Det går i vågor såklart. Ofta känns det okej. Man tänker att man klarar det här och att det går fint. Att man ses snart och tills dess kan man titta på bra film och hålla om varandra till sömns. Ibland orkar man knappt. Då tänker man att det här jäkla distansförhållandet känns meningslöst och vem fan ska hålla om en när man allra mest behöver det.

Jag har alltid sett mig själv som en vettig flickvän. Och då menar jag inte ur en pojkväns ögon, utan om hur jag själv mår. Jag skulle aldrig tillåta mig själv att känna mig trängd, orolig, sorgsen eller ledsen. Ett förhållande är bara och enbart till för att man ska må bra. Man ska känna sig roligare, starkare och bättre. Det här är mitt eviga mantra:

Det kommer inte alltid vara såhär.

Det finns ett slut. En plan. Vi måste bara ta oss genom den här biten först. Sedan kommer det att gå över. Och så länge man har bestämt sig för att det ska gå så kommer det att gå. Jag tänker aldrig i hela mitt liv inte låta det gå. Det handlar bara bara om att bestämma sig. Det måste vara så.Det finns inga hemliga trick, inga självklara lösningar, bara du och jag plus sjukt jäkla mycket vilja och tillit.




Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Klockan är 23:16, jag är 21 år och ligger här på min säng. Den här bloggen är min kanske tionde av alla bloggar som jag någonsin har skaffat. Somliga finns kvar, andra är borttagna, önskar att jag hade behållit alla, speciellt mina två första då jag hade kunnat gå tillbaks och läsa dem och bara skratta åt mitt 15 åriga jag.
När jag var 10 ville jag bli astronaut kommer jag ihåg, bara för att folk ska tro att jag är smart så sa jag att det var det jag ville bli hahah. Gud vad tiden går, ett ögonblick så är man dubbelt så gammal. Sen när jag var lite äldre ville jag bli lärare, under en lång tid grubblade jag över det tills en dag kom jag på att jag skulle kunna bli lastbilschaufför?!..ja så det var det..asså lastbilschaufför. Jag ville se världen uppifrån en lastbil hahah och så fastnade jag för en serie som handlade om lastbilar och en lastbilschaufför som var ursnygg och "cruisa" runt i sin lastbil för att skipa rättvisa. Då gav jag upp läraryrket och var dödssäker på att jag skulle bli lastbilschaufför. Min mamma tyckte att jag var dum i huvudet men jag var too cool to care. När jag började i grundskolan så tänkte jag att jag skulle kunna vara konstnär vid sidan om lastbilschaufförsyrket. Jag skulle vara svinrik av att sälja tavlor ni vet, alla killar skulle också gå och kasta sina dicks efter mig också, bara för att jag var ju så cool, lastbilschaufför hallooo? Vid senare tillfället när jag äntligen hade fått lite vett så kändes det inte helt 100% det där med lastbilen mh... Jag gick i slutet av nian och början av gymnasiet då funderade jag på att bli arkitekt. Denna gången är målet for real, arkitekt it is! På min 16:e sommar flyttade jag med familjen till Sverige och sen dess ville jag bli arkitekt tills jag sökte in och deltog i arkitektprovet 4 år senare. Kom dock inte in lol..
De här var alltså mitt livs största drömmar. Mitt emellan dök det ibland upp att jag ville bli politiker, historiker, litteratursvetare m.m. Men livet blir aldrig som man har tänkt sig. Nu är jag varken lärare eller astronaut, jag äger inte ens ett körkort, inte heller är jag någon arkitekt. Konstnär vill jag knappt kalla mig för och svinrik vet jag inte, har 88:- på kontot. Somliga säger att om man har pengar på kontot så tillhör man 10% av den rika befolkningen i världen, men det är vad de säger hahaha.
Men jag är inte mindre olycklig för det, faktum är att jag älskar det som det är nu. Varje dag som går känns likdant men när man tittar tillbaka så har livet tagit sig en helt annan riktning. Jag är bara glad att jag lever mitt eget liv som en fri individ, frisk och hel både psykiskt och fysiskt, jag kan tänka och drömma utan gränser och jag har alla möjligheter i världen att göra mitt liv till vad jag vill att det ska vara. Det är sådana privilegier som inte alla har.


Likes

Comments