Hund

Border collies och stress.
Vissa saker har jag lärt mina hundar.
Saker som inte är trix eller andra moment. Men saker som enligt mig är viktiga för lugn, trygghet och att vardagen med hund ska vara avslappnad och stressfri för både hund och förare.
Jag fokuserar i nuläget mycket på att eliminera stress från vardagen, detta gjorde jag inte förr - så varför nu?

Jo, jag har ju skaffat en border collie, en unghane som aldrig haft ett riktigt hem, aldrig lärt sig något (då menar jag verkligen ingenting, han visste inte ens hur man tog godis från handen), aldrig sett staden osv.
Unga border collies, speciellt hanar kan vara pest och pina att ha och göra med bara som de är.
Att då ta en med noll uppfostran, miljöträning, socialisering osv... Ja ni kan ju gissa hur det sett ut.
Harley är en snäll och mycket, mycket stabil hund. Sällan jag stöter på sådana BC's.
Han har inga tendenser till omriktat beteende, han vallar inte bilar eller folk och kommer över sina rädslor direkt.
Men - det är en ras som har lätt till stress. Ni med BC förstår nog hur jag menar.
Harley har varit en otroligt stressad hund.
Vid varje aktivitet så jobbar vi aktivt med att reducera stressen.

Jag har nog skrivit ett liknande inlägg innan, men fortsätter här ändå.

Hur reducerar vi stress?
Saker som dessa har jag inte tänkt på innan då jag bara haft Elviz, Elviz är den coolaste hunden jag vet och blir aldrig stressad - så därför har inte jag behövt tänka i dessa banor.

Harley var väldigt ivrig inför promenaderna förr, och kan bli det nu om man inte är konsekvent.
Han studsade, sprang runt, gnällde, tjattrade.. Inte ok!
Jättekul att hunden är glad, men han skapar en stressig miljö när han far runt som en skållad råtta.
Jag har lärt honom att istället ligga passivt någonstans medan jag klär på mig och plockar upp kopplen, spelar ingen roll vart men inte i hallen, och vänta tills jag säger hans namn - då ska han lugnt och fint komma till mig, sätta sig stilla och vänta tills vi ska ut.
Inte krångligt alls att lära in för en lättlärd hund som vill göra rätt.

Varje gång vi ska korsa en gata ska hunden vänta på att föraren säger varsågod - därefter ska hunden fint korsa gatan i lugn takt. Perfekt tillfälle på promenaden att låta hunden koncentrera sig och samla ihop sig.

Gå på rätt sida. Något som är smidigt och bra att kunna, eftersom det får hunden att samla sig och tänka efter lite.
När jag går med hundarna så måste de hålla sig på en sida, inte gå som att de spelar snake live.
Oftast höger sidan (bara för att jag gör tvärtemot alla som har hundarna på vänster sida;) )

Frikommando, ibland mitt under en promenad kan jag bli väldigt strikt - från ingenstans! Detta tycker hundarna är spännande.
Helt plötsligt ska de gå fint vid min sida, kanske köra ett läggande, en inkallning eller annat - och mitt i det strikta så belönar jag och säger "Fritt!", vilket betyder att hundarna får göra vad fasen de vill.
De enda de inte får är att bete sig illa, dvs springa fram till främmande människor, skälla på hundar eller liknande.
Annars så får de dra i kopplet, pissa, gå på vilken sida de vill.. Ja vad som helst.
Detta behövs! Efter att jag krävt stor, stor koncentration och ev. samling under promenaden så måste hundarna få göra "sitt", sortera tankarna, vad de har lärt sig, släppa loss lite..
DOCK bestämmer man själv vad hundarnas ska få göra under sin fritid! Man behöver inte tillåta drag i kopplet, det är delade meningar ang. det.

Mycket i mitt nya liv som BC ägare handlar om att "stanna upp och tänka efter". Harley körde gärna på impuls förr, nu har han tassarna på jorden och tillåter sig själv att fundera lite.
Vi gör såklart fler övningar, bland annat skvallerträning, handtarget m.m. Men dessa är nog helheten.
Jag ser dagligen stressade hundar som far fram och tillbaka i kopplet, skäller, stressar, varvar upp till 1000 när det är dags för promenad and so on..
Jag dömer ingen, jag vet ju inte deras historia! Men, jag hoppas att de stressade hundarna och oftast deras stressade ägare finner sin lösning till lugn och ro.
Att ha hund ska inte vara stressigt för varken hund eller människa.
Ser jag sådana ekipage gör jag det jag kan för att underlätta deras situation, oftast ger jag dem stort avstånd i hundmöte etc.
Jag vet själv hur pissigt det känns att bli dömd, att få dömande blickar, ord. Harley var ju en riktig snorunge i början, många blängde, fnös.. Vissa lade kommentarer.
De visste inte om VÅR bakgrund.
Aldrig, aldrig döma!

Jag är som ni nog märkt en riktigt passivitets och antistressnörd, och det har nog att göra med att jag är så aktiv med mina hundar och min BC's historia och personlighet.
Jag har fått vara så otroligt kreativ :)
Och nu har jag en fantastiskt lugn hund.

..... Ok så lugn som en ung BC hane kan bli ;)



































Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Allmänt

Tack för all respons jag fick på mitt senaste inlägg! Trodde ingen skulle bry sig särskilt, så det var jättekul.
Jag kommer fortsätta ta upp detta ämne, om hur det är att leva med hund som "diagnosmänniska" och hur hundarna hjälper till och påverkar mitt liv - eftersom detta verkade uppskattas.
Idag har jag mycket att göra, men jag ska fundera ut lite tänkvärda saker och försöka få ihop fler inlägg så småningom.

Igen, tack!



Likes

Comments

Hund

En liten tanke jag kom att tänka på.
Jag vet att många undrar varför jag vill, eller i princip måste ha med mig mina hundar, eller en av dem, när jag åker iväg.
Många kanske ser det som att jag daltar med hundarna eller liknande, jag tror inte det av av elakhet folk tänker så - utan för att de inte vet varför.
Mina hundar kan vara själva hemma, det är en passivitetsgrej där de tar det lugnt och vilar i ro. De hittar inte på hyss, skäller eller liknande.

Förutom det att det är kul och ofta nyttigt för hundarna att hänga med överallt så handlar det också om mig.
Jag har PTSD vilket påverkar min vardag enormt. Överallt jag går får jag ångest, oavsett vem jag är med så har jag mer eller mindre ångest.
Omgivningen gör mig ofta orolig och nervös, trots att omgivningen är vardaglig, trevlig och ofarlig för er.
Jag är på helspänn.
Detta är dock något som hundarna INTE påverkas av, vilket är viktigt att förtydliga.
Mina hundar är inte nervösa eller misstänksamma, de är miljöstarka, sociala hundar som inte suger åt sig av min nervositet.
Mina hundar är orsaken till att jag klarar av att ta mig iväg, i det tillståndet jag är nu.
När jag har mina hundar med mig så försvinner 70% eller mer av min vardagliga oro och ångest. Jag klarar av saker.
Hundarna är min trygghet i livet, inte bara mina bästa vänner utan också mitt sjätte sinne.
När jag går med dem så finns ingen oro, för hundarna ser, hör och uppfattar saker många gånger bättre och snabbare än människan.
Skulle någon vilja mig illa så kommer hundarna upptäcka den personen innan den ens hunnit tänka tanken att göra något. De vaktar mig, men med förnuft. De är inte farliga, men de varnar.
Jag har också asperger och adhd.
Hundarna hjälper mig att sortera intryck. De berättar för mig vad de ser, vad som finns i omgivningen och vad dem känner. Jag behöver bara fokusera på vad de berättar, jag behöver inte ta all min energi för att sortera och filtrera omgivningen, det som annars gör mig slutkörd och gör ångesten tio gånger värre.
Jag och hundarna kan röra oss i vår egen bubbla.
De berättar inte med ord förstås, utan de använder sig av ett komplext kroppspråk men som för mig är så mycket enklare att läsa och förstå sig på än komplicerade ord och stökig omgivning (som inte ens behöver vara stökig för andra).
Även en lugn park är som en bomb av intryck och kaos i hjärnan för mig, utan hundarna.
Hundarna ger mig också mod. För jag är bra på hundar, speciellt mina egna. Jag känner mig värdefull och duktig när jag är med dem.

Har jag haft med mig hundarna när jag är iväg så kan jag komma hem och fortsätta vardagen. Jämför mot när jag är iväg utan hundarna och fullständigt kraschar när jag kommer hem igen.
För mycket för huvudet.
Hundarna gör det svåra jobbet åt mig, det som annars skulle kört slut på mig. Och dem gör det varenda dag med glädje.

Min dröm är att kunna ta med mig hundarna, eller en av hundarna i princip överallt.
Det skulle vara fantastiskt att kunna handla, fika, åka buss etc som "vanligt" folk, utan ångest och utan att krascha.
Drömmen är långt bort men inte omöjlig.
























Likes

Comments

Allmänt, Hund

Japp, jag hade visst råkat glömma bort bloggen.
Sånt som händer! Tänker inte skriva om dagarna som varit, då det mestadels varit rätt igenom skit.. Usch, orkar inte ens tänka på det.
Men jag hade världens goaste julafton och nyår för den delen! Julafton spenderades med familj och lite födelsedagsfirande för Emil.
Nyår spenderades med härliga vänner och en massa hundar, långt ute på landet där de kunde gå fritt hela tiden och inte stördes av alla smällar.

I nuläget försöker jag bara få dagarna att gå, överleva. Är verkligen på botten. Under botten till och med, måste vara i helvetet. Usch.

Idag ska Elviz och Harley få kvalitetstid med mig. Elviz ska få gå en skogspromenad med lydnadsträning och möjligtvis ett spår, och Harley ska få träna drag och förhoppningsvis träffa någon kompis i rastgården.
Elviz har fått känningar i höft eller länd.. Kan inte placera exakt vart hundraprocentigt, men cykling och liknande är uteslutet tills han är kollad hos veterinär :( Vilket också betyder att han varken får klövja, köra parkour eller agility.. Jag är så rädd att det är hans sämre höft som spökar, även om veterinären inte trodde att det skulle bli något problem då vi röntgade honom.
Att pensionera Elviz från drag, klövje, parkour och agility vore HEMSKT. Dels för att Elviz älskar att hålla på med det, speciellt agility.. Dels för att vi just precis börjat tävla och träna ordentligt vad gäller agility, och nu när jag äntligen har två hundar att köra drag med samtidigt (vilket är mycket roligare, tycker både jag och hundarna) så skulle det innebära att jag får återgå till en hund inom draget. Men det tråkigaste är just det att Elviz älskar att hålla på med detta.
Skulle det vara så illa så har vi ju tack och lov andra grenar, som Elviz tycker om (men inte jag, lika mycket).
Det får lösa sig helt enkelt.

Likes

Comments

Allmänt

Inte bloggat på ett tag, har varken haft lust, ork eller tid. Har det knappt nu, men jag försöker mig på att kasta ihop ett inlägg innan jag drar ut och aktiverar hundarna.

Jag har varit i Danmark för att se Kents avskedskonsert.
Tyvärr havererade mina knän lagom till insläppet, så istället för att hoppa och fara runt som en brukar göra på konserter så fick jag sitta och lyssna lite lugnare istället.
Konserten var jättebra, men lite för lite gamla låtar.
Men den var riktigt fin, råkade till och med gråta lite i slutet haha.
Verkligen en upplevelse.

Första dagen bodde vi i Århus och det var väl ungefär som att vara i tokyo? Kändes det som..
Så MYCKET folk, bilar och cyklister överallt. Alltså, aldrig vart med om liknande?
Omöjligt att få tag på taxi också. Nja, Århus är inte min favoritstad...

Nästa dag åkte vi till Köpenhamn. Bodde på ett fantastisk hotell.
På våning femton bodde vi och gissa om jag höll på att dö, jag som är så höjdrädd. Det var knappt några väggar i rummet utan bara glas så man såg ut direkt.
Ändå beslutade jag mig för att sova precis vid fönstret, sån utsikt som vi hade på hotellrummet får man inte ofta.
Höjdrädslan släppte efter ett tag, tack och lov.
Den kvällen var vi även på Köpenhamns tivoli, där fanns julmarknad och alla karuseller var öppna.
Jag strosade runt på marknaden, drack lite öl osv men åkte ingenting.
Det var galet vackert, minst sagt.

Sista dagen åkte vi in till stan i Köpenhamn för lite shopping. Blev ett bra avslut men resan hem var inte jättekul.
Mycket blåst och jag var trött som en jag vet inte vad..
Men det var en bra resa.

Den här veckan kommer det bli julbak, julstädning, shopping och träffa ett par hundägare osv. Så det kommer vara mycket som händer!























Likes

Comments

Allmänt, Hund

Vet ni vad som gör mig glad? Den positiva feedbacken jag fick på mitt inlägg ang. klimatet i hundvärlden.
Det verkade som många hade läst det och gillade vad jag skrivit, det gör mig verkligen glad.

Jag har haft ett par härliga dagar och ett par innehållslösa.
I vanlig ordning.

Idag har jag inte gjort mycket. Hundarna ska få springa i rastgården och aktiveras lite inomhus har jag tänkt.
Tror det blir nosework för Elviz del och trickträning för Harley, vi får se helt enkelt!


Likes

Comments

Allmänt

Jahapp, då var det en sånhär dag igen.
Vaknade vid halv fyra och mådde lite dåligt så jag gick upp en sväng, mådde bättre vid fyra och gick och lade mig igen. Var jättetrött.
Lyckades inte somna och blev röksugen, så jag tog en cigg. Försökte somna om igen men nä, det gick inte.
Blev så hungrig nu också! Så till sist beslutade jag mig för att gå upp.
Håller på att värma lite frukost, sedan ska jag ut med hundarna och de ska få sin mat.
I vanliga fall går de upp runt 9-10, så hundarna är väldigt sega vid den här tiden!

Likes

Comments

Hund

Jag glömt att skryta om Harley.
Han har blivit så duktig. Jag har ju letat upp en del övningar, men framförallt vågar jag ställa krav.
Han har inga problem i hundmöten längre, under normala omständigheter, han har kommit över det mesta av sin tunnelskräck och kan sitta i centrum utan att vara det minsta rädd.
Han är otroligt lydig, lyder minsta vink. Vi har haft honom lös i skogen utan några problem, dock vet jag inte hur inkallningen funkar om det kommer en annan hund. Jag tror det funkar, men jag ska testa i lina någon dag.
Han är fantastisk i alla fall.

Likes

Comments

Hund

Är fortfarande rätt seg så känns som hundar inte får någonting! Att det bara får ligga och sova..
Därför är jag tacksam för att jag nu har två hundar. Jag har inte lika dåligt samvete längre, för det har varit ett problem för mig.
Jag vill ge Elviz allt och innan tränade vi bruks, drag eller agility i princip varje dag. Om han en dag bara fick en långpromenad på flera timmar så fick jag dåligt samvete.
Och jag vet att det är fel! Jag pratade med en vän som har brukshund och lagotto, hon sa att hundarna behöver inte få allt. Jag höll med.
Men ändå så får jag dåligt samvete av ingenting! I söndags tränade och gjorde massor av olika övningar, vi tränade aktivt med ledarskapsövningar plus allmänlydnad med båda två i måndags, sedan fick de busa i rastgård + långpromenad.
Igår orkade jag inte lika mycket så det blev lite rastgårdsbus med en ny hundkompis plus lite allmänlydnad på vägen dit och tillbaka.
Idag gick vi på en kort promenad runt parken, tränade hundmöten + allmänlydnad och miljötränade + passivitetstränade i centrum.
När vi kom hem fick Elviz söka godis i hela lägenheten.

Nu när jag skriver upp det vi gjort så ser jag ju att det är mer än ingenting.

I vilket fall som helst känns det bättre när hundarna är två. För då kan de "bara vara hund" med varandra om dagarna, de kan leka och "snacka" när det faller dem i smaken.
Jag hade en regel här hemma där jag bestämde att hunden leker utomhus inte inomhus. Det skulle ha blivit så med Harley också.. Men..
Elviz var så skarp mot Harley i början, Elviz avskydde honom och tyckte att han var döäcklig. Trots att Harley försökte charma, ignorera osv - inget funkade.
Sen en dag - helt plötsligt- ville Elviz leka, tro tusan att vi inte sa nej. Vi var så glada över att Elviz började tycka om Harley , lite.
Så började det, och nu stör inte deras lek oss särskilt. De leker inte så ofta inomhus heller och när dem gör det så är det korta stunder. Stör dem så bryter de direkt ifall man säger ifrån.
Sen tycker jag att det är skönt att de kan roa sig ihop, jag vet ju att de kan vara passiva också.
Det är det viktigaste tycker jag, att hunden lyssnar men också kan vara passiv.
Elviz gillar att sitta med vid matbordet ibland, eller till och med på bordet. Det får han också ibland.
Det viktigaste här dock är att han "frågar" innan han hoppar upp på en stol, att han försvinner direkt när jag ber om det och att han aldrig, aldrig försöker sno någon mat - förstås.
Lagottoidéer, Harley är mer som en hund ska. Han trivs bättre under bordet eller bredvid oss.
Jag resonerar likadant med leken inomhus, det ska inte braka loss på en gång utan jag vill att någon av hundarna ska "fråga", jag vill också att de ska bryta direkt när vi säger till och självklart inte leka hela tiden utan också kunna vara passiva.
Och allt funkar! Förutom den detaljen om att Elviz är galen i mjölk.. Vid bordet, ja jag erkänner, så kan han försöka sno lite mjölk. Vad gäller mjölken så är Elviz är hopplöst fall ;)

Likes

Comments

Allmänt, Hund

Jag var varit sjuk och inte alls mått bra, därför har jag inte bloggat. Tråkigt att gå in djupare på det, så vi hoppar vidare till nästa sak. Något jag tycker är viktigt att ta upp.

Flera gånger har jag fått idéer till olika inlägg som handlar om hund, inlägg som jag trott ska vara bra, nyttiga men framförallt viktiga. Men mitt i texten så stannar jag upp och avslutar.
Jag skriver inte på något bra vis längre, jag är tvetydig och vag och försvinner ifrån ämnet lätt. Otydlig.
Jag tror faktiskt jag vet varför det blivit så, det kan ha att göra med hundvärldens klimat överlag.
Klimatet är hårt, mycket kritik och negativitet men sällan positivitet. Det finns ett led som alla ska följa, avviker någon så blir det häxjakt.
Det gör att man överanalyserar och börjar förklara överdrivet, bara så att ingen ska missförstå och börja rikta negativ kritik eller .tom starta en häxjakt.

Jag gillar mitt tänk i hunderiet. Jag tycker absolut att jag är kunnig, gör rätt och mina metoder är effektiva.
Jag tycker även att andras tänk är okej och rätt. Det bästa jag vet är att diskutera och argumentera med någon som kan föra en argumentation på att bra vis, för då lär jag mig så mycket mer, insikten växer och det tror och hoppas jag att det gör även hos den andra personen.

Med hjälp av dessa människor så växer man och blir klokare inom hunderiet, men också överlag.
Dessa människor är tyvärr inte så vanliga. De flesta kör på sin inriktning och det är det enda rätta enligt dem, medan andra hakar på majoriteten och håller med dem för att passa in och slippa kritik.
När jag var yngre så var jag faktiskt den förstnämnda, men tack vare mognad och att jag som person är öppensinnad så är jag inte längre där, och har inte varit på många år och kommer aldrig komma tillbaka dit.

Kom igen nu hundfolk! Vi behöver ju varandra. Vi behöver inte hålla med varandra in i minsta detalj, men jag lovar att det finns mycket att plocka från varje hundmänniska, plocka på dig de saker du anser vettigt, strunta i det andra om du inte håller med!
Jag älskar att instruera och lära ut, dela med mig av mina erfarenheter. Men jag är också tydlig med att mina ord inte är huggna i sten, mitt tänk är såhär och jag har min stil inom hunderiet.
Ditt tänk är inte fel bara för att jag har mitt eget, tvärtom, vill jag lära mig mer av dig och gärna ha ett par lärorika diskussioner, där jag hoppas att även du finner något intressant eller nyttigt i mina åsikter och mitt tänk.

Vi jobbar med djur. Det betyder en sak, en viktig sak som alla måste förstå - vi blir aldrig fullärda!
Men vi kan bli jäkligt duktiga och kunniga, vägen dit - förutom att praktiskt syssla med hunderi - är att kunna kommunicera med andra hundmänniskor på ett trevligt och konstruktivt vis.
Det finns mer att lära, hela tiden - och du kommer aldrig nå ditt fulla potential om du inte kan släppa din gard och inse att människor runt om dig med samma intresse har mycket att ge och lära.

Jag tycker det är viktigt att man har sin egen stil inom hunderiet, lika viktigt som att låta din stil växa genom att ständigt samla kunskap.
Det är inte bara kunniga äldre instruktörer eller berömda hundcoacher du kan samla kunskap ifrån, utan även nybörjaren eller den som hobbytränar hund kan faktiskt ge dig något, eller mycket.
Våga vara öppensinnad så finns det inte längre några hinder.

Likes

Comments