Nu lämnat ett dugligt Melbourne för ett förmodligen epic Sydney!!! På återseende.

Likes

Comments

Att avslöja rädsla förklädd i optimism

Det finns ingen skillnad mellan en pessimist som säger "åh, det här är hopplöst, försök inte ens" och en optimist som säger "bry dig inte om att försöka, det ordnar sig ändå". I båda fallen händer ingenting. (Yvon Chouinard)

Rädsla kommer i många olika former, och vanligtvis kallar vi den inte vid dess rätta namn. Rädsla kan i sig själv framkalla rädsla. De flesta intelligenta människor i världens klär i stället ut den till något annat: optimistisk förnekelse.
De flesta som undviker att säga upp sig från jobbet föreställer sig att deras situation kommer att förbättras med tiden eller med en ökad inkomst. Detta verkar rimligt och är en frestande hallucination när ett jobb bara är tråkigt eller oinspirerande, i stället för ett rent helvete. Ett rent helvete tvingar fram handling, men det som inte är riktigt så illa kan uthärdas med hjälp av lite kreativt självbedrägeri.
Tror du verkligen det kommer bli bättre eller handlar det bara om önsketänkande, en ursäkt för att inte göra något? Om du vore säker på förbättringen, skulle du verkligen ifrågasätta situationen så här? Oftast inte. Det handlar om rädsla för det okända, förklädd till optimism.
Har du det bättre nu än för ett år sedan, en månad sedan, en vecka sedan?
Om inte, så kommer saker och ting inte förbättras. Om du lurar dig själv är det dags att sluta, och börja planera förändring. Om inget riktigt oförutsett inträffar kommer ditt liv att bli LÅNGT. Att jobba heltid i ett helt arbetsliv på 40-50 år är rätt länge om räddningen inte kommer. Runt 500 månaders arbete.
Hur många har du kvar? Det är förmodligen dags att rädda vad som räddas kan. (Timothy Ferries)

Detta var från en bok jag håller på att läsa just nu, som heter "4 timmars arbetsvecka", och var bara tvungen att dela med mig utav denna sida. Tycker det är så sorgligt att se folk som nöjer sig, med något de egentligen inte trivs med alls. Alla är verkligen kapabla till att följa deras drömmar och komma dit de vill i livet. För ungefär 2 månader sedan valde jag att börja jobba för mig själv, jobba för mina drömmar. Det är aldrig för sent att agera, det kanske är dags för dig också?

Det är farligt att nöja sig, våga hoppa.

Likes

Comments

HEJ tjena!! Wow, vi är verkligen här nu. Det är lite svårt att förstå. Men hur har vi det då? Jorå, vi har det skitbra, trots att Melbourne kanske inte var staden vi hoppats på. Egentligen vet jag inte vad jag förväntat mig, då jag inte gjort någon research ALLS om Australien (olikt mig att vara såhär oförberedd). MEN nu efter två dagar har vi dragit slutsatsen att detta var en bra start ändå, då det inte händer så mycket här och folket är lite wierd. Vi kan då komma ur vår jetlag i lugn och ro, få en liten bränna (försöka iallafall) och lägga upp en plan över resan upp längst kusten som nu väntar. Kommer lite i form helt enkelt, gött!

Nu ska vi iallafall njuta den sista 1,5 dagen som är kvar här då, för snart vaknas det Sydney!!! Där ska vi bo med en killkompis även, längtar.

Likes

Comments

Var på hotell i Saltsjöbaden med min käraste mor. Bilderna talar för sig själva, verkligen så himla mysigt. Perfekt avsked.

SEN var det dags att säga hej då till syster, pappa, farfar och hans fru. GOTT och mys.

Nu är dagen här, ni vet DAGEN. Åker om några timmar. Sitter här med en kaffe och väntar på att få väcka Kalle, som smög in här någon gång inatt. Vi ska ta farväl över en frukost, kanske bäst om jag börjar fixa i ordning den nu. Nästa gång vi hörs är location Melbourne, sinnes??

Likes

Comments

Söndag dag; det vankades event under dagen med bland annat dessa fantastiska människor. Peppen, motivationen och glädjen man får av detta är enorm. Det var en dag av mycket firande, insikter och lärdomar.

Söndag kväll; mötte upp Fanny och vi fick till en sedan länge planerad middag på Primo Ciao Ciao. En gudomligt god pizza, en flaska vitt och underbart sällskap, svårt att klaga. Fick den allra finaste avskedspresenten från henne, som fick mig att bryta ut i tårar bara hon la paketet på bordet, haha. Det gör så ont att lämna denna människa, MIN fina människa.

Efteråt gick vi upp till lägenheten, delade på en flaska champagne, mörk choklad och nötter. Långa, betydelsefulla konversationer, även med min pappa som sällskap, resulterade sedan i ett otroligt spontant barhäng. Ville bara stanna tiden.

Måndag kväll; farväl efter farväl. Next up var mitt egna lilla clique. Jag bjöd mina fina på en middag, vin och efterrätt. Timmarna fylldes med skratt, musik, massa prat - ja det vi är bäst på egentligen. När det väl var dags att faktiskt säga hej då, kunde nog ingen hålla tillbaka tårarna.

Jag har så otroligt fina vänner ska ni veta. Jag önskar så innerligt att ni där ute också har hittat sådana fina människor. Som lyfter er, sprider glädje, finns där och förgyller er vardag. Även fast det gör ont att skiljas åt så får man vara tacksam över att det just gör ont. För då vet man att det betyder något, eller hur?

Likes

Comments

((Bilder lånade från Michelle ps. obligatoriskt att kika in hennes fina blogg nu!!))

I onsdags var det farväl-mingel hos fina Freja som åker till Californien nu i ett halvår. Vi hade det så himla mysigt och jädrans vad gott småplock hon hade fixat. Cred babygurl. Jag stannade såklart kvar sist då separationsångesten var lite allt för stor. I bilen utanför porten 23:30 med tårar i ögonen, "vi ses i sommar".

Likes

Comments

Nu börjar det närma sig, kan verkligen säga till folk att jag åker nästa vecka. Att en resa som varit planerad i flera år, händer nästa vecka? Och att jag kommer få dela denna upplevelsen med min livs bästa, finaste och underbaraste vän, amen jag spricker.

Nu dessa 9 dagar innan vi åker är det verkligen full rulle. Almanackan fylls på med något nytt varje dag och snart finns det knappt plats kvar att skriva på. Jobb, möten, event, middagar, fikor - you name it. Så många man ska hinna säga hej då till, samtidigt som jag ska fixa massa ogjort innan resan. Haha.. Roligt när det händer saker dock. Nu ska jag vidare mot nästa grej; 4e sista jobbpasset på Bikbok ((snyft)).

Hoppas ni överlever där ute i kylan, PUSS

Likes

Comments

Idag åker vi om 12 dagar. Skrattar åt oss när vi inte insett förens nu hur INTE redo vi är för beach-season, nu blir det ligga i. Men har faktiskt varken haft tid eller ork i december så då ska man inte tvinga fram något. Träning ska vara frivilligt, och jäkligt kul.

Nu sitter jag och gör en uppgift som vi fick från teamet igår, skriva 101 mål. Att skriva ner sina mål gör väldigt stor skillnad, har jag hört. Det är något som egentligen är så jäkla enkelt men ändå är det så få människor som faktiskt gör det? Varför är det så? Är så taggad på att ta mig någonstans nu. Vänta ska ni få se.

Likes

Comments

Nyårsafton var faktiskt bäst. Det är nog inte så svårt att känna så efter en kväll med trerätters, bubbel, pynt, dans, snygga kostymer och den största faktorn - alla FINA vänner. Vi var ca 15 personer som fyllde Andreas lägenhet med härlig stämning, mycket skratt och massa skålande. På tolvslaget befann vi oss på Mosebacke och firade in det nya året. 2017, vilket jäkla år det kommer bli.

Dagen efter var jag inte alls bakis, så himla skönt!! Jag, Tove & Sandra bröt normen och lagade en FRÄSCH frukost, köpte sedan chailatte och tog en timmes promenad genom ett skinande Stockholm. Hela tiden pratandes om livet, framtiden och annat vettigt. Kunde inte spendera årets första morgon på något bättre sätt.

På kvällen så kom Oskar hem till mig och vi våldgästade lite senare Fanny, i vanlig ordning. Ostbricka, chips, choklad och lugna låtar tog över dagens sista timmar.

Vilket drömmigt första dygn på året, det måste ni hålla med om.

Likes

Comments

Kvällen spenderades med en alldeles för saknad Freja, min älskade skitunge. Vi gled runt i bilen (då båda tagit kortkort i december!!), åt goda frukter och testade allt för många nyårsoutfits - utan resultat. En perfekt fredag enligt mig.

Vi kommer inom kort befinna oss på två helt olika sidor om jordklotet då hon åker till USA om en vecka, i ett halvår, och jag åker till Australien & Asien om endast två veckor. Det är så sjukt det där, hur alla bara far iväg på sina egna saker, till sina egna destinationer. Gud, det knyter till i magen när jag skriver det här, på ett bra sätt. Fanimej vad livet är spännande.

Likes

Comments