View tracker

Vi har alla hört talas om skillnaden mellan man och kvinna och vem utav dem som blir den mest respekterade. Hur ser det då ut inom median? Jo, man talar om både genus och intersektionalitet. Dessa två begrepp har två olika men samtidigt likartade meningar. Begreppet genus lägger sitt värde på könen samtidigt som intersektionalitet lägger sitt värde på klass.

Jag är dock sugen på att gå djupare in på begreppet genus. Kvinnan framstår som ett passivt objekt och mannen som ett aktivt subjekt. Jag känner att det är mycket lättare att förstå sig på ett objekt än ett subjekt och eftersom kvinnan är den som syns mest på första upplagan i flera tidningar är det hon som uppmärksammas mest. Under dagens föreläsning nämnde Örjan Petersson (2015-12-07) att kvinnor är de som säljer bäst och vi människor oftast lockas till att köpa objekt, inte subjekt. Jag kan hålla med om att det är så, för det är ren fakta, men jag tycker att det är synd att det ska behöva vara på detta viset vilket jag inte tror att jag är ensam över.

Inom median lyfter man fram mannens karaktär som en tuff, stark och smart person eftersom våra normer säger så om honom. Kanske ska han vara lite känslokall och målinriktad också? Då kanske kvinnan ska vara tvärtom? Jo, exakt så, hon ska vara den hjälplösa, snälla och vackra karaktären som säljer mer än vad hon pratar. Petersson (2015-12-07) gav oss ett exempel på hur männen respektive kvinnorna är representerade enligt medierna: "Kvinnor är överrepresenterade för försäljning och männen inom politik (eftersom att männen är duktigare på att prata)." 

Vi följer ju våra normer efter hur vi är uppvuxna och hur vi uppfattar karaktärerna, men synen på man och kvinna ser sig lika ut (med lite finputsning genom tiderna) inom många kulturer. Man märker det någorlunda vid ovetskap, men när man läst om det så förblir det första man tänker på kritiskt tänkande kring genus, i mitt fall. Så, så fort att jag efter föreläsningen åkte till stationen, gick in till pressbyrån och kollade i tidningshyllorna såg jag att nästan alla försäljningstidningar hade kvinna som valt kön på förstasidan och man på förstasidan när det gällde, mestadels, sport. 

Lite synd kan man tänka, det hade varit intressant att se hur det hade gått för försäljningen och det pålitliga "snacket" om man i stället hade haft ombytta könsroller. Jag tror att det hade uppstått en stor förändring, men lite osynlig för betraktaren eftersom att man som betraktare inte tänker på vad man blir påverkad av lika mycket som producenten märker av "förlusten" eller förhoppningsvis "vinsten" utav att.


Ja, det ska bli riktigt spännande att få läsa vidare om detta och snart få testa på eget ​farligt ​tänkande inför slutuppgiften! 


V.I. 


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

"Läran om bokstävernas form och dess användning" beskrivs termen ​Typografi​ utav Anja Kalin, under gårdagens föreläsning (Semiotiska verktyg för multimodal analys, 23/11-2015). 

Typografi hjälper oss att på lättare förstå hur man ska jobba med att arrangera bokstäver på ett sätt där dem ger betraktaren en viss effekt. Huvudsyftet med Typografi är att vi ska bära fram textens innehåll med en hög läslighet. Läslighet brukar oftast innebära avsevärda egenskaper hos de typografiska tecken som vidare ska identifieras. 

Typografin som en semiotisk resurs innefattar steget där vi ändrar textsnittet för att därefter förstärka det budskapet vi vill bära fram. Man delar dessutom in typografin i två olika tankesätt: Erfarenhetsbaserad metafor och konnotation. 

Erfarenhetsbaserad metafor kan innebära att vi gör en metafor för någonting samtidigt som konnotation talar om det socialt inlärda. Exempel som Kalin(föreläsning, 23/11-2015) lyfter fram är tummen upp (som erfarenhetsbaserad metafor) eller långfingret upp (konnotation). Skillnaden här är att den erfarenhetsbaserade metaforen, "tummen upp", betyder något positivt i vårt samhälle, någonting är bra eller på väg uppåt. Långfingret innebär i praktiken, efter det socialt inlärda, fingret går i riktning uppåt men betyder något negativt eftersom vi i samhället har lärt oss detta

Det är intressant hur man tolkar saker och ting olika genom olika tankesätt och hur saker och ting som liknar varandra kan ha så skilda betydelser. Men långfingret respektive tummen upp kan i andra kulturer betyda tvärtom, så man får se till att använda rätt metaforer respektive konnotationer beroende på vilken miljö man befinner sig i!


V.I.

Likes

Comments

View tracker

Ljussättningen idag va fantastiskt kul att få känna på! Vi fick testa på alla möjliga saker, mer än vad vi gjorde igår, mycket mer!

Jag har aldrig tidigare arbetat med ljussättningen och jag trodde att det skulle bli svårare än vad det faktiskt blev. Våra kära lärare handledde oss väldigt väl och gruppen jag var delaktig i var verkligen till stor hjälp, riktigt kunniga människor!

Idag skulle vi ta bilder med hjälp av flera olika redskap och olika ljussättningsmetoder. Redskapen jag använde mig av idag var bland annat kamerablixten, den externa blixten, reflexskärm, fotostol och befintligt ljus.

Ljussättningsmetoderna jag testade på var tvåpunktsljussättning där syftet är att man ska fånga föremålet med hjälp av två olika ljuspunkter, huvudljus och sidoljus. jag använde mig här både utav två softboxar för ett tillfälle och två LED-lampor vid ett annat. Jag använde mig dessutom utav trepunktsljussättningen där ljuset ska komma ifrån tre olika vinklar: bakifrån, uppifrån och ifrån sidan.

Här nedan följer dagens tagna bilder:

Trepunktsljussättning
(LED)

Porträtt

Blixt

ISO400

Slutare: 1/60

Bländare: f/ 5.6

Tvåpunktsljussättning
(LED)

TV

ISO200

Slutare: 1/160

Bländare: f/ 4.0

Tvåpunktsljussättning
(Softbox)

Porträtt

Blixt

ISO400

Slutare: 1/60

Bländare: f/ 4.5

Befintligt ljus, kamerablixt & reflexskärm

TV

Blixt

ISO200

Slutare: 1/160

Bländare: f/ 5.0

Befintligt ljus, kamerablixt

TV

Blixt

ISO200

Slutare: 1/160

Bländare: f/ 5.6

Fotostol

Makro

ISO200

Slutare: 1/125

Bländare: f/ 5.6

Fotostol

AV

ISO800

Slutare: 1/20

Bländare: f/ 5.6

Fotostol

TV

ISO800

Slutare: 1/400

Bländare: f/ 5.6

Fotostol

TV

ISO800

Slutare: 1/400

Bländare: f/ 5.0

Befintligt ljus & reflexskärm

Porträtt

ISO100

Slutare: 1/125

Bländare: f/ 5.0

WB(Cloudy)

Befintligt ljus & reflexskärm

Makro

ISO100

Slutare: 1/125

Bländare: f/ 4.5

WB(Cloudy)

Befintligt ljus & reflexskärm

Makro

ISO100

Slutare: 1/160

Bländare: f/ 4.5

WB(Cloudy)

​Foto: Syliane Duval

​Till slut...​ hoppas jag att det har varit trevligt att skrolla igenom mitt långa inlägg, jag tyckte själv att detta var så fantastiskt kul att jag bara kände ett tvång till att lägga ut alla dessa fina bilder! 

Shit.. vad man lär sig mycket!

V.I.

Likes

Comments

Bild 1.

Standard setting

Makro

Slutare: 1/100

Bländare: 5,6

ISO: 4000

Bild 2.

Standard setting

Makro

Slutare: 1/60

Bländare: 5,6

ISO: 400

Bild 3.

Standard setting

Makro

Slutare: 1/60

Bländare: 5,6

ISO: 6400

ISO hit, slutare dit, vitbalans där och inställning här.. ja det var en hel del att slå in i huvudet alt. anteckningarna. Det var dock en utav de mest underhållande dagarna sedan programstarten. Vi fick lära oss om kamerans inställningar både teoretiskt och praktiskt. Det var väldigt roligt eftersom att det både var svårt att hänga med men samtidigt givande och intressant eftersom att man insåg hur lite fotograferingskunskaper man har.... I alla fall jag.

Efter genomgången av hur kameran fungerar, vilka inställningar vi skulle prova på och hur vi skulle genomföra det, fick vi äntligen gå ut och prova på det praktiskt. Jag har alltid trott att det räcker med att endast zooma in/ut och justera vinkel utifrån grod-/fågelperspektivet.. men allt det andra? Nej, haha, det har knappast slagit mig tanken. Man kände ju sig lite okunnig men samtidigt väldigt fri i tankarna och samt lite fotografisk av sig.

Det finns många inställningar som jag igår, den 17/11-2015, fann svåra att använda, exempelvis slutaren och bländaren, samt hur man skulle ta bilder inomhus utan att behöva använda blixten och fortfarande få en normalljus bild.

Denna bilden skulle egentligen föreställa en vit julgranskula hemma hos oss (och ja, vi har redan satt upp julgranen, libanesiska traditioner hehe 0:) ) men jag tror att jag hade för lång slutartid (1/30), ISO-talet låg på 100 ochbländaren var öppen med 5,6, dvs ganska mycket. Detta ledde till att kameran togin mycket ljus under en lång tid och under tiden rörde jag på mig en del vilketgjorde att jag också fick in rörelse i bilden. Jag trodde först att jagmisslyckats, men jag tycker själv att detta såg väldigt bra ut!

Med denna bild försökte jag få Sylianes, fina, olivgrönastövlar att vara i abstrakt läge samtidigt som bakgrunden skulle vara skarp.Slutaren var inställd på högt slutar-tal (1/200), alltså lång, ISO400, TV ochvitbalansen var inställd på molnigt. Visst, denna bilden var inte så jättesvåratt få till, jag tyckte snarare att det var svårare att få stövlarna skarpa ochbakgrunden abstrakt i rörelse.


Att få testa på detta praktiskt var verkligen givande, man förstod lite mer genom att få utföra det praktisk men det klargjorde heller inte allting, jag fick ju fråga runt en massa för att till slut få ett hum om vad det är jag håller på med.. hehe. Detta var riktigt roligt och jag ser fram emot att få arbeta vidare med detta, det ska bli riktigt kul!


Ha det gött!

V.I.

Likes

Comments

(Bildinfo: Ritad av kära mig själv, väldigt fint tycker jag 😇)


Många frågor och funderingar uppstod under dagens lektion och något som jag fann intressant och lite svårt var att förstå handlade om vad som har verkshöjd eller inte. Formuleringen vi fick under gårdagens föreläsning, där ämnet var upphovsrätt, beskrev Örjan Petersson (föreläsning, 12 november 2015) att om någonting ska befinna sig i verkshöjd måste själva verket vara unikt. Verket måste vara originellt och annorlunda och personen som tillverkat det måste ha satt in sin personligt konstnärliga prägel i det hen skapat.

Hur visar man då att det är man själv som har skapat verket? Jo, om vi exempelvis tar ett fotografi med vår egna kamera, publicerar den någonstans och den blir "stulen" kan vi bevisa att det var med vår kamera som vi tagit bilden då fotografiegekskaperna beskriver datum och, ibland, plats då fotografiet tagits. Skyddar vår teknik just denna information kan vi be en specialist att kolla upp det, det kan vara svårt, men det går.

När vi ändå är inne på fotospåret kan jag tillägga att fotografier kan ha ideell rätt även fast dem inte har någon verkshöjd. Den ideella rätten innebär att att upphovsmannen ska anges vid namn när verket används eller framförs på något annat sätt. Den ideella rätten innehåller dessutom en respekt för verket där upphovsmannen avgör om ändringar får göras i samband med att ett exemplar framställs offentligt. Vidare bestämmer upphovsmannen även om verket får översättas eller bearbetas. Denna rätt behålls alltid av upphovsmannen och kan ej förhandlas bort, vilket är bra för upphovsmannen själv, men kanske mindre bra för oss som verkligen vill använda det underbara verket (Petersson, Ö. Föreläsning, 12 november 2015).

Det finurliga är att vi har rätt att kopiera någon annans verk utan att det förblir ett brott. Med kopiera menar jag att vi framställer ett exakt likadant verk på egen hand, då talar jag främst om fotografier och exempelvis musik som var det vi diskuterade för det mesta under föreläsningens gång. Man kan bli fascinerad av en bild så pass mycket att man så gärna vill ha den, då kan man använda liknande ljussättning, vinkel och miljö för att få till en bild så lik den förra som möjligt.. Intressant!

Likes

Comments

Man brukar säga att bilder förmedlar olika budskap, till viss del, beroende på bildens valda vinkel. Men ör det verkligen så? Visar verkligen en kameravinkel alltid hur stormakt det som finns på bilden har? Eller är det bara hur vi ser och analyserarbilden som avgör vad som har mer makt än något annat?

M. Wahlberg (föreläsning, 9 november 2015) hävdar att vinkeln är viktig att tänka på om avsikten är att man ska förmedla ett speciellt budskap. Maktär ett exempel som beskrivs tydligt i bilder. En bild som är tagen underifrånkan ge större makt till personen eller föremålet som finns på bilden när å andra sidan en bildsom är tagen uppifrån ger oss, som betraktare, större makt än det som finns påbilden.

Tänk dig själv sittaoch skåda en bild, tagen ur ett grodperspektiv, alltså nerifrån. På bilden stårdet en person framför en byggnad fotad för att visa att just hen har enspecifik maktposition. Personen kan vara en VD-konsult och byggnaden bakom kanvara hens företag. Det du ser är alltså en viktig VD-konsult ståendesframför sitt stora, igenkända och populära företag. Makten gesalltså till det som finns på bilden och du som betraktare blir denunderordnade.

Tänk dig å andrasidan att du skådar en bild tagen ur ett fågelperspektiv, alltså uppifrån. På bildenfinns det ett litet barn som sitter på trottoarkanten, tittandes upp mot digmed sorgsna ögon och en filt runt om sig för att göra sig varm. När jag självfår upp den bilden i mitt huvud ser jag ett maktlöst barn som med sina sorgsnaögon ropar på hjälp. I detta fallet är det du, som skådar bilden, som harmakten. Du kollar ner mot barnet.

Bilderna talar tilloss på ett förståeligt sätt genom de valda vinklarna, dock behöver vinklarnainte alltid ha någon särskild betydelse, menar M. Wahlberg (föreläsning, 9 november 2015). Det kan handla om en bild på enannan igenkänd person, exempelvis kungen, Carl XVI Gustav. Vi som redan vet atthan är viktig i vårt samhälle tänker sällan på vinkeln, för hur vi än vrideroch vänder på vår kamera vet vi om att kungen är mäktig. Detta innebär att, idessa fall, grodperspektivet respektive fågelperspektivet inte spelar någonstörre roll.

Många utav oss kännersäkert igen Snapchat-applikationen där vi tar bilder på oss själva eller andraföremål och skickar iväg till våra vänner. Hur ofta tänker vi på vinkeln vid sådanahär tillfällen (om det inte är så att man vill hitta bästa vinkel för bästautseende)? Det är väldigt sällan man gör det, man tar bilden och skickar densnabbt iväg. Det kan vara en bild tagen underifrån eller uppifrån, det berorhelt på vad man känner för. Men avsikten är sällan att få mottagaren att kännasig maktlös eller maktfull. Därför behöver det inte innebära att vinkeln, underalla omständigheter, visar oss vem som har störst makt. Bildens innehållpåverkas utav bildens innehåll, hur vi valt att framställa den och vad vårttänkta budskapet är.

Likes

Comments