Header

Jag lever just nu med två riktigt galna vildingar. En storasyster som ska klättra precis överallt, springa runder och ja helt enkelt upptäcka precis allt som finns här i världen. Samtidigt så är lillebror livligare än någonsin i magen och sparkar konstant, men aj revbenen gör ju riktigt ont när han kommer åt där!

Igår ville inte Lovina sova så hon gjorde en massa bus och försökte fjäska allt vad hon kunde. Så jag lät henne köra slut på sig själv istället för att jag skulle kämpa. Tog 3 timmar drygt sen somnade hon äntligen! Får se hur det går idag hon har bett om att få sova någon timme nu redan så. Men så fort hon fick sin välling så började hon springa runt här. Så får väl låta henne köra slut på sig själv ikväll igen så somnar hon säkert gott sen då. Hon vill ju gärna se Let's dance också så det är ju tur det är helg nu och vi kan ta lite sovmorgon imorgon? Eller det är i alla fall vad jag hoppas på..

En hel vecka på dagis har Lovina nu klarat av, nästan hon var ju ledig i måndags. Men det har gått ganska dåligt faktiskt. Inte velat sova eller äta så mycket och mest varit ledsen och ropat på mamma stackarn. Får se om det går bättre i nästa vecka då?

Själv har man i stort sett bara sovit de timmarna dottern var på dagis. Är totalt slut av denna graviditet och dessa värkar nu. Bara att bära dottern upp och ner från trappan här gör en totalt mörbultad, helt galet.. har inte ens varit så sugen på mat idag? Får se om man känner sig bättre imorgon eller om de nu kommer vara såhär ett tag.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Är ganska tom på ord idag. Blev en ganska tuff dag igår och hela natten har man allt från gråtit till varit arg på hela situationen. När jag vakna i morse var det inget annat än tomhet, kan inte ens få fram en tår idag. Är helt slagen med ord och vet inte riktigt vad jag ska säga. Lämnade dottern på dagis i morse fast det tog emot. Men var tyvärr tvunget. Väl hemma har jag inte gjort någonting alls, bara legat i soffan och stirrat in i tvn.. Haft ganska ont sedan ingreppet de gjorde igår och sen har man ju mått som man gjort psykiskt. Tog liksom inte ens disken fast jag egentligen borde.. Men jag antar väl att efter allt så var det väl okej att ta en sådan dag. Nu har jag ju fortfarande ont och kommer behöva gå tillbaka till vardagen imorgon igen, eller så är tanken i alla fall men det återstår att se när man vaknar...

Likes

Comments

Man går och kämpar sig igenom varje dag och tänker, nej men imorgon kanske blir en bättre dag. Men så slår bomben till och man får en ännu värre dag..

Idag var det åter ett besök uppe på sjukhuset för en kontroll av mina cellförändringar. Jag trodde faktiskt att jag skulle få positiva besked denna gång men ack på mig och de tankarna. Det blev ytterligare att lägga sig där med bedövning och så klippte dem bort ytterligare av livmodertappen. (Får väl se hur detta påverkar mina värkar och om det påskyndar så tappen blir totalt utplånad...)

Men så ligger man där och trots bedövning så är det hemskt, det gör ju ont ändå och bara att se alla grejer de använder sig av ger ju en fullständig panik. Och de fick ta och stoppa blödningen i två omgångar.. Men så kommer det där som man inte förväntar sig att man ska få höra. Att det tyvärr verkar vara så att det blivit ännu värre och att man nu gått upp hela väger till stadiet som räknas som stora cellförändringar. Hon börjar då prata om att jag kan vara förbered på att få gå igenom cellgiftsbehandlingar och grejer strax efter förlossningen. Då kom tårarna.. att få ett sådant besked har ju vänt hela mitt liv ännu en längre bit under jord!

Nu springer tankarna omkring. Kommer det hinna utvecklas cancer? Hur allvarligt är detta? Hur kommer det påverka min son? Kommer jag kunna vara med honom på neo eller ska han behöva ligga där helt ensam? Kommer jag få träffa min dotter? Eller ska jag ligga där på sjukhuset på en brits i min ensamhet. Inte få träffa något av mina barn, gå igenom behandlingar och inte ha chansen att kunna vara en mamma på heltid eller kunna amma mitt nyfödda barn!? Jag såg fram emot framtiden, men nu är jag bara rädd.. Hur mycket ska man som människa behöva ta emot egentligen!?

Tack till min mamma i alla fall som tagit Lovina sedan jag åkte in och hjälpt mig med henne nu när jag har så ont som jag har, och att hon nattade henne också. Även om Lovina redan vaknat till sig en gång och man behövt natta om henne en gång. Tydligen hade Lovina en jobbig dag på dagis, inget gnäll när jag lämnade henne och nya människor idag igen? Men när jag hämtar henne så sitter hon där och gråter helt förtvivlat och ropar på mamma och snoret det bara rinner från henne... Då visar det sig att min lilla flicka varit ledsen hela dagen och ropat på sin mamma. Hon har varken velat äta eller sova middag? Jaha, varför ringer man inte då? Hade ju kommit och hämtat henne direkt då! Men så fort vi kom hem blev hon glad och åt på sig de hon missade.. usch stackars flicka! Får väl se om det går bättre för henne imorgon..

Likes

Comments

Vi lyckades tillsammans ta oss ner till tvåsiffrigt, du och jag min son! Att vi har tagit oss såhär långt är ju helt amazing. Om ytterligare två veckor kommer vi även räknas in i den tredje och sista trimestern och då klassas man även som höggravid. Tror du vi fixar oss dit? Det återstår väl att se hur livets prövningar blir. Men vi sätter ett nytt mål för nu, att vi ska ta oss dit tillsammans! Och därefter tar vi en dag i taget och håller tummarna på att när du väl kommer att vi båda är redo för det och framför allt att du faktiskt mår bra! Mamma och storasyster längtar efter dig! Storasyster både pussar och klappar på dig ska Du veta så var beredd på att vi båda kommer att pussa massor på dig när du tittar ut!

Likes

Comments

Man kan aldrig ångra de val man gjort här i livet. Alla mina vägar jag valt i livet har gett mig det absolut perfekta, min dotter! Tacksamheten går inte att ta på den är så enorm. För 1,5 år sedan snart så föddes den absolut perfekta lilla flicka som någonsin skapats. Tio fingrar, tio tår, brunt hår, blå ögon och från 3410g till en vikt på över 10kg idag är hon helt fantastisk! Enda sedan hon kom till i min mage så har jag älskat henne. Sedan dess har kärleken bara växt allt mer för varje dag vilket man inte alls trodde var möjligt. Alla framsteg hon har tagit, alla minnen av dagarna tillsammans och all kärlek oss emellan gör en så lycklig. Vissa dagar vill man bara slita av sig allt sitt hår och bara vända sig om. Men allt är värt det! Hur tufft det än är så har det varit värt värt varenda minut av livet. Att få vara mamma till ett sådant Mirakel är det absolut bästa man kan uppleva. Den här flickan har gett mig så mycket underbart i livet och att man varje dag får bekräftelse genom hennes kramar och pussar värmer ens hjärta och man känner att man gjort något rätt. Lovina, min älskade lilla flicka, mamma älskar dig över hela sitt hjärta, till månen och tillbaka flera gånger om! ❤ ingen kärlek är större än vår.

Likes

Comments

Här är lite bilder som sammanfattar våran påsk för detta år. Kanske inte den bästa påsken och den blev absolut långt ifrån planerat. Men nästa år är man förälder till två fantastiska barn och det finns så mycket mer att få ut av det!

Påskpyssel, fika, mat var ju ett måste i alla fall. Sen har vi haft mormor och moster på besök, några vänner och vi har hälsat på Lovinas kusiner en stund. Sen fick ju jag besöka sjukhuset tyvärr men sådana grejer man alltid får räkna in när Man är gravid..

Nu lider påsken mot sitt slut och imorgon ska vi tillbaka till vardagen igen. Lovina ska till dagis efter sjukdom och sitt första lov och jag ska på mina läkarbesök och möten.

Likes

Comments

Påsken blev väl inte alls vad man hade hoppats på. Kände inte av en enda spark från lillebror i magen igår, framåt kvällen växte oron allt mer. Försökte få liv i honom men absolut ingen reaktion. Inte ens halsbränna kände man av. Tårarna bara flöda så ringde in till förlossningen och de ville såklart att jag skulle komma in på kontroll.

Så min snälla moster kom hit och passade Lovina medan jag åkte in till förlossningen. Väl där fick man hjälp direkt. Och ni vet ju själva.. varje sekund, varje minut som man väntar känns ju som en total evighet. Det tog ett tag men sen fann de hjärtat och det lät fint även om det pendlade ganska rejält ändå. Efter lite kämpade kom även rörelserna igång också. Äntligen fick jag känna honom igen! Nu fick jag ju både känna honom och höra hans fina hjärta slå.

Men då jag låg där inne kom ju även mina värkar och nu har de till och med satt sig i ryggen.. med andra ord mina värkar har en påverkan nu. Då jag hade en del sammandragningar så fick det bli några prover och kontroller. Blev ultraljud både på mage och vaginalt och de gjorde även en kontroll på mina njurar så det inte berodde på det. Men icke. Tappen var krympt, bebis fixerad och det visade sig även att jag är mogen..

Fick en order om att åka hem och ligga till sängs och bara vila nu och att jag vid nästa onda värk eller samma symptom som jag haft idag, ska åka in igen. Och ska då vara beredd på att bli inlagd.. Men förklarade läget och att man faktiskt är ensamstående. Har en 1,5 åring att ta hand om och där finns liksom ingen chans att jag bara kan släppa min roll som mamma till henne.

Men tyvärr är verkligheten som den är.. så nu finns det inga tankar på att lillebror tittar ut i slutet av juli som beräknat. Han kommer komma inom de närmaste veckorna... varje vecka räknas nu och är en extra procents chans för hans överlevnad. Men klart man är så rädd och orolig nu. Så mycket tankar och känslor som far omkring och man känner sig som världens sämsta mamma som inte kan finnas till 100% för storasyster och man kan heller inte påverka något när det gäller lillebror. Totalt maktlös! Nu är det väl bara till att ta ett andetag i taget och ta varje stund i nuet. Och be för ett mirakel att detta nu kommer bli bra för oss alla tre!

Likes

Comments

Idag har vi haft besök av min syster och mamma och firat lite påsk. Pysslande, fika, mat och en massa lek stod på schemat. Lovina målade ägg för första gången också, lite stolt över henne att hon redan är så himla duktig! Jätte trevligt har vi haft men nu är man helt slut.

Nu har de precis åkt hem och i famnen ligger Lovina nu och sover så gott och verkar så himla nöjd med dagen.

Nu laddar vi upp inför påskfirande imorgon också. Önskar er alla en härlig påsk!

Likes

Comments