Go'kväll. Jag är ganska ledsen just nu... och lite "orolig". Jag ska nämligen ha ett uppehåll från gymmet, och dansen dessutom. Jag har nu i ca 1 månads tid haft jätteont, asså verkligen "pain-in-the-ass"ont i svanken. I perioder har jag haft jättesvårt att ens ligga på rygg i sängen för att det stramar så inåt från sätesmuskeln ner till vaden, typ sockerdryckskänsla.

I slutet av maj besökte jag "Smärtkliniken" i Borlänge för att kolla vad som var felet. Utan vidare hjälp så har jag nu sedan dess tränat (stupid) hårt trots smärtan. SÅ JÄVLA DUMT.

För snart en vecka sedan berättade jag om smärtan för pappa, som också har haft samma problem. Han rådde mig att träna mycket mage och utföra olika typer av ryggresningar för att sakta men säkert stärka musklerna i magen, men också låta svanken läka. Han tipsade också om att jag skulle höra av mig till en sjukgymnast.

Jag gjorde ett försök, men den gången fick jag så ont att jag avbröt mitt pass. Den gången grät jag. Både av smärta men också för att jag ÄR så sjukt trött på att ha ont och vara så begränsad.

Idag gjorde jag åter ett försök att stärka svanken. Jag började med lätta frontböj, vilket jag tyckte gick. Jag körde endast med stången 6x3. Sedan gick jag vidare till knäböj (endast med skivstång), efter 3 reps så kände jag "NEJ".

TUR som jag ibland har så stötte jag på en bekant och han berättade att han nyligen varit "sjukskriven" från gymmet pga av samma skada som mig. Han har (precis som jag) en lång överkropp som gör att man svankar rätt mycket naturligt, och med för mycket belastning så kan något gå sönder. Hursomhelst så gav han mig rådet att sluta träna, i alla fall på 2 månader för att läka svanken, och istället ta promenader och bara hålla igång kroppen lite lätt bara för sakens skull.

Så det är vad jag tänker göra. Det suger, såklart. Dock i långa loppet så pallar jag inte ha ont mer.


xx

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

God förmiddag...!

Idag - och igår var/är såna där dagar som jag helst hoppar över. Bortsett från att mitt hem ser ut som ett bombnedslag så har jag två riktigta stora uppgifter som ska bli klara och inskickade innan tolvslaget inatt. Jag har MENS för första gången på 5 månader (ursäkta mitt klagande) och jag är sjuk, inte tillräckligt sjuk för att inte kunna göra annat än att ligga i sängen, men fortfarande såpass dålig att jag inte kan gymma. Dessutom har jag skadat svanken vilket gör att jag inte kan klara tunga böj eller utföra för avancerade danssteg. Jag är så goddamn rastlös och stressad.😖

Utan att tänka så greppar jag det första ätbara jag ser, stoppar det i munnen och säljer det. Det är inte maten i sig som får mig att känna ångest. Det är det faktum att jag har lärt mig att se maten som en belöning eller tröst. Utan struktur så blir jag stressad och tappar motivationen att försöka bygga upp en hälsosam livsstil. Det märks på min kropp så fort jag är stressad, jag blir lätt svullen, gasig, tappar matlusten eller stressäter. Under de senaste veckorna har jag dragit på mig magkatarr misstänker jag, eftersom jag känner ett obehag i magen så fort jag äter. Jag får svårt att sova, och svullnar upp pga det.

Det värsta är att jag inte vet vad jag ska göra. Under ett tag nu så känns det som att jag enbart står och trampar grus. Jag har funderat av och till nu om jag ska besöka tornet (hjälp mot ätstörningar) och får hjälp därifrån, för detta pallar jag inte. Jag och @ofeliarombin ska påbörja våran bulk när skolan börjar igen och då vill jag inte må såhär. Jag vill inte mat som tillgång när jag mår dåligt eller när jag har varit duktig. Jag VILL se mat som källa till överlevnad och energi. Som jag VET att det egentligen är.

På återseende.. xx

👆STRESSMAGE👆

Likes

Comments

Nah, I rather this:

I så många år nu har jag haft en så dålig relation med mat. Trott att en hälsosam livsstil är att träna 7 gånger i veckan och skära ner på mat, och med mat så menar jag nöjen också. Nu ligger jag på ett minimum kaloriintag på 2520, om jag rör på mig endast 30 min om dagen. Dock så tränar jag 4-5 gånger i veckan STYRKETRÄNING+ att jag dansar när jag får tid. Vissa dagar när jag både har dansat och tränat så äter jag upp emot 3000 kcal, om jag vill ligga på ett överskott för att öka i muskelmassa...

Så ladies framförallt, byt inte ut potatisen mot sallad när när äter lunch, byt istället ut mjölken eller grädden mot något växtbaserat. Tro mig, det gör skillnad. Var inte rädd för kolhydrater, för inte osäkra på om ni bör äta den där stora portionen. Kroppen behöver näring, sömn och kärlek.

Är du hungrig? Ät.

Är du trött? Sov.

Är du stressad? Släpp allt, andas en sekund.

Är du ledsen? Gråt.

Är du rastlös? Aktivera dig.

Hur får man en hälsosam livsstil?

Mitt tips är att först och främst är att ansluta sig till någon som har tränat ett tag och vet "hur man gör". För egentligen så spelar det ingen roll, tränar du inte rätt så kommer det inte ske någon större skillnad.

Mitt andra tips är att inte gå "all in" på en gång. Börja med att utesluta vissa saker från ditt liv, ex att äta godis var och varannan dag, var uppe till sena natten (SÖMNEN ÄR A OCH O FÖR EN HÄLSOSAM LIVSSTIL), börja promenera kortare sträckor ist för att ta bil eller buss.

Tredje tipset är att INTE gissa sig fram vad- och hur mycket du ska äta. Undersök, ladda ner appar som kan vara en hjälp på traven.

OCH fjärde tipset... Ta tid och kom överens med din mentala hälsa också. Det är jätteviktigt. Tänk ljus, stretcha, läs en bok, ta en kalldusch, yoga, mindfullness, släpp allt och bara smutta på en kopp te, njut av ditt eget sällskap. <3

På återseende, xx

Likes

Comments

What's up folks?

Nu är det tisdag, förövrigt veckans värsta dag. Jag sov hos Arvin inatt och imorse drog vi oss lite för länge. I stressens namn så hann jag precis med bussen till Falun. När jag väl kom till Falun var jag tvungen köpa frukost, för en väldigt låg summa. Knäckebröd m avokado. Snark. Jag är fortfarande hungrig. Och om det inte var nog så fick jag reda på att vi inte börjat först 10.30. Bra dag hittills...



Igår var jag iväg till frisören för att en gång för alla rädda upp mitt miserabla hår. Det är fortfarande inte så jag vill ha det, men är jag för rädd för att slita på det mer. Jag är iallafall glad att jag inte ser ut som hösäck i håret längre.

Hur ser dagen ut idag? Skola, gym, plugg. Jag funderar på att ta en liten nap nu innan min lektion börjar....

Åh, vad jag längtar efter min säng atm.

Likes

Comments

Go'kväll!

Någon mer som har sovit dåligt inatt? Ja, jag har det iallafall. Den här fullmånen tog kål på mig. Efter 2 h sömn så skulle jag skulle jag åka till skolan för att göra nationella i engelska.... Jag kan inte påstå att det gick sådär jättebra.

Aja, jag hann med ett rejält rygg -och axelpass på Friskis i falun. Jag och Ofelia kom fram till att det där var absolut sista gången vi var där.

At the moment så sitter Ofelia så fint barnvakt och jag är.. ja, utfyllnad. Just nu skriker min mage efter mat som inte är linssoppa och resten av mig skriker efter sömn och en skön dusch. Blir att sova hos Offepoffe inatt eftersom att det bär av till Arlanda kl 8 imorgon med klassen för ett lovande studiebesök.


Likes

Comments

Hej!

Längesen nu.. Bloggen har ekat och det har min insida också gjort. Jag har länge nu varit tom. Tom på känslor, energi, motivation och livsork. Den lilla orken jag har haft har varit den som har fått mig ur sängen (!! vissa dagar) och den som har kunnat hålla god min inför kompisar, som också har vetat om hur jag har mått.

För att göra en lång historia kort har plugget varit mer eller mindre ett h-vete sedan jag kom tillbaka till skolan efter att ha varit sjukskriven. Nu är det också bara 1 månad kvar innan betygen ska vara satta och min ångest över det har varit obeskrivlig. Jag har inte heller känt att jag har fått någon direkt "hjälp" (om man nu vill kalla det så) av mina lärare eller mentor. Jag har t.o.m varit mer eller mindre tvungen att ta F i en viktig kurs för att hinna med alla uppgifter som ligger och släpar.

Min värld har varit upp-och-ner, också för att man lärare har trott att jag bara har "skitit i allt". Men nu känns det verkligen som att det börjar lätta lite. Den lärare jag (och mamma) står närmast har efter idag fått veta hur ALLT ligger till, och med hans hjälp så tror jag att jag kan fixa skolan! Lätt kommer det inte bli, men att veta att jag har mamma här hemma som kan hjälpa mig och att den här jävla pressen från skolan är borta så börjar det sakta men säkert lätta lite.

Och för min egen del så ska jag försöka uppdatera oftare, lol.

Likes

Comments

De senaste veckorna har varit sjukt intensiva för min mentalitet. Bland annat föll en väldigt knepig men ändå fin relation samman. En saknad person fick jag krama om igen för första gången på över ett halvår. Blåögd som jag är så trodde att den relationen skulle gå att återuppta eller i alla fall försöka få det att funka, men nej. En kär kompis gick igenom jobbig process, som man självklart påverkades av. Skolan bokstavligen SLÄNGER uppgifter på klassen, man känner vilken stressrelaterad atmosfär det är som ligger i luften.

Själv har jag en hög ofärdiga uppgifter som bara ligger, sen jag var sjukskriven. Min enda ursäkt varför jag inte har gjort dom är för att jag inte orkar. Jag vill, men jag orkar inte. Mamma "hotar" med att ställa in min Rhodos-resa om jag inte lägger i högsta växeln nu innan jag åker. Bara det blir en stress som ständigt ligger i bakhuvudet.

Trots att jag har FÖRSÖKT hålla god min i skolan och när jag väl ha behövt så har jag kunnat pratat med Alva och Ofelia så gick det inte längre. Idag var det nog. Jag träffade min mentor och seriöst grät mot hennes axel. Tur så är hon så förstående och verkligen "caring", så hon skickade hem mig med ett råd att bara ta det lugnt denna helg.



Jag har återigen svårt att komma till ro på kvällarna, träningen har jag mer eller mindre lagt på hyllan för ett tag för att jag inte har tid...... Jag har en grov ångestkänsla så fort jag vaknar på morgonen, sägs fel sak till mig så går jag loco. Fan, vad det tar energi..............



Kul inlägg på en fredag.

Likes

Comments

Personligen så ÄLSKAR jag äppelpaj. Förut, när vi fortfarande hade kvar äppelträden så bakade vi så fort hösten kom och äpplena föll till marken.

Men nu när jag har försökt ätit lite nyttigare så blir det lätt att man väljer bort sånt.

Bla Bla Bla

Hatar kallprat. Igår iallafall så gjorde min frukost så det smakade exakt som äppelpaj!! Alltså ja!!!!

Recept & macros:

2 Medelstora Granny Smith-äpplen

30 g Fiberhavregryn

20 g SoyPro proteinpulver

1 dl Sojadryck

Kanel


Hacka äpplena i kuber och stek dem(Jag använde ingen olja). När äpplena fått en gyllenbrun färg tillsätt de torka ingredienserna. När allting har blandat sig fint i stekpannan tillsätt sojadrycken och blanda om allt igen. När du fått till en ganska krämig röra så are you go good to go.

Så enkelt!


Totalt: 347 kcal

Protein; 22 g

Kolhydrater; 56 g

Fett; 4 g

Likes

Comments

Ja, du läste rätt! Alina är tillbaka från de döda. Har haft sån idétorka och sen har min dator haft problem att ladda upp bilder, vilket har gjort att jag har tappat suget ännu lite mer... Men jag är iallafall tillbaka nu. Den här "döda perioden" har det hänt så mycket men ändå ingenting. Jag har försökt hålla vardagen så levande och händelsefull som möjligt för att inte golva av tristess:



Myskvällar;

Först och främst har totalt vänt på dygnet. Iallafall den senaste vecka har jag inte spenderat någon dag hemma. Jag har istället haft myskvällar med tjejerna, vilket har varit välbehövligt. Älskar spontanitet! Speciellt när det blir sent fast man vet att skola väntar tidigt dagen efter. Köpa frukost innan och stressäta innan lektionen börjar, LOVE IT.

'

Förändring;

En av kvällarna fick jag också "fint" förklarat att jag passar mer i blont hår och att den bruna färgen mer fick mig att se gråt och blek ut. Tack hörni! :) Vad har man kompisar till, right? Trots att jag var den enda som inte hade druckit vin den kvällen så gick jag motvilligt med på att färga håret. Tyvärr, blev det ingen större skillnad då färgen bara blekte upp till 3 nyanser. MEN någon dag senare gjorde vi ett nytt försök och HERREGUD vad rädd jag var. Vi läste fel på instruktionerna, klockan hann bli mycket innan vi var klara och jag som är så håröm höll på att strypa Alva när la i den sista färgen.

Men det var mödan värt. Jag är jättenöjd. Det är inte perfekt, men det passar mig. Lite wild and crazy sådär, lol.

Före:                                                   Efter:

*

18årsfest / Hjärnskakning;

Mycket riktigt. I fredags hade Maria och hennes kompis Sofia 18årsfest och jag hade laddat för den kvällen i nästan en månads tid. Tyvärr slutade kvällen tidigt för min del då jag slog i huvudet rejält under "Norskfylla", so stupid. Hade dessutom inte ätit något under dagen så alkishen tog innan jag hann reagera. Efter smällen låg jag med huvudet i toaletten. Kul kväll, nja. Men hann ta en fin bild med födelsedagsbarnen.

*

Vad gör jag nu?

Överlever. Har byggt en fin relation med pappa, SHIT vad jag har saknat honom alltså. Den här gången känns det på riktigt, det känns verkligen som att allt kommer bli bra. Har också fått veta att jag ska bli storasyster för andra gången i sommar. Skakar bara jag tänker på det. Jag hade ingen aning om att en sån sak kunde kändes så stor.

At the moment fördriver jag tiden med att leta efter fina motiv som kasnke skulle passa som tatuering i framtiden. ;) Sedan längtar jag oerhört tills mitt plan går till Rhodos. Tills dess har jag lagt upp en budget jag MÅSTE hålla mig till tills jag åker. Lite knivigt faktiskt, Men varandra krona räknas just nu....

Likes

Comments