Hej allihopa!
Ny vecka nya möjligheter, cupen jag var på i helgen gick absolut inte som varken jag eller mitt lag tänkt sig. Men det går så ibland och de finns inget att göra åt saken. Så istället för att kunna träna hårdare för att nå bättre resultat som jag skulle vilja har jag dragit på mig en dunderförkylning och ligger helt sänkt i min säng.
Jag kände av det redan i söndags men tänkte att jag säkert bara behövde sova lite, men icke sa Nicke när jag vaknade igår var det 20 gånger värre men jag gick till skolan och kände mig ändå en aning bättre. Så jag följde med min brorsa på handbollsmatch, Eskilstuna GUIF-Sävehof (28-27). Och när jag kom hem försökte jag ta tag i en del andra saker, som att fylla i den där jäklarns gymnasieblanketten som jag inte kommer någon vart med.
Och när jag "vaknade" idag, eller ja när pappa försökte göra allt för att få liv i mig så klarade jag knappt av att lyfta en arm. Det gör ont i hela kroppen och ja jag vet inte riktigt hur man ska beskriva de.
Jag fick dessutom ångest nu för att jag har en väldigt omfattande spanska läxa som ska in idag som jag endast gjort 1/5-del av, men det löser väl sig får jag hoppas.

Jag hoppas iallafall att ni får en bra vecka så ska jag försöka att bli frisk!

Bilden är tagen med en iPhone 5S på mitt sommarställe utanför Gävle, på bilden är det jag som hoppar från en Slakline.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Äntligen fredag guys, och imorgon drar jag på handbollscup!!! Jag hade nyss en hel lektion då min skolas syv snackade hål i huvet på oss om gymnasiet, alla linjer man kan välja, alla inviduella tilläggsval, förstahandssökande, andrahandssökande osv jag tror ni fattar grejen, sjukt mycket information om saker jag bara tänkt lite flyktigt på tidigare men som jag ändå hade hyfsat koll på, min pappa är ju ändå gymnasielärare. Jag som ändå trodde att jag hade en ganska klar bild över vad jag ville och vad jag inte ville, en bild som syv blåste bort helt och hållet. De känns ju helt kaotiskt just nu men samtidigt skönt så de ska nog ordna sig. Vi fick även en blankett som jag ska fylla i tillsammans med mina kompisar. På den blanketten var det frågor som bl.a. vad du har för egenskaper (både positiva och negativa), vad du är bra på, vad du har för betyg samt betygsmål inför de kommande betygen och en massa mera väsentliga saker. Så om du står inför ett gymnasieval och inte har fått något liknande av din syv så be om det, det kommer nog underlätta en hel del.
Jag sitter nu hos tandläkaren och hoppas att det går bra.
Nu känns det som att min handbollssäsong drar igång på riktigt när första cupen spelas, och jag hoppas att jag för en gångs skull får chans att spela hela cupen. Jag har har ett ganska stort otursregister veckorna innan jag och mitt lag har åkt på just den här cupen. Så det har faktiskt bara varit 1 av 4 gånger vi åkte på denna cupen som jag har kunnat spela, hehe. Men jag håller tummarna på att det går våran väg i helgen och jag håller mig hel och jag får väl ändå säga att jag är glad att cykelvurpan i tisdags inte resulterade värre.
Ha en trevlig helg!

Bilden är tagen på Gotland med en Canon s110

Likes

Comments

Sorry för att det kom med rätt ånga urusla bilder och bilder med väldigt skevt ljus men jag orkade inte rensa osv.

Likes

Comments

Som jag skrev i det senaste inlägget var jag ute i skogen för att vandra och paddla med skolan igår. Jag och 30 andra nior på min skola började dagen på tågstationen i Strängnäs så att vi enkelt skulle kunna ta tåget till Läggesta station där vi mötte upp en lärare för att få stormkök samt mat utdelat bland eleverna. Jag tog mitt stormkök som vi i min matlagnings grupp bestämt att jag skull ansvara för. Allt gick så bra så och det tog inte lång tid innan stationshuset tynade bort bakom oss. Det var en lättsam och fridfull stämning när vi gick längst vägen för att sedan svänga av in på Sörmlandsleden som efter ett tag ledde in i skogen.

Vi vandrade på i ett bra tempo och det tog inte lång tid innan våra lärare var långt bakom oss. Mina otåliga kompisar och jag bestämde oss frö att skita i de och bara köra på magkänsla när det kom till delen då vi var tvungna att välja mellan olika stigar. "Ä vi tär väl den här stigen eller?" "Ska vi svänga här?" "Borde vi vänta på lärarna?"

Efter många uppförsbackar, osäkra beslut och en del skratt kom vi iallafall fram till det vi väntat på som bekräftelse på att vi var på rätt väg, "repet" som vår idrottslärare berättat om. "Repet" är på ett ställe där det är så pass brant att det krävs just ett rep för att man ska klara av att hålla kvar balansen.

Efter "repet" fortsatte vi att knata på tills vi äntligen såg det, vattnet! Weyyy, we did it! Då var det bara att vänta in lärarna och de resterande 30 niorna som vi mitt uppe i paddlingen...

Under tiden vi väntade lyssnade vi på musik och bara hade det gött. Lärarna kom efter ca 15 min och i väntan på de paddlande fick vi en kort biologi lektion, (trååkigt).

När de som paddlade tillslut kom fram efter deras busstrul osv tog det inte lång tid innan min matlagningsgrupp insåg att vi inte hade någon pasta, och vi som var så hungriga:(.

Efter en stunds pasta tiggande hade vi iallafall fått ihop en del pasta och var vi redo att fortsätta dagen med lite mat i magen. Vi tog plats i kanoterna då jag var en av de som fick privilegiet att få paddla en tre-kanot. Paddlandet gick väl helt okej men det viktigaste var väl för en gångs skull att det faktiskt var kul:). Fast det hade ju i och för sig förhöjt glädje leveln en aning om någon hade kapsejsat, hehe. Vi testade även på att paddla med tre kanoter i bredd varav mitten kanoten var tvungen att hålla i de båda yttre. Det är något fler borde testa faktiskt, inte lika energi krävande och mycket roligare.

Dryga timmen efter de att alla kanoter var sjösatta var de 5 kilometerna paddlade och kanoterna åter på land.

Tack alla inblandade!

Bilderna är tagna med en Canon s110 och är helt oredigerade. sorry för dålig bildkvalitet och konstigt ljus då det blev något fel i överförningen.

Likes

Comments

Idag har det varit en väldigt händelserik dag för min del, både på gott och ont. Det började med att vi alla nior på min skola hade den traditionella vandrings och paddlingsdagen som alla forna nior på min skola fått genomlida. Jag kommer skriva ett inlägg om bara de senare. Men kort och gått så gick vi 6,5 km och paddlade 5 km vilket var rätt så kul enligt mig eftersom jag är bra på båda, hehe. Vi köttade på i ett bra tempo och fick sluta 1h innan förbestämd tid. Så jag gick hem från bussen i lugn och ro med min otroligt snygga outfit bestående av orangea flip-flops, träningsshorts och underställströja.
Jag var såklart helt slut när jag kom hem och det blev inte bättre av att jag märkte att jag bränt sönder ansiktet trots att det varit molnigt hela dagen.
Sen har det bara gått utför!
Det första som jag råkade illa ut för var att jag trampade på en glasbit när jag skulle äta mellis, ajajaj. Det slutade med ett blodbad och med andan i halsen stressade jag i mig middag för att sedan skynda till min träning. Jag cyklade den vägen jag alltid tar till träningen och hade som mål att slå en ny rekord tid till träningen, jag hade ju trots allt perfekta väderförhållanden. Jag trampade på som bara den och höll precis på att tävla mot en moppe när det värsta hände!!! När jag hade som bäst fart, stod och trampade för kung och fosterland så hoppade kedjan! Det tog tvärstopp, jag flög över styret och det flög cykel delar överallt. Jag fick hjälp av några att samla ihop allt då jag upptäcker att framgaffeln har vikt sig. Jag inser fort att det inte ens går att få rull på framhjulet så jag får lyfta cykeln en bra bit till ett ställe där jag kam bli hämtad av någon. Under tiden jag går konstaterar jag att jag har fått en rejäl fläskläpp, att jag har spräckt hakan, fått ett rejält blåmärke på låret samt skrapat bort allt skin från ena tån. Jag blir hämtad och får skjuts till träningen där jag bara hinner säga hej för att sedan vända om. Det tog inte mindre än en blick på mig innan två mammor konstaterade att jag skulle till akuten. Där står jag med sår lite här och var och har ingen aning om hur fan jag ska ta mig till akuten.
Efter många samtal och olika logistiska lösningar sitter jag iallafall i en bil påväg till akuten där jag har bestämt att pappa ska möta upp mig.
På akuten gick allt förvånansvärt fort och efter två timmar jag ute därifrån utan att ens behövt limma något, wey.
Såklart avslutades kvällen som alltid när jag varit på akuten med en måltid på Djurgårdsgrillen.

Blev visst en liten storytime, hoppas ni tyckte de va kul att läsa om en vanlig kaos dag.

Ha de gött!!!

Bilden är tagen med en Nikon D3000

Likes

Comments

Alla har en normal energi nivå. Jag skulle själv säga att min energi nivå är ganska hög, men ibland är det bara som om man är en pysande balkong som aldrig får påfyllning. Mina dagar bara rullar på utan att jag ens reflekterar över vad de innehåller. Det är som att min hjärna är helt avstängd, ganska läskigt faktiskt. Det brukar ju bli såhär i slutet av terminen för de flesta men jag tror man lever livet fel om man inte är helt slut efter en lång ledighet. Jag lever vanligtvis ett liv i 278 km/h och tar mig oftast an alla slags uppdrag jag får eller själv skapar. Jag vet att jag klarar av det men det är som att extra tanken tog slut efter min sommar på vift. Jag tycker att man inte ska begrava sig i skolan och att man hellre ska lägga energi på livet utanför. Men allt handlar om balans. Jag vet faktiskt inte riktigt vart jag ville komma med det här men aja.

Ha de gött!

Bilden är tagen med en IPhone 5s

Likes

Comments

Första riktiga skolveckan är avklarad och jag är helt borta. Jag har verkligen inte varit mig själv eller ens mänsklig senaste veckan enligt mig. Det kanske bara är jag som har perioder då jag känner mig helt tom, men detta har varit en sån period för mig. Jag har bara varit så sjukt otaggad på allt och jätte aggig mot alla, sorry alla som umgåtts med mig.
Det började i tisdags när vi hade TRE prov, TRE prov på rad och jag höll på att bryta ihop lektionen efter bara läraren frågade mig en fråga och sedan har det bara fortsatt, jag undrar verkligen vad sånna här perioder beror på...

Jag har ett koncept att man aldrig ska gå tomhänt på lärdomar ut ur en situation eller en period av dåligheter. Jag läste ett citat nyligen som nog är en lärdom att ta med sig från denna period.
"Om du inte vet vilken hamn du ska till är ingen vind gynnsam"
Detta tror jag varit problemet för mig, jag har velat mycket utan att veta vart jag vill. Jag har väldigt mycket vilja inom mig men just nu har jag inga stora projekt eller tid över att utföra sådant jag vill. Det känns som att jag har blivit lite instängd i det jag "måste" göra.

Det var bara något jag hade lust att skriva och jag hoppas att jag kommer ut ur min tomhet och att du får en bra dag.
KRAM

Likes

Comments

Förra året inkasserade svenska idrottsmän runt 2,9 miljarder kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Jag har hela mitt liv vetat att detta var ett faktum men inte att skillnaden var så pass stor. Det är inte bara lönerna som skiljer sig så groteskt stort utan även intresset. Just därför har stadium under denna hösten en kampanj som heter "Fill the stadium". Kampanjen går ut på att stadium lyfter fram några av Sveriges mest framgångsrika kvinnliga atleter när de gör det dem är bäst på, presterar inom sin idrott. De prestationer som idag sker i motvind och inför tomma läktare.

Hjälp Stadium att göra svensk idrott mera jämställd genom att SMS:a 👏 till 71 140

När stadium har fyllt Sveriges största arena med 👏 dvs när 50 000 personer har SMS:at en 👏 så skänker stadium 1 miljon kronor till Riksidrottsförbundets arbete för en jämnställd idrott.

Läs mer på: http://www.stadium.com/jointhemovement/?cid=homepage-fillthestadium-4x2

(Det kostar som ett vanligt SMS)

Ha en bra dag!

Likes

Comments

Det är måndag idag (för er som inte visste det redan, grattis jag förstörde just er dag) tiden går fan på tok för fort! Ännu ett sommarlov har gått och jag som så många andra har inte åstadkommit ett skit, men det får väl vara så. Men jag tänker lite så att vi alla har ett helt nytt år framför oss nu och att man egentligen har ganska mycket tid på sig att åstadkomma saker och ting. Allting har sin tid som Pippi brukade säga och denna sommaren har kanske varit tiden för att inte göra ett dugg. Men nu när sommaren är över har du alla möjligheter att starta om på nytt. Du har möjlighet att byta ut dina gamla vanor, ta tag i saker du inte orkat och sist men inte minst, du har möjligheten att ha the time of your life. För seriöst så tror jag nog att du som så många andra bara har slappat hela sommaren vilket är helt okej, men då måste du ju ha all energi i världen nu så du kan leva ditt liv fullt ut och göra det du länge velat göra.

Jag lyssnade på ett sommarprat igår där det var ett kille som snackade om MAT och att det är det viktigaste för att klara av utmaningar här i livet. Och nej han pratade inte om vad vi behöver få i oss för föda för att överleva och klara av det vi vill, han pratade om vad de olika bokstäverna stod i just den kombinationen.
Mikromål
Anledning
Tacksamhet

M Man måste hitta mikromål i en större utmaning för att klara av att nå det slutgiltiga målet. Mål som verkar rimliga och hyfsat lätta att ta sig an men som ändå hjälper dig en bit på vägen. Tex om jag har som ett stort mål att få högsta betyg i hälften av alla ämnen när jag slutar 9an. Såklart måste jag då först och främst bestämma vilka ämnen de ska vara för att sedan kunna sätta upp olika Mikromål i varje ämne. Låt oss säga att ett av ämnena jag har valt är engelska. Det slutgiltiga målet är rimligt men jag behöver fortfarande hitta små mål för att orka fortsätta. Mitt Mikromål kan i detta fallet vara att jag ska nå högsta poäng på nästa glosförhör. Det är ett rimligt mål som tar mig en bit på vägen.
Vad är ditt mål? Och har du några Mikromål i den utmaningen?

A Det är viktigt att hitta en Anledning till varför man vill fortsätta. Anledningen kan vara vad som helst egentligen bara det är du som har bestämt den själv. Min anledning till att fortsätta kämpa på med skolan kanske detta år är för att jag inte vill sumpa min chans att komma in på den gymnasielinjen jag vill. Det är en tillräckligt stor anledning för mig att fortsätta kämpa. Vad är din anledning?

T Sist men inte minst så har vi tacksamheten. Om man känner tacksamhet i det man gör är det lättare att vilja kämpa på. Det kan även gå ihop med A:et och anledningen att vela fortsätta. En anledning kan vara tacksamhet men det är alltid lika viktigt att ha med i allt det man gör.

Så tänk på det när ni gör något MAT!
Mikromål Anledning Tacksamhet
Och när ni tänker på det kan ni ju även passa på att äta lite för mat är ju förbaskat gott:)

Ha de bäst!

Likes

Comments

Nu är det snart dags för skola igen. Det är nog inte så många som längtar efter det men det är något man måste göra. Jag ska under detta skolår försöka blogga om lite allt möjligt som händer i mitt liv, dvs ganska mycket. Jag kommer även försöka lägga upp en hel det bilder då jag under denna sommaren har funnit tillbaka till mitt fotointresse och jag hoppas att mitt intresse kommer finnas kvar trots vardagen sakta men säkert kommer tillbaka. Jag har två kameror jag tar kort med samt min mobil, jag tycker dock inte det är superkul att redigera men det är något jag vill lära mig. Jag hoppas att ni kommer gilla min blogg (och att någon faktiskt kommer läsa denna blogg)

Men den som läser detta får ju ha en trevlig dag:)


Likes

Comments