View tracker

Fredagen är kommen och så veckans vägning. Jag har sett fram emot detta eftersom jag varit lite extra strikt efter påskhelgen, av egen vilja såklart. Ställer mig och den visar -0,3kg. Jag känner aldrig, aldrig besvikelse om jag har gått ner "lite" eller har stått still, om jag kan förstå varför. Nu förstår jag verkligen ingenting, jag har gjort allt rätt och lite till. Har till och med rört på mig mer än vanligt. Jag försöker hålla modet uppe och inte bli besviken men besvikelsen är ett faktum.

Jag blir arg på mig själv för att jag är besviken men det är såklart en naturlig känsla och jag måste försöka acceptera den för att kunna gå vidare. Det är bara fortsätta kämpa så kommer jag nå mina mål. Vad ville jag ha sagt egentligen? Ja, att det är okej ibland att bli ledsen över resultat men att vi inte ska göra det till en vana, viktnedgång är något som tar tid. Det behöver ta tid, för att hjärnan och kroppen ska hänga med på bästa sätt.

Så nu ska jag tillåta mig själv att deppa lite och sen lämna det bakom mig och blicka framåt. Det finns så mycket mer som är viktigt att fokusera på.

Ha en bra fredag gott folk!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I så många helger har jag planerat att leva(läs: äta) som vanligt, som innan viktväktarna alltså. Inte förrän jag stod där på påsken och åt choklad tills det sprutade ur öronen på mig så fattade jag att det här är inte hållbart. Jag mådde inte bra av mina val! Den här helgen har varit min revansch och jag har satt en standard inför kommande helger. Självklart måste man få äta choklad ibland, om man vill! Men jag insåg verkligen hur mycket jag går efter rutiner, jag köper godis på rutin, inte för att jag är sugen eller vill ha.

Den här helgen har jag haft både fredagsmys och lördagsmys med sådant jag tycker är jättegott, utan att behöva vakna upp och ha ont i magen imorgon för att jag har ätit dåligt. Slänger in lite bilder från helgens gotte och är det något ni undrar över så tveka inte på att skicka iväg en kommentar med din fråga!

Jag är så glad för hur långt jag har kommit, inte bara alla kilon minus utan i mitt tänk.

/Denise


Likes

Comments

View tracker

Hej! 

Mitt allra första inlägg, så jag tänkte berätta lite om det som varit.

​​I mars 2014 fick jag och min sambo den bästa nyheten, vi var gravida! I november kom vår lilla Stella till världen. Under graviditeten samlade jag på mig en hel del kilon och innan dess hade jag redan en ganska stor övervikt. Det tog enda till juli 2015 innan jag var redo att göra en förändring i mitt liv(eller flera), jag var olycklig, jag led av fetma, jag hade ont i knäna och orkade ingenting. Då bestämde jag mig för att gå med i Viktväktarna. 

Nu är vi inne i 2016 och jag har hittills gått ner 38kg, 27kg med hjälp av viktväktarna. Men den viktigaste resan jag gör är nog ändå den mentala, genom att inte lägga fokus på snabb viktnedgång utan låta det ta den tid min kropp behöver. På så sätt tycker jag att hjärnan hänger med på samma gång. Även om det såklart är en kamp som jag antagligen kommer få tampas med hela mitt liv. Jag har alltid haft ett matmissbruk och en osund relation till min kropp, trots att jag nu äter vad de flesta skulle kalla nyttigt. Matmissbruket sitter kvar mentalt och påminner mig i princip varje dag. 

Så det är alltså vad den här bloggen kommer handla om, min resa, både med vikten och den mentala. En hel del tankar, en hel del recept och andra tips och trix.

Tack för mig så länge! =) 

Likes

Comments