Om du mötte mig pĂ„ stan hade du kunnat gissa att jag för nĂ„gra Ă„r sen fick diagnosen posttraumatisk stressyndrom? Hade du trott att jag lĂ€nge var livrĂ€dd för att svara i mobilen, att jag kallsvettades sĂ„ fort jag hörde ringsignalen och att tĂ„rar började trĂ€nga fram vid ljudet av en ambulans.

Varje gÄng jag tryckte pÄ den gröna luren stÄlsatte jag mig, beredd pÄ att höra nÄgon skrika och grÄta i andra Ànden. MÄnga gÄnger valde jag faktiskt att inte svara alls.

Jag kÀnner mig mycket starkare inombords men kan fortfarande börja tÀnka efter vart jag har min nÀra och kÀra nÀr jag hör sirener. Försöker lyssna för att höra vilket hÄll den Àr pÄ vÀg. Skulle sen telefonen ringa inom en timme efter att jag hört ambulansen kryper rÀdslan fram igen.

Det absolut vÀrsta i nutid Àr skalet runt hjÀrta och sjÀl som jag ofrivilligt har lÄtit byggas upp. De flesta kan sÀkert se det som att jag Àr kall och hÄrd men i verkligheten Àr det en skyddsmekanism för att förhindra att rÀdslan och sorgen trÀnger fram.


Psykisk ohÀlsa syns kanske inte alltid, men den finns dÀr lik förbannat.

Summan av kardemumman - döm aldrig nÄgon förrÀn du gÄtt en mil i deras skor.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Pappsen fyller 65 Är i oktober sÄ jag övertygade honom om att det var en bra idé att Äka till Lalandia med HELA familjen. Hans barn, barnbarn, svÀrsöner och svÀrdotter.
Hela familjen kaos = 11 vuxna och 11 barn (varav 4 st Àr tonÄringar och 4 st Àr blöjbarn). Allihopa lika envisa och lika fjöntiga.

NÀr det kommer till vÄra sammankomster brukar det vara ungefÀr likadant varje gÄng. Medans vi syskon har dom mest förvirrande samtalen dÀr alla pratar om olika saker (gÀrna i mun pÄ varandra) och drar in pÄ den ena utsvÀvningen efter den andra sÄ vÀljer vÄra respektive antingen att försöka hÀnga med, sitta tyst och stirra ut i tomma intet eller lÀmna rummet. Hur som haver brukar det sluta med att vi kör lite lekar (som vi bara kommer pÄ medans vi svÀvar ivÀg I samtalet). Det kan vara allt frÄn en dansbattle till "vem kan fÄnga tÄrtan pÄ det snurrande fatet". Vi Àr Àven upphovsmakare till ultimate balloonfight (som visserligen ingen annan testat men ÀndÄ). Och nu ska alltsÄ familjen kaos förgylla Lalandia med sin vistelse. Första semestern vi allihop gör tillsammans.

Jag skulle vilja sÀga att vi dÀmpar oss nÀr vi Àr bland mÀnniskor som inte kÀnner oss men tyvÀrr, det gör vi alltsÄ inte. Trots att vi har en tendens att prata innan vi tÀnker och har den sortens humor som inte faller alla i smaken skulle jag nog vÄga sÀga att vi Àr en ganska rolig hop med fölk.

Fadern som alltsÄ fyller 65 Är blir liksom aldrig Àldre i sinnet utan Àr alltid full av bus och upptÄg (till barnbarnens stora glÀdje) och Àr en av de mest godhjÀrtade och vÀnliga sjÀlar jag mött. Hans sÀtt att vara har smittat av sig pÄ resten av oss.

Sen kommer vi till det hĂ€r jobbiga. Min mamma 💖 som vi tyvĂ€rr inte fick behĂ„lla hos oss. Hon har en lika stor del i att vi blev som vi blev. En mamma som gjorde precis allt för att vi skulle ha det sĂ„ bra som möjligt, som lyckades lyssna pĂ„ alla samtidigt och svara dĂ€refter. Henne skulle jag kunna skriva ett eget inlĂ€gg om (vilket jag antagligen kommer i framtiden). Hon kommer vara extra saknad denna sammandrabbningen!

Japp sÄ Àr det, det Àr vi. Som frislÀppta cirkusdjur ska vi hÀrja runt i ett badland en hel helg.

Likes

Comments

När man under förmiddagskaffet på jobbet hör kollegorna prata om ubåtsnissen som antagligen råkade döda sin passagerare, fick blackout, sänkte sin ubåt och nu kommer med den ena förklaringen efter den andra... Och mitt konstaterande att man behöver ha en tydlig plan färdig om man nu skulle råka ta död på någon! Hoppsan, det blev väldigt tyst i fikarummet.

Ibland kanske man ska vänta med att öppna munnen tills man är i "rätt sällskap". 😂

Likes

Comments

05.34 var det upp och hoppa dags. GÀsp! Samma rutin som alla andra dagar. - Plocka upp den lilla trollungen som vaknar alldeles för tidigt tack vare sin pappas alarm, göra vÀlling och vÀrma det i micron samtidigt som vi sÀtter igÄng kaffe, ge vÀllingen till ungen som man nu upptÀcker har "gjort" i blöjan, byta blöja medans ungen dricker sin vÀlling, sÀtter barnet i soffan sen Àr det min tur att fÄ gÄ pÄ dass. Kissa pÄ 2 sek och ut innan lilla trollungen fÄr för sig att gÄ och vÀcka sin storasyster.

Sen ska jag komma ihÄg att dricka mitt kaffe innan stora tösen ska dras ur sÀngen.

Är ett under att man inte ser ut som en vandrande olycka nĂ€r man kommer till jobbet. Fast det Ă€r klart, vissa dagar gör man nog det. Jag har helt enkelt vant mig vid mitt hĂ€rjade utseende sĂ„ lĂ€gger inte mĂ€rke till det sjĂ€lv heller. Vissa dagar glömmer jag borsta hĂ„ret och andra dagar glömmer jag helt bort att ens titta pĂ„ mig sjĂ€lv i spegeln.

NÄja, tillbaks till minnet av vÄr hÀrliga onsdagsmorgon. DÄ barnen fÄr frukost pÄ sina diverse "arbetsplatser" slipper jag förlora nÄgra fingrar vid den utfodringen och mitt enda bekymmer innan vi slÀpar oss ut till bilen Àr pÄklÀdning. Man kan tro att det ska vara lÀtt, men gud sÄ lurad man blir dÄ. Det stora barnet har ingen aning om vad hon ska ha pÄ sig trots att vi tog fram klÀder kvÀllen innan och skulle hon ha en aning sÄ vill hon ÀndÄ inte klÀ pÄ sig för det Àr ju sÄ kallt i vÄrt, för tillfÀllet, 25 gradiga hus. Hur kan jag som mamma ens tÀnka tanken att hon ska behöva ta av sig tÀcket, hon kan ju frysa till is. Som en van morsa fÄr jag, efter 20 min, henne till att klÀ sig.

Sen har vi ju den lilla som helst vill springa i bara blöja hela dagarna, Äh den skrÀcken av vad som vÀntar. Man börjar försiktigt med att frÄga om hon vill ha klÀder. - NEJ. Sen fortsÀtter man vara pedagogisk ett tag, man visa henner klÀderna och pratar lite om att man mÄste ha klÀder pÄ dagis. NÀr jag vÀl tar mod till mig att försöka ta pÄ tröjan slÀnger hon sig framÄt som en raket, och skriker. NÀhÀ, tÀnker jag, dÄ testar vi strumpor. För strumpor brukar vara lÀttare. Men inte idag inte, för elaka mamman har sÀkert lagt glasbitar i dom.

Pedagogiska supermamman har nu istÀllet förvandlats till superstressade monstermorsan som med ett fast grepp om ungen tvingar pÄ henne en tröja full med nÄlar. Ja det lÄter ju sÄ pÄ barnets helt hysteriska skrikande iaf. Det lÄter som hon fÄr tusen nÄlstick av den dÀr förbaskade tröjan. Samma med byxorna, dÀr jag fÄr försöka pricka in en spark till att trÀffa rÀtt i byxbenet.

NÀr alla Àr pÄklÀdda och "fÀrdiga" ska vi kela lite för egentligen Àr jag ingen monstermorsa utan bara en helt vanlig stressad smÄbarnsförÀlder som gör vad jag kan för att fÄ ihop livet. Att kela med ett barn som precis grÄtit ögonen ur sig funkar sÄdÀr bra, för kommer det tÄrar kommer det oftast ocksÄ ganska mycket snor. Snor som jag, efter kramarna, fick pÄ tröjan.

Hej alla kollegor och medmĂ€nniskor, hĂ€r kommer jag! En helt vanlig förĂ€lder med oborstat hĂ„r, pĂ„sar under ögonen, snor pĂ„ tröjan och ett stort leende pĂ„ lĂ€pparna för gud vad jag Ă€lskar livet med mina barn! PĂ„ riktigt ❀



Blev ett extra lÄngt inlÀgg idag och detta var bara vÄr morgon. Ni kan ju bara inbilla er hur vÄra dagar Àr. Fast ska inte skrÀmma slag pÄ alla utan barn. Detta Àr inget som hÀnder varje dag. Vi har dagar dÄ allt gÄr tipp topp, dagar dÄ vi Àr klara 20 min innan vi ska köra nÄgonstans och morgnar dÄ jag vaknar av egen kraft och fÄr gÄ och pinka direkt!


Likes

Comments

NÀr man suttit pÄ sitt kontor (utan fönster) sÄ lÀnge sÄ att det nÀstan kÀnns som man vaknat upp ur en koma nÀr man vÀl kommer utomhus. VÀl ute möts man av tomhet och tystnad. Vinden viner i trÀdtopparna och kan det vara en zombies klagosÄng jag hör lÀngre bort. Oops dÀr kom en bil och jag vÀcktes ur min hjÀrnas dvala. DÄ behöver jag inte springa in och gömma mig pÄ kontoret igen, med noll risk för att bli dödad av zombies stannar jag ute pÄ lunchen och vÀntar pÄ solsken.

Ångesten över att börja jobba efter nĂ„got man kanske skulle kunna kalla lite ledighet har ebbat ut en hel del. Fast jag börjar lĂ€ngta efter julledigheten.

Att pendla mellan viljan att jobba/ göra karriÀr OCH viljan att ta hand om min familj samt vÄrt hem, bara det hÀr stÀndiga velandet gör mig matt. Struntar fullkomligt i andras förvÀntningar eller Äsikter i detta fallet. Jag tycker om att jobba, jag gillar att fÄ anvÀnda min hjÀrna pÄ ett helt annat vis Àn hemma. Meen samtidigt hade jag nog inte valt att jobba som jag gör om jag inte var tvungen. TÀnk bara att fÄ styra sjÀlv!

*Barnen tar sovmorgon - jag börjar jobba senare nÀr vi alla vaknat och Àtit frukost.
*Jag kÀnner mig ful nÀr jag vaknar - jag jobbar hemifrÄn för att slippa trÀffa nÄgon.
*Barnen vaknar pÄ fel sida och allt Àr piss och pÀrskal - jag lÀmnar dom pÄ dagis/fritids och sticker till jobbet sÄ fort jag bara kan.
*Vi vinner pÄ lotto - jag tar omedelbart semester och vi bokar en resa!

Drömscenario Ohlala

Likes

Comments

GrÀset Àr inte alltid grönare pÄ andra sidan, ibland fÄr du helt enkelt vattna din sida lite bÀttre!

Natta 😮

Likes

Comments

En ovanligt vanlig söndag med massor av tid för att bara vara. TillrÀckligt med sol för att ta en tripp till lekparken (50 meter frÄn huset Àr lagom avstÄnd en söndag). Minimalt avancerad mat - Hamburgare till lunch (rester i kylskÄpet), pizza (frÄn frysen) till kvÀllsmat och rabarberpaj till efterrÀtt. För att ibland behöver man fÄ slippa tÀnka till om allt. Disken diskade i princip sig sjÀlv tack vare att jag slapp tÀnka pÄ att behöva göra det (jag bara gjorde det), 2 maskiner tvÀtt tvÀttade utan att det egentligen behövdes utan bara för att det gick sÄ lÀtt just idag. Alla andra mÄsten har helt enkelt inte funnits. Vi tar allt trÄkigt pÄ tisdag istÀllet. För varför kasta pÀrlor Ät svin?



Jag har varken pÀrlor eller svin men tÀnk i metaforer. PÀrlorna Àr min energi, min glÀdje, och svinen Àr "svin"= allt som tar ifrÄn mig positiv energi. Jag har inte tÀnkt spendera min sista lediga dag denna veckan pÄ att mata grisar iaf. Detta tankesÀtt ska jag nu försöka ta med mig varje dag resten av mitt liv (jÀdra lÀtt du) och försöka att implementera det i varje mÀnniska jag bryr mig om.

Ingen ska behöva gĂ„ runt och konstant kĂ€nna sig drĂ€nerad pĂ„ energi. Ingen ska behöva kĂ€nna sig ensam, oönskad eller oförstĂ„dd. Vi fĂ„r vĂ€l för bövelen hjĂ€lpas Ă„t. Är det verkligen sĂ„ svĂ„rt att ge? Ett lyssnande öra, ett leende, en vĂ€rmande kram, ett par stĂ€rkande ord eller bara en klapp pĂ„ axeln.

Likes

Comments

Jo men det Àr sÄ att ibland behöver man bara ta en tripp och vara nÄgon annanstans. Mitt "nÄgon annanstans" blev en natt hos lillasyster i hennes husvagn. Pilkastning, drinkar, nödfallsgroggar och att trÀngas i en liten sÀng framför en kass film.

Morgonpromenad med terapisnack slutade med ett samtal om framtidsplaner och hysteriska skrattanfall. Vad vill du bli nĂ€r du blir stor? En frĂ„ga som faktiskt Ă€r lika aktuell nĂ€r du Ă€r 6 Ă„r gammal som nĂ€r du Ă€r 33. TyvĂ€rr kom vi nog ganska snabbt fram till att det Ă€r kört! RĂ€dd för höjder, ogillar mĂ€nniskor, dĂ„lig kondis, vill inte jobba helger, kan inte laga mat och kan varken sjunga eller dansa. Men kanske kunde vi hitta nĂ„got annat sĂ€tt att bli ekonomiskt oberoende!? Vi började fila pĂ„ en kontaktannons (lĂ€ses med en stor gnutta humor och absolut inget allvar!) -SmĂ„lullig och mysmullig 30+are med en svag doft av askfat söker bidragsgivare. Gillar inte lĂ„nga promenader eller speciellt krĂ€vande aktiviteter. Är en hejare pĂ„ att Ă€ta, dricka och sova.

Att fÄ en plötslig kÀnsla av misslyckande och "tÀnk om" Àr inget konstigt alls, det Àr heller inget att skÀmmas över eller nÄgot man ska försöka gömma. VÀlkomna misslyckandet och lÀr av det. Tricket Àr att hitta ett bra sÀtt att sig ur det. Att skratta, till exempel, Àr som balsam för sjÀlen.

Det Àr inte hÀndelserna i ditt liv som formar den du Àr, det Àr din reaktion pÄ hÀndelserna som formar dig. SÄ ta dig upp och förbi och gör det med stil, kanske lite Àrrad men definitivt starkare och betydligt smartare.


ps: mĂ€rks det tydligt att min semester officiellt snart Ă€r över? đŸ˜„ ds

Likes

Comments

06.00 startar vi onsdagen med en irriterad uppsyn! NÀr mannen vÀljer att snooza 4-5 ggr Àr det bara en tidsfrÄga innan den lilla bollen vaknar. Mannen ifrÄga tyckte att han sÀnkt volymen pÄ alarmet tillrÀckligt (igÄr vaknade bollen nÀmligen 05.30).
Vi slÀpar fötterna efter oss ut i köket, fixar vÀlling och lÀgger oss i soffan för att glo pÄ "muffe" (musse pigg) tills storasystern vaknar.

Allt Àr frid och fröjd, sÄ fredligt och fröjdefullt det nu kan vara med 2 halvsletna ungar och 1 helsleten moder, fram tills frukosten Àr över och jag skrÀms upp av en livrÀdd 8-Äring som kommer snyftande in i köket.
- Mamma! Svea (đŸč) slĂ€ngde sig bakĂ„t nĂ€r jag tittade pĂ„ henne och pep som en pipleksak.. Varför gjorde hon det?
- Äuhm, jag vet inte. Hon blev vĂ€l rĂ€dd nĂ€r ditt stora huvud dök upp. MĂ„r hon bra nu dĂ„?
Dottern upprepar i princip samma mening igen fast mumlar - Jag vet inte.. ett par gĂ„nger extra. SĂ„ vi gĂ„r in för att kolla till henne och dĂ„ upptĂ€cker hon det fruktansvĂ€rda! Hamstern har lyckats fĂ„ fatt i en av hennes blyertspennor och asat in i buren. Åh nej! Bly kan ju omöjligt vara bra för hamstrar.. Dottern blir helt hysterisk och tror att hon ska dö medans jag lite lĂ€tt orolig stoppar ner handen för att kolla sĂ„ hon inte Ă€r rĂ€dd. Det blir lite lugnare stĂ€mning nĂ€r vi mĂ€tt hur mycket penna hon kĂ€kat (knappt nĂ„got) och mĂ€rker att Svea Ă€r som vanligt och glatt tar emot sitt gnagargodis.

SÄ frÄn en helt hysteriskt rÀdd unge som tror att hamstern ska kola vippen till en obrydd unge som nu tycker det Àr ganska roligt att hamstrar lÄter som pipleksaker.

Dagen fortsÀtter gÄ i hysterins tecken med en trött mamma och en liten unge med avbruten middagsvila. Jag var vÀldigt nÀra att förlora förstÄndet dÀr ett tag. SÄ vi tackar gudarna för att min lillebror bestÀmde sig för att ta en eftermiddagspromenad och lÀmna mina bestÀllda kakor. (schackrutor) Det var precis va jag behövde!

Likes

Comments

Att ha 2 barn betyder att du minst har 6 olika personligheter om dagen att ta hÀnsyn till. Exempelvis - Den ilskna, den hjÀlpsamma, den kÀrleksfulla, den deprimerade, den sjukt roliga och den hjÀlplösa. Humöret svÀnger pÄ 2 röda sekunder och frÄn att ha fÄtt en puss och ett gapskratt sitter man kort efter med en svullen nÀsa (för Àven den minsta individ kan det hÀr med "dansk skalle"). Min nÀsa Àr nu mindre svullen och lillan har ett litet rött krigsmÀrke i pannan.

Den lilla ilskna har ocksÄ haft ett totalt psykbryt idag pga att jag lÀmnade henne pÄ stranden med sin farmor nÀr jag och stora tösen skulle bada lite lÀngre ut i havet. Vi fick snabbt vÀnda tillbaka till en hysteriskt skrikande unge som lÄg och skrek i sanden. Det enda som kunde lugna henne var om hon fick sitta i vagnen, sÄ det fick hon göra en stund. PROBLEM- Efter ett tag mÄste vi ju sÀtta pÄ en blöja sÄ det inte hÀnder en olycka i vagnen. Men nÀr vÀrldens mest envisa unge inte vill det dÄ? Brytet börjar om och efter 15 min tvingas hon pÄ en blöja. Ner i vagnen igen och lugnet infinner sig. Hipp hipp hurra! Dags att bege sig hemÄt.

Vi gÄr raskt vidare till det hjÀlplösa stora barnet som lovade att lÀgga sig tidigt och lÄta mig vara ifred (för denna mamman behöver desperat fÄ sova) som precis kom tassande för att hon hittat en pytteliten ruva pÄ benet och för att hon var röd i ljumsken. GÄ och smörj dÀr dÄ.. Men med vad? Den vi brukar anvÀnda pÄ eksemet. Den vet jag inte vilken Àr. Jo det vet du visst. NÀ, Àr det den stora? Nej den lilla som nÀstan Àr slut. Jag vet verkligen inte! GAAH, vÀldigt irriterad morsa fÄr lÀmna sÀngen (som vanligt) bara för att,, det ska vara sÄ.

Med en stor gnutta tÄlamod och den enorma kÀrleken man har till sina barn Àr sÄna hÀr stunder inte ett dugg besvÀrliga egentligen (fast man emellanÄt helst vill grÀva ner sig för all framtid). Det gÀller att hÄlla ögonen pÄ bollen. Mitt mÄl Àr att skapa lyckliga barn som tror pÄ sig sjÀlva lika mycket som de tror pÄ livet. GODNATT!


Likes

Comments