Jag är som ett omöjligt garnnystan. Du vet inte vart början eller slut är. Jag börjar och slutar mitt i ingenstans. Ingentingen gör mig knäpp. Jag känner ofta att jag är ingenting. Jag är ensam men ändå omringad av folk. Men de flesta folk tillhör de där folket som skiter i. Jag vill skitia i allt. Vissa dagar känner jag att de är så, att jag verkligen inte bryr mig. Nästa dag bryr jag mig om allt. Jag är en ändlös berg o dalbana. Jag vet knappt vad som är upp eller ner. Jag känner ibland så mycket på en å samma gång. Nästa stund känns inget alls.. Nu är jag i en loop. Allt bara snurrar runt egentligen. Då vill jag bara hoppa av och tacka för mig

Likes

Comments