärlek. Om Gud bara hade velat ha kärlek hade han kunnat skapa människorna så att de var tvungna att älska honom, att de inte hade något val. Men för att få denna äkta kärleksrelation han längtade efter så skapade han människan med en fri vilja. För om någon skulle välja, med sin egna vilja, att älska honom, först då är det äkta kärlek. Det är inte äkta kärlek om människan inte hade något val, för ingen äkta kärlek kan komma utav tvång utan av den fria viljan och vår frihet att känna känslor. Jorden som han skapade människorna på, var paradiset, det vi nu kallar himlen, dit vi tror att vi kommer när vi dör. Det var alltså i början samma jord som vi lever på nu. (Kan skriva ett separat inlägg om det senare.) Gud sa åt de första människorna att de fick äta av allt förutom av ett träds frukt. Men eftersom människan hade en fri vilja så valde hon själv att vända sig bort ifrån Gud och hans vilja och åt av den förbjudna frukten. I och med detta kom avsaknaden av godhet in i världen (kallat syndafallet) och det blev ett alternativ för människan. Varför jag säger avsaknad av godhet är för att, eftersom Gud är alltigenom god kan han inte skapa ondska. Men om vi väljer att vända oss bort från Gud så blir det avsaknad av godhet och det är det vi kallar för ondska. Alltså var han så god att han gav oss en fri vilja istället för att programmera oss till att älska honom, och det är hur vi människor väljer att hantera denna fria viljan som skapar olika konsekvenser. Men om Gud hade gått in i varenda situation där människan höll på att göra något dumt, och rättat till det så att det “onda” inte skedde, så hade vi inte haft en fri vilja utan då hade vi varit robotar styrda av Gud. Så då hade vi inte haft en fri vilja. Men Gud står sitt kast och inser att hans val - att ge oss en fri vilja - har orsakat mycket lidande i världen. Och därför antog han själv mänsklig gestalt och tog på sig alla våra synder. (Jag kan skriva ett annat inlägg om Jesu lidande och förtydliga varför han led och hur han led.)Sedan finns det ju oberättigat lidande, sådant lidande som inte är självförvållat. Och med självförvållat så menar jag lidande som den mänskliga faktorn orsakat på något sätt. 


Som kristen tror jag att huvudsyftet med livet inte är just att bli lycklig utan att lära känna Gud. En anledning till att lidandets problem verkar vara så svårlöst är att folk väljer att tro att om Gud existerar, då är hans syfte med oss människor att vi ska bli lyckliga här i livet. Att “Guds uppgift är att skapa en bekväm miljö för sina mänskliga sällskapsdjur” (Enligt Timothy Keller). Men utifrån ett kristet synsätt stämmer inte den bilden. Vi är inte Guds sällskapsdjur, och målet med våra liv är inte att vi ska bli lyckliga, i sig, utan att vi ska lära känna Gud - vilket i slutändan kommer ge oss en sann och evig tillfredsställelse.


Enligt Patrick Johnstones bok Operation World, upptäcker man att det är just i de länder som har fått utstå svåra prövningar som den kristna tron växer snabbast, medan tillväxten i västvärlden är praktiskt taget noll. Så svårt lidande har en tendens att få människor att komma till tro. För att när människan inte ser någon annan lösning och utväg så förlitar de sig på Gud. Och om de kommit till tro och bekänt Jesus, så är de ju räddade i all evighet. Och det “korta” lidandet på jorden är då värt ett lyckligt liv i evigheten.

Det finns en berättelse som handlar om en pojke som hette Josef i Första Moseboken. Han var hatad av sina bröder så de slängde honom i en brunn och sålde honom till ett liv i misär och slaveri i Egypten. Alldeles säkert bad Josef Gud om hjälp att fly, men han fick ingen hjälp utan blev såld som slav. Trots att Josef fick uppleva många år av nöd och lidande så stärktes han av sina prövningar. Till slut blev han Egyptens statsminister och räddade därigenom tusentals människor från svält, bland annat hans egna bröder som sålt honom som slav. Om Gud inte låtit Josef lida under alla dessa år, skulle han aldrig ha blivit detta mäktiga redskap för social rättvisa och andlig läkedom.

Paulus säger i 2 Kor 4:16-18 följande “Därför ger jag inte upp … Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt”.

Detta bibelord visar att att lära känna Gud är något ojämförligt gott. Paulus tänker sig en balansvåg där man i den ena vågskålen lägger allt lidande och elände här i livet, medan man i den andra lägger den härlighet som Gud ska ge åt sina barn i himlen. Och denna härlighet väger så tungt att den inte kan jämföras med lidandet. Därför kan den som känner Gud - oavsett hur svårt lidande den får utstå - i sanning säga “Gud är god mot mig!” endast för att man känner Gud och vet om hans fulla plan.


Trots att lidandets problem är den svåraste motsägelsen till Guds existens, är nog Gud tillslut den enda lösningen på lidandets problem. Om Gud inte existerar, då är vi hopplöst förlorade i ett liv fyllt av oberättigat, obotligt lidande. Gud är det slutgiltiga svaret på lidandets problem för han räddar oss från det onda och för oss in i den eviga glädjen.

​Vill tacka William Lane Craig, Timoty Keller, Bibelpodden (Hemen och Irena Derki), Stefan Gustavsson och andra kristna förebilder jag har för inspiration och fakta till detta inlägg.

Likes

Comments

Lärare: Du är kristen, visst?

Elev: Ja!

Lärare: Så du tror på Gud?

Elev: Absolut!

Lärare: Är Gud god?

Elev: Visst är han det.

Lärare: Är Gud allsmäktig?

Elev: Ja.

Lärare: Min bror dog i cancer även fast han bad till Gud att hela honom. De flesta av oss människor skulle vilja rädda andra som är sjuka. Men GUD helade inte min bror. Hur kan Gud då vara god?

(Eleven var tyst)

Lärare: Du kan inte svara, visst? Vi börjar om, gosse lilla. Är Gud god?

Elev: Ja.

Lärare: Är djävulen god?

Elev: Nej.

Lärare: Var kommer djävulen ifrån?

Elev: .... Gud.....

Lärare: Det stämmer. Så säg mig; finns det ondska i vår värld?

Elev: Ja..

Lärare: Ondskan finns överallt, visst? Och Gud skapade allt, eller hur?

Elev: Ja.

Lärare: Så vem skapade ondskan?

(Eleven svarade inte)

Lärare: Finns det sjukdom? Brist på moral? Hat? Död? Alla dessa hemska saker finns i vår värld, eller hur?

Elev: Ja.

Lärare: Så vem skapade det?

(Eleven svarar inte)

Lärare: Vetenskapen säger att du har 5 sinnen du använder för att identifiera och observera världen omkring dig. Så säg mig, har du någonsin sett Gud?

Elev: Nej.

Lärare: Berätta, har du någonsin hört Gud?

Elev: Nej.

Lärare: Har du känt på din Gud? Smakat på din Gud? Känt lukten av din Gud? Har du ens någon sinnesuppfattning av din Gud?

Elev: Nej, jag är rädd att jag inte har det.

Lärare: Och du tror fortfarande på honom?

Elev: Ja!

Lärare: Enligt sinnenas uppfattning, fysisk närvaro och bevisande fakta säger vetenskapen att Gud inte finns, vad säger du om det?

Elev: Inget, jag har bara min tro.

Lärare: Ja, tro. Och det är problemet. Inom vetenskapen VET vi.

Elev: okej.. Men då har jag en fråga till dig. Finns det någonting som är värme?

Lärare: Ja.

Elev: Och finns det något som är kyla?

Lärare: Ja.

Elev: Nej, det finns det inte. Det kan finnas mycket värme, ännu mer värme, det kan vara supervarmt och megavarmt, det kan finnas lite värme och ingen värme. Men det finns ingenting som kallas kyla. Vi kan gå ner så många grader under noll att det inte finns någon värme, men vi kan inte gå längre än så. Det finns ingenting som heter kyla. Kyla är bara ett ord vi använder när vi vill beskriva avsaknad av värme. Vi kan inte mäta kyla. Värme är energi. Kyla är inte motsatsen till värme, för det vi kallar kyla är bara avsaknaden av värme.

(Läraren är tyst)

Elev: Okej hur är det då med mörker? Finns det något som är mörker?

Lärare: Ja, vad är natten om inte ett mörker?

Elev: Du har fel igen. Mörker är avsaknaden av någonting. Du kan ha svagt ljus, vanligt ljus, ljust ljus, blixtrande ljus... Men om du är utan ljus konstant, då har du ingenting och det kallas mörker, är det vad du menar? Om det skulle vara sant, då skulle du kunna göra mörker mörkare, eller hur? Men det kan du inte.

Lärare: Så vad är din poäng, unga man?

Elev: Min poäng är att ditt filosofiska antagande är felaktigt.

Lärare: Felaktigt? Kan du förklara hur?

Elev: Du argumenterar för påståendet om dualism (att om det ena stämmer så stämmer det andra). Du menar att det finns liv och att det finns död, en god Gud och en ond Gud. Du lägger fram konceptet om Gud som någonting ändligt, något som kan ta slut, något vi kan mäta. Hör här: vetenskapen kan inte ens förklara en tanke. Den använder magnetism och elektricitet, men har aldrig sett, eller än mindre; uppfattat en tanke med sina 5 sinnen. Att bevisa död som motsatsen till liv är att bortse ifrån faktan att död inte är en materiell sak.

Död är inte motsatsen till liv, bara avsaknad av liv. Så säg mig nu; lär du ut till dina elever att de utvecklades från aporna?

Lärare: Om du syftar på den naturliga evolutionen, så ja, såklart jag gör.

Elev: Har du någonsin bevittnat evolutionen med dina egna ögon?

Lärare: Nej.

Elev: Eftersom ingen har bevittnat evolutionen och sett den med egna ögon och ingen kan med sannolikhet säga att den pågår just nu... Så då är det väl så att du lär ut din åsikt, det du TROR är sant? Du är ingen vetenskapsman utan bara en man som predikar sina åsikter, eller hur?

Eleven vänder sig till klassen: Är det någon här som sett vår lärares hjärna?

(Alla skrattar och skakar på huvudet)

Elev: Har någon här någonsin hört vår lärares hjärna? Känt på den? Luktat på den? Smakat på den? Ingen verkar ha gjort det. Så.. Enligt sinnenas uppfattning, fysisk närvaro och bevisande fakta säger vetenskapen att du inte har någon hjärna. Med all respekt, hur ska vi då kunna lita på dina lektioner?

Lärare: Jag antar att ni bara måste tro...

Elev: Precis så, EXAKT så! Länken mellan människa och Gud är TRO. Tro är allt som håller allt vid liv och gör att alla har sina åsikter och livsåskådningar. Varför skulle då din tro vara mer rätt/sann än min?

Jag har inte kommit på denna konversation utan sett den på olika ställen på internet, men den är väldigt bra och intressant.

Ha en fin dag!!

Likes

Comments

Min relation med Jesus har betytt och betyder så obeskrivligt mycket för mig. Jag har alltid ett lugn och en trygghet i mig för att jag vet att jag har Jesus. Jag är otroligt tacksam till livet och för att jag får chansen att sprida budskapet om Jesus. Jag tjänar ingenting alls personligen på att berätta om Jesus. Jag har redan tagit emot honom och skulle egentligen kunna strunta i vad alla andra gör. Men allteftersom jag lär känna honom mer och lär mig mer om honom så vill jag bara mer och mer att så många människor som möjligt ska få chansen att lära känna Jesus och hans kärlek och vad den tillför till ens liv. Det är inget hokus pokus som är roligt att prata om. Jag vill vittna om hur stor förändring mitt liv tagit tack vare att jag lever med Jesus. Livet har en helt ny och betydelsefull mening. Jag är lyckligare. Jag ser på livet på ett annat sätt som får mig att må bra. Jag kan sprida Jesus kärlek och glädje runt mig och det gör andra människor lyckliga vilket är FANTASTISKT! Jag har som sagt ingenting att vinna på att få folk att bli kristna. Men jag vill berätta om Jesus för att jag vet att alla ni där ute har SÅ MYCKET att vinna om ni lär känna honom och börjar följa honom. Jag vill att ni ska få uppleva det fantastiska liv som jag upplever tack vare att jag följer Jesus.

Det är många som kallar sig kristna. I samhället idag går jargongen att alla ska få vara vad de vill. Många menar att om man själv känner sig kristen så är man det. Men vad innebär det egentligen att vara kristen? Att vara kristen är först och främst personligt för varje individ. Detta för att alla har en egen relation med Gud. Men generellt sett så betyder det att man tror på att Jesus har dött för oss och sedan uppstått igen. Det innebär även att man tror på Bibeln och försöker att leva efter den. Kristendomen är inte en folkgrupp, det är inte heller en religion, det är en relation mellan Gud och människan. Gud skapade människan till sin avbild men sedan blev vägen mellan Gud och människan avskuren i och med att människan, med sin fria vilja, valde att välja bort Gud (och syndade. Människan valde alltså att följa sina begär istället för att göra det som egentligen var rätt). Trots att vi syndat så ville han ändå komma nära oss igen och då antog han människoform för att kunna gå på samma mark som oss och vara en jämställd människa. Gud är unik. Han väljer att avstå från den stora och mäktiga tronen och går istället ner på vår nivå och vandrar tillsammans med oss. På flera ställen i Bibeln står det att Jesus böjer sig ner och tvättar någons fötter. Det är en gest som bara en underställd utför på någon som är stor och mäktig. Att Jesus kommer ridande på en åsna är ett annat exempel. Han väljer inte en ståtlig häst för att utstråla makt och storhet. Han väljer en liten åsna för att fortfarande vara på samma nivå som alla människor och inte sticka ut som någon märkvärdig.

Många kan tro att man måste uppfylla en del saker för att kunna vara kristen. Kanske att man måste utföra vissa handlingar eller på något sätt kvalificera sig till det. Och då vill jag säga till er som tänker så, att det inte stämmer. Att vara kristen innebär bara att man inser att man inte är komplett som människa, utan att man behöver Guds nåd. Och vad är då nåd? Jesus gav oss sin nåd genom att ta på sig våra synder, när han dog på korset, och ge oss en ny chans till först ett liv i kärlek, glädje och förlåtelse och sedan ett evigt lyckligt liv. Att han gav oss den chansen, det är nåd. Och att inse den nåden och vara tacksam och ödmjuk för den, det är det enda som "krävs" för att kunna kalla sig kristen.

Om du känner att du har gjort dumma grejer eller att du på något sätt inte är värd Guds nåd så tror du fel. Jag ska ge dig ett exempel ifrån Bibeln som bekräftar det. Jesus hade 12 lärjungar. Han valde tolv människor som sina närmaste vänner och han gav dem ansvaret att sprida hans budskap. Vilka valde han till sina lärjungar? Han hade kunnat välja de främsta och smartaste männen i världen om han ville. De som var utbildade, bäst retoriskt och kunde fånga människors intressen. Men han valde att slå följe med fiskare och människor som inte alls hade levt ett gott liv och de var inte heller speciellt smarta. Dessa valde JESUS till sina närmaste män och vänner och han gav dessa tokstollar ansvaret att sprida HANS ord. Och även fast han valde dem och tillät dem att vandra med honom, så svek de honom gång på gång. De gjorde bort sig och gjorde dumma grejer, till och med mot Jesus. Vad gjorde Jesus då? Han gav dem en chans till och en chans till. Så är det med oss människor. Jesus vill ha en relation med ALLA, vad du än har gjort och hur du än lever. Och de som redan kallar sig kristna är inte perfekta på något sätt bara för att de tror på nåden. Vi är bara människor och vi drivs ofta av våra begär som kanske inte är det bästa för oss, även om det kan verka gott/härligt/bra för stunden. Men Jesus förlåter oss för att han tror på att kärleken och godheten ska vinna. Ingen kan förtjäna Guds kärlek. Men han vill ge oss den ändå. Vi får bara vara tacksamma och ta emot.

En del av er, om ni ens läst så här långt, kommer bara tycka att det här är trams och nonsens. Jesus vill lära känna er också. "Men Jesus finns ju inte!"

Gör han inte? Hur vet du det? Ge honom en chans! Vad har du att förlora? Prova att be en bön, hör av dig till mig och ställ frågor, följ med mig eller en kompis till kyrkan, googla på Bibeln och läs något därifrån (skulle rekommendera något av evangelierna (Matteus, Markus, Lukas eller Johannes). OM Jesus skulle finnas, då är det väl synd att gå miste om nåden?

Om vi ska prata trovärdighet så kan jag dra ett exempel. I skolan lär vi oss om Julius Caesar. En stor historisk man som spelade en stor roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet. Hur många har faktiskt funderat över trovärdigheten i detta? Bara för att vi lär oss det i skolan så köper de flesta storyn om Caesar och är helt 100 på att det är sant. Men tittar man på originalskrifterna som var det första som nedtecknades om honom så finns det ca 9-10 st på originalspråket som alla skrevs ca 900 år efter hans död. I 900 år har alltså dessa berättelser gått från mun till mun innan de nedtecknades i skrift. Och det är dessa skrifter som grundar det som står i läroböckerna. Tar vi en titt på nya testamentet i bibeln så har det ca 5300 originalskrifter på originalspråket som alla är skrivna ca 20-30 år efter händelserna. Och trots detta så litar många blint på historien om Julius Caesar och blånekar Jesus liv, död och uppståndelse (som det står om i nya testamentet). Varför skulle historien om Caesar vara mer trovärdig än historien om Jesus?

Något som är värd att fundera över...

Det var allt för den här gången! Tveka inte att höra av er med frågor eller synpunkter!

Kram!

Likes

Comments

Hej igen! En dag efter mitt senaste inlägg fick jag ett otroligt konkret bönesvar igen!
Har inte haft tid att skriva något inlägg förrän nu då jag varit på business-resa i Marbella med mitt företag. Nu har jag dock precis kommit hem. Lite vemodigt men har mycket att se fram emot den närmaste tiden så får fokusera på det helt enkelt.

Jag åkte taxi hem en kväll och glömde min mobil i taxin. Så tidigt på morgonen därpå kollade jag upp vart den var på hitta min iPhone och såg att den låg stilla någonstans i Älta. Jag och pappa tog bilen till platsen och mycket riktigt så låg min telefon i en parkerad taxi. Vi ringde upp taxibolaget och fick numret till chauffören. Dock var det relativt tidigt på morgonen så han svarade inte, antagligen sov han. Vi stod precis vid taxin i över en och en halv timme och ringde minst var femte minut, inget svar. Vi kollade upp vart chauffören bodde och knackade på dörren men vi fick inget svar. Klockan började bli mycket. Jag behövde åka till skolan och pappa behövde jobba. Det var ju inget krisläge direkt men jag kände ändå att vi behövde lite hjälp. Så jag slängde iväg en bön som löd ungefär "Jesus hjälp oss nu. Ingen av oss har tid att stå här och vänta. Om du finns så svarar chauffören på den tredje signalen från och med nu." Pappa hade sin telefon kopplat till bilens högtalarsystem så jag hörde allt.

Det går en signal, en till, den tredje signalen hinner precis börja och sen "ja hallå".
Jag blev SÅ PAFF! Jag hade inte alls räknat med det?! Jag blev så chockad så jag började storskratta så pappa blängde argt på mig för att jag störde samtalet. Återigen; Gud är med oss i det minsta lilla!! Till och med i sådana "värdsliga vardagsproblem". Helt sjukt. Det är sådant här som får mig att vara så bombsäker på min tro. Vad är oddsen att han skulle svara just på det samtalet, just på den tredje signalen efter att vi ringt säkert 30 samtal...? Så jag fick tillbaka min mobil och allt löste sig.

Gud är aldrig för stor för våra problem. Det enda vi behöver göra är att lita på honom och att lämna allt till honom, även det minsta lilla som vi kan se som värdsliga och betydelselösa saker.

Likes

Comments

Jag sitter och bölar på tåget just nu. Inte på grund av sorg, utan en överväldigande glädje och trygghet att Gud är så god!

Här får ni mitt vittnesbörd:

Jag har grubblat över en grej i några dagar. En grej som jag ser fram emot så otroligt mycket men på grund av några saker den senaste veckan börjat tveka på. Jag väntar på ett samtal och de skulle ringt förra veckan men har inte ringt än. Jag har bett över det men inte märkt någon skillnad eller fått något svar, varken från dem eller från Gud.

Imorse skriver en vän till mig och jag berättar läget, hon säger:

"Oroa dig inte. Kan vara Gud som vill att du ska lita på honom o ha tålamod. Som med Abraham, han fick vänta maaassa år på att Guds löfte skulle bli sann! För Gud ville att han skulle lita totalt på honom, ha tålamod och bara stå på hans ord. Be över de, sen lita på att dom kommer svara! Jag ska be jag med!"

Några sekunder senare plingar det till och detta kommer upp på min skärm. Bibelcitat-appen, som jag inte fått något av på veckor, kanske månader. För er som inte vet så är det en app som skickar en notis per dag med ett bibelord. Jag hade till och med trott att notiserna av den appen slutat fungera på något sätt. Men så får jag det där citatet "Frid åt er alla" och jag blir så tagen och berörd så jag börjar böla direkt, på tåget.

Jag säger bara; Gud är god. Även fast hans svar inte alltid kommer så här snabbt eller är så här tydliga, så hör han dina böner och vill dig allt väl. Det gäller bara att lära sig att lyssna rätt, ha tålamod och lita på att han leder dig rätt så länge du fortsätter be om det! Jag jobbar på det varje dag.

Ha en fantastisk dag! Jag kommer gå med ett leende på läpparna i alla fall! :D

Gud älskar dig, vare sig du tror eller ej!

Likes

Comments

Homosexualitet är en stor och infekterad fråga som innehåller många fördomar och åsikter speciellt mellan icke-troende och troende. Jag ska försöka berätta hur det ligger till, utifrån min uppfattning av den kristna tron och vad mina förebilder inom kristendomen säger angående detta.

Homosexualitet är inte Guds originaldesign för människans sexualitet. I början av bibeln beskrivs hur man och kvinna blir ett, och det är Guds sätt att beskriva sexualitet. Men bibeln säger även "älska din nästa". Och Jesus menar att alla är "din nästa". Människor som utövar andra religioner, människor som har andra sexualiteter än en själv, alla är din nästa! Alltså är människor med olika kön och även andra kön "din nästa" som Jesus säger att du ska älska.

Är det en synd att utföra homosexuella handlingar då? Det kan ses som en synd men du kommer inte till helvetet för att du är homosexuell. Heterosexualitet tar dig inte heller till himlen just för sexualitetens skull. Jesus pratar om begär och girighet, tio gånger mer än han pratar om otrohet exempelvis. Man är väl medveten när man är otrogen, men de flesta människor är inte medvetna när de är giriga och styrs av sina begär. Men kommer du till helvetet för att du har begär då? Nej. Det som "skickar dig till helvetet", enligt bibeln, är själviskhet och självstolthet i negativ benämning. Att tro att du kan vara din egna räddare och din egna Gud. Det som "skickar dig till himlen", enligt bibeln, är att skapa en relation med Jesus och att du erkänner att du är en syndare och att du behöver nåd och hjälp av någon/något som är större än dig själv. Därför är det missledande att säga att just homosexualitet är en synd. Det kan vara en synd eftersom begär, girighet och själviskhet är en synd. Men heterosexualitet kan då också vara en synd. Allt kan vara synd om det grundas i girighet, självstolthet och begär.

Många kan missuppfatta kristna och tror att de menar att om man har en annan sexualitet än heterosexualitet så "kommer du till helvetet". Men jag skulle inte säga att det är så det är, enligt uppfattningen jag fått. Om kristna uttalar sig om det så menar nog många att det är girigheten som är synden. Att man tror att man kan bestämma själv hur världen ska se ut och vad den behöver. Detta för att det inte gynnar the human flourishing*. Kristendomen har en grundlig uppfattning om vad meningen med mänskligheten är och vad vi är skapade till att göra för att gynna the human flourishing. Om du spenderar mycket pengar på dig själv så gynnar det kanske dig själv men inte andra. Homosexualiteten är inte Guds grundtanke med människans sexualitet då det inte gynnar the human flourishing men det har inte att göra med om du "skickas" till himlen eller helvetet. Det som skickar dig till något av dessa, enligt bibeln, är hur man tror på och väljer att leva efter evangeliet; du kan inte vara din egen räddare och rädda dig själv genom handlingar. Du kommer inte till himmelen för att du lever rätt. Du behöver erkänna att du inte är fullständig, att du gör fel, att du behöver Jesus, att du inte kan vara din egen Gud.

Men anledningen till att många kyrkor väljer att inte viga gay-par är för att de, som kyrkor bör göra, går efter bibelns budskap. Men bibelns budskap är inte alltid 100% självklart och därför tolkar olika människor, olika församlingar och olika kristna inriktningar denna fråga på olika sätt. Precis om att alla människor tolkar vilken fråga som helst på olika sätt beroende på värderingar, kultur, historia, med mera. Men som sagt så beskriver bibeln i början att en man och en kvinna blir ett. Och det är så Gud förklarar sexualiteten. Enligt kristendomen så är sexualitet Guds idé från början och därför anser många att vi bör lära oss om sexualitet av Gud. Att man bör lära sig hur något bör gå till av den som kom på idén från början, dess skapare. Alltså att vi bör lära oss om sexualitet av Gud, då det var han som skapade sexualiteten. En del menar att om man gör det på ett annat sätt så "leker man själv Gud" och där kommer vi till det som definierar synd. Att göra det på sitt egna sätt eller på det sättet som samhället tillåter är då en omkorrigering av Guds mening.

Notera att jag presenterat hur det ligger till utifrån uppfattningen jag fått och att alla kristna inriktningar, kyrkor och individer tolkar bibeln lite olika och att det inte är skrivet i sten vad man tycker bara för att man är kristen.

Så om ni fått uppfattningen att "kristna hatar homosexuella" så är det inte sant utefter Jesus ord. Och är man kristen är hela meningen att följa Jesus ord. Och Jesus säger att man ska "älska sin nästa" och ALLA människor är "din nästa", oavsett sexualitet.

*the human flourishing: ett begrepp som inkluderar frälsning, fullständighet, integritet, sundhet, samhörighet, rättvisa, välmående, rättfärdighet samt gemenskap kopplat till bibeln. Human flourishing betecknar rätt relation med Gud, med andra och med Guds skapelse. Det är sättet Gud menade att allt skulle vara när han skapade universum.

Likes

Comments

Hej allesammans! Jag fick en följdfråga på förra inlägget som jag tänkte svara på. Den lyder "Så du tycker att kristendomen är mest sann för att man enklare nås av Gud i och med att Jesus sa sig vara Gud? Islam säger att Gud är odefinierbar och inte ska gestaltas eller direkt representeras. Varför litar du mer på Jesus än på Muhammed?"

Jag respekterar alla människor och alla människors tro. Huvudsaken att man ändå har granskat sin egna tro kritiskt och jämfört med andra religiösa livsåskådningar, så man verkligen vet vilken tro man väljer. Och även att man står för allt som sin religiösa grund står för. Dock kommer jag endast att skriva varför jag väljer att tro på Jesus. Jag vill inte jämföra olika religioner på denna blogg men skriver gärna några konkreta anledningar till varför jag väljer att följa Jesus.

  • En stor del till varför jag tror på Jesus är just för att han inte var en profet, han var och är GUD.
  • Jesus var profetiskt förutsagd av ca 300 profeter innan han föddes och innan Maria (Jesus mamma) ens blev gravid. Det står i gamla testamentet att det ska komma en frälsare osv.
  • Jesus skyddade kvinnor i en kultur där de var förtryckta och det var okej att misshandla dem. Exempelvis när en skara män är på väg att börja stena en kvinna som begått äktenskapsbrott så står Jesus upp för henne och säger till männen "den som är fri från synd får kasta första stenen". (Johannes 8:3-11).
  • Jesus älskade barn och behandlade dem med minst lika stor respekt som vuxna. Han sa att barnen är störst i "himlarnas kungarike" (Matteus 18:1-4). När lärjungarna började tala strängt till barn så blev Jesus arg och sa ”Låt de små barnen komma till mig; försök inte hejda dem, för Guds kungarike tillhör sådana". (Markus 10:13-16)
  • Jesus hade inga slavar och han uppmanade människor att behandla ALLA människor på samma sätt som man själv vill bli behandlad (Lukas 6:31).
  • Jesus pratade konstant om att vi ska förlåta folk som behandlat oss fel och att vi ska älska våra fiender. (Matteus 18:22). Hela meningen med Jesus är ju att han kom till oss för att ta på sig våra synder och rädda oss. Det första han gjorde efter sin uppståndelse var att förlåta alla de män som pinat honom till döds. Dessa män, som tagit hans liv och förödmjukat honom, dessa män förlät han så fort han fick chansen.
  • Jesus stred aldrig. Jesus lär oss att älska våra fiender, be för dem, bry oss om dem och välsigna dem. Han ville sprida sitt budskap med kärlek och inte med våld.
  • Bibeln består av 66 böcker, skrivna av ca 40 olika författare i en tidsperiod som sträcker sig över tusen år. Författarna har kommit från samhällets alla olika skikt så som kungar, som David och Salomo, till Amos, som var en vanlig herde. Trots de olika sociala och kulturella skillnader samt skillnad i tid så följer Bibelns budskap en röd tråd. I böckerna finns även mängder av profetior om Jesus, vilka fullbordades i detalj under hans liv. Det finns även förutsägelser om Israel och grannländer så som exempelvis Assyrien, Persien och Babylon etc, som också slagit in. Ett bra exempel är de fyra evangelierna. De är skrivna av helt olika författare och ändå är de snarlika och det viktigaste, som är Jesus budskap och på vilket sätt han framställs och vad han gör, finns i alla evangelierna.

Här är några anledningar till varför jag väljer att tro på Jesus. Med tanke på att han väljer att basera allt han gör på kärlek så känner jag att man inte förlorar någonting på att försöka leva som honom. Även fast det skulle vara så att han inte är räddaren/messias/guds son, så förlorar man ingenting på att leva ett kärleksfullt liv. Men nu är det ju så att jag tror på honom och min önskan är att alla skulle släppa in honom i sitt hjärta då jag vet vilken frid, lugn och kärlek som överväldigar en när man säger sitt ja ifrån hjärtat. Jag önskar att alla ni skulle lära känna Jesus, för er skull!

Mitt motto i livet: What would Jesus do?

Likes

Comments