Hej,

Passade på att knäppa några bilder i fredags när solen äntligen lyste lite. Idag har jag inte gjort många knop, vaknade upp sent och bara umgåtts med människor som får mig må bra. Ta hand om varandra och kom ihåg, du är den viktigaste personen i DITT liv. Kram <3

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hola!

Här händer det som i vanlig ordning väldigt mycket och jag har knappt tid att prata med mina vänner. I fredags var jag ute med några vänner och hade det trevligt, lite väl trevligt för jag somnade inte förrän 06 tiden och klockan hade jag ställ på 09 för att hinna packa och fixa mig innan mamma hämtade upp mig. Jag har som jag tidigare skrivit känt mig lite vilsen sen jag kom hem till Sverige och jag försöker helt enkelt lista ut varför.. Så mamma och jag beslöt oss för att åka ner till Malmö för att bo över på hotell. Så himla mysigt.

Självklart bodde vi på mitt favorithotell, Clarion Hotel Malmö Live. Magisk frukost och magiska rum, sover alltid som en riktig prinsessa där. Mamma och jag hann med shopping, god mat, drinkar och bio. Vi såg Ted - För kärlekens skull och den är så himla sevärd, ett tips ifall ni funderar på att se en bra film.

Senare på söndagen mötte jag upp Anna och vinkade hejdå till Mamma som tog tåget hem. Jag och Anna slängde av mina väskor hemma hos henne och satte oss sedan och tog en välbehövlig middag och pratade igenom livet. Jag har frågat mig många gånger vad jag hade gjort utan henne, och troligtvis blivit crazy. För hon är min bästavän, psykolog och ekonom i ett, vilken dröm va? Senare på kvällen mötte jag upp Anton för några glas vin och pratade igenom allt som hänt sedan sist, och sedan somnade jag gott hemma hos Anna. På måndagen hade jag ett läkarbesök inplanerat men hann med en fika tillsammans med Anna innan det. Riktigt stormväder när jag skulle köra hem igår, men allt gick bra och jag kom NÄSTAN upp pigg och glad inför jobbet imorse. Nu ligger jag helt slut i sängen och kollar hockey och jag tänkte inte göra mycket mer än så.

Kram <3

Likes

Comments

Hej på er,

Utan att överdriva så vet jag inte om det är omöjligt att hitta någon som har lika hektiskt liv som mig. Förra veckan nådde jag toppen av rastlöshet av att bara gå och vänta ut tiden tills man skulle börja jobba igen. Så köpte spontant en ny mobil som jag iofs trivs väldigt bra med, glider ur handen ibland bara.. Sedan gick jag in till Kalle på Rock the Dot lite spontant på torsdagen och frågade om mina funderingar på tatueringar och vi bokade in en tid två dagar senare. Motivet hade jag inte riktigt bestämt men titta vad fint det blev. Solen på min handled är en hyllning till farmor och farfar, för så länge jag kan minnas så har dem kallas mig solen i deras liv. Vilket är något jag vill bära med mig livet ut, oavsett vad som händer. Så den betydde väldigt mycket för mig. Sedan tatuerade jag en blomsterbukett med mina två egna blommor (Viola & Linnéa) och jag är så imponerad över Kalles design. SÅ nöjd och kommer stolt bära upp dessa resten av mitt liv!

Sedan har jag hunnit med att börja jobba igen och påbörjat en ny tjänst. Känns nytt och lite nervöst, men samtidigt så roligt. Varit ute på promenader med mamma och rensat tankarna. Igår beställde jag hotell nere i Malmö över helgen för att sedan gå på ett läkarbesök där nere under måndagen. Passar på att hälsa på Anna också och gå ut och käka med henne, och en hel del drinkar lär de bli också om jag gissar rätt. Nu ska jag precis avsluta ett av mina 4 olika samtal och bege mig hemåt till mamma och pappa för att käka mat. Sedan ska jag möta upp Tim ikväll för att ta en drink eller två, en perfekt fredag. 

Kram och på återseende <3 

Likes

Comments

H​ej på er, 

Jag ska strax bege mig ut på stan för att möta upp mamma och käka lite lunch. Fick skjuts hem imorse till lägenheten så jag kom upp i tid. Nu när jag varit ledig i två veckor så har rutinerna blivit allt annat än bra och jag kan utan tvekan vakna upp vid 11 tiden på förmiddagen. Men på måndag börjar allvaret igen så det känns skönt att komma tillbaka och träffa alla barn. Kom på att jag inte berättat för er att jag jobbar på en skola här i Växjö. Massvis av fantastiska barn som jag får lyckan att umgås med varje dag, trivs så himla bra! 

Senare ikväll ska jag sätta mig och beställa hem lite grejer, käka lite middag hemma hos mina föräldrar och förhoppningsvis träffa Hugo som varit iväg i Kina. Som jag saknar honom<3 

Kram 

Likes

Comments

Hej på er.

Uppdateringen här blir allt mer sällan och det beror på att jag valt att hålla mitt liv ganska privat. Jag förändrades en hel del när jag bodde nere på Fuerteventura och det har tagit tid för mig att anpassa min nya inställning till livet här i Sverige. Här är det alltid folk som har ögonen på en, granskar varenda person man träffar och bryr sig lite för mycket helt enkelt. Jag har haft extremt svårt att känna känslor sedan jag kom hem och det skrämmer mig för att vara ärlig. Skyddsmuren runtomkring mig blev lite väl stabil kanske.. Men det börjar bli bättre nu och jag kan njuta av att vara hemma i Sverige.

Men jag vill inte börja det nya året på att dra upp tråkiga och jobba punkter, så därför bjuder gärna på tre bilder ifrån julafton då vi var ett stort gäng familj och släkt hemma hos mina föräldrar. Vi hade en trevlig kväll med massor av julklappar. Men nästa år vill jag hellre vara utomlands under jul och nyår, klarar inte riktigt av stressen.

Nyår har alltid framkallat ångest hos mig och detta året var inget undantag. Men i sista sekund, bokstavligt talat så bokade jag en biljett upp till Linn för att fira in det nya året. Det var underbart att få se och uppleva allt hon pratat om under tiden vi bodde på Fuerteventura. Jag fick träffa hennes vänner, åka ut till hennes landställe och prata om allt mellan himmel och jord. Vi pratade mycket om att för ett år sedan så fanns inte någon av oss med i den andras beräkningar och nu betraktar jag henne som en av mina närmaste. Hur fantastiskt är inte livet ibland? Önskar bara jag hade henne eller Anna i samma stad, saknar dem båda dagligen. Men får väl kanske flytta på fläsket under 2018 och bosätta mig någon annanstans kanske?

Tänkte klippa och klistra ihop en "highlights of 2017" för älskar själv att läsa sånt.

Kram

Likes

Comments

Hej!

Vilket efterlängtat hej ifrån min sida. Som jag saknat att sätta mig ner och skriva några rader. Jag kan snart säga att jag befunnit mig hemma i Sverige i 1 månad. Vilket självklart är med blandade känslor, men vilken fantastisk månad jag haft.

Första helgen så kom min bästavän upp ifrån Malmö och min andra ifrån Enköping och ha dessa bredvid mig i 3 dagar var helt fantastiskt. Vi visade Linn lilla Växjö och festade hela helgen lång men vi hann med mycket mer än så. När det var söndag så fick jag tårar i ögonen av att behöva inse att mina närmaste inte bor ett stenkast ifrån mig, men det blir desto roligare att få hälsa på varandra.

Något jag gjorde andra veckan var att färga mitt hår. Ni förstår inte hur dåligt jag mått av att inte fått fixa mitt hår på 3,5 månad. Men efter 5 timmar i frisörstolen så gjorde Alexandra återigen ett mästervärk! Det blev en helblekning och lite löshår på det, känner mig naken utan löshår. Men denna veckan skedde något roligt också, jag började nämligen på mitt nya jobb. Som vikarie i en förskoleklass och det känns helt fantastiskt! Äntligen jobbar man "vanliga" tider och har hela helgen som ledighet. Dock är detta bara fram till jul, sedan får vi se vart jag tar vägen. Mamma håller på att flippa för att jag inte har någon plan, men jag har lärt mig att inte stressa. Saker och ting löser sig så småningom. Eller? Haha.

Jag har även de senaste veckor när jag varit hemma tagit vara på att bara vara. Men för någon helg sedan så tog jag mitt pick och pack upp till Jönköping för att bara vara och bli bortskämd. Jag fick en rundtur i Jönköping/Huskvarna vilket var trevligt. Så behövligt att bara komma bort för en dag eller två. Nu i helgen så fick jag och mamma för oss att vi skulle gå och kika på hockey. Växjö Lakers gästades av Örebro och de blev en härlig vinst. Framåt småtimmarna mötte jag upp Hugo, Blom, Isak och Emelie och det blev en väldigt lyckad kväll. Mer sånt i livet!!

Nu i skrivande stund så ligger jag hemma och är sjuk. Alla barnbaciller har tagit mig med storm och det var nog bara en tidsfråga innan jag skulle bli sängliggandes. Så det var en ledsen Viola som vaknade imorse av tanken att jag inte fick se skolans luciatåg, som jag hade längtat efter. Jaja! Nu ska jag sätta mig och beställa julklappar och ladda inför helgen. Då har jag nämligen bara fått information om att jag ska vara färdigpackad och klar vid 10 och sedan går färden till en hemlig destination. Älskar överraskningar!!

Kram och på återseende

Likes

Comments

Hej på er, jag har äntligen landat i att jag befinner mig i Sverige och det har varit några intensiva dagar. Men nu ska jag sätta mig ner och berätta för er vad som egentligen hände.

Jag hade under flera veckor planerat att överraska mina nära och kära. Jag hade kontaktat huvudkontoret och fixat att jag skulle få ta flyget till Köpenhamn. Men hålla detta hemligt för allihopa var något av det svåraste någonsin, men på något höger så lyckades jag. Jag pratar med min bästavän och mamma varje dag och de märker minsta lilla på mig men jag har alltid kunnat redogöra vad jag gör och varför. Så jag har spelat på kortet att jag skulle komma hem den 21 november till Göteborg i flera veckor. Jag har klagat på att de är så tråkigt att ingen kan hämta mig osv osv. Nu när jag tänker på det i efterhand så skrattar jag åt tanken att jag satt och "ljög" så mycket att jag själv nästan trodde på det. Jag fick lite panik dagen innan av att ingen visste att jag skulle komma hem så ringde min moster i Stockholm och berättade min plan. För ifall det skulle hända något så ville jag att hon skulle kunna berätta varför jag var dum i huvudet och satte mig på ett flyg två dagar innan..

Men söndagen var kommen och jag hade sagt att jag skulle befinna mig på flygplatsen för att ta emot gäster som jag vanligtvis brukar göra på söndagar så inga konstigheter. Dagarna innan hade jag fejkat att min täckning var dålig för att ifall de försökte nå mig på flyget så kunde jag skylla på det. Mitt första uppdrag var att överraska min bästavän Anna som flyttat ner till Malmö. Hon har börjat plugga där nere och hennes pojkvän berättade för mig at hon har tyckt det varit väldigt jobbigt att inte ha mig nära. Hon har saknat mig varje vecka och varit ledsen, så självklart skulle jag överraska henne. Dagen började med ett försenat flyg och jag visste att jag landade redan sent som det var, men försökte tänka positivt att jag får väl väcka henne mitt i natten om inte annat. Hade kontakt med Annas pojkvän som skulle sysselsätta henne tills jag kom. Landade i Köpenhamn 21.40 och visste att tåget gick 22.02 och här emellan så gick allt väldigt fort. Jag fick väskan först av alla, sprang och köpte biljett och tåget stängde dörrarna precis bakom mig. Puh, en lättnad att äntligen vara på tåget men helvete vad kallt det var att kliva av planet. Väl framme i Malmö så hoppar jag på fel buss och busschaufförerna tycker synd om mig med mina båda väskor på en vikt av 37 kg tillsammans.. Men efter många om och men så kommer jag fram till och min mobil dör så jag råkar gå 20 minuter åt fel håll. Efter några djupa andetag, fastfrusna fingrar vid handtaget på min resväska så var jag framme. Hela jag skakade och så ringde jag på dörren där min bästavän befann sig. Hon hade olyckligtvis somnat och ville inte alls gå till dörren när hennes pojkvän sa att hon hade besök. Tillslut kom en trött Anna upp framför mig och hennes reaktion var aningen förvirrad. Tror varken hon eller jag förstod att där stod vi efter 3,5 månad, framför varandra. Hon skakade, grät och sa bara "nej" i flera minuter och förstod verkligen ingenting. Inte jag heller för den delen för allt var väldigt rörigt. Spenderade iallafall kvällen och natten där och tidigt morgonen därpå så begav jag mig hem till Växjö.

Så på måndagen sa jag farväl till en ledsen Anna som knappt kunde förstå att jag var hemma och begav mig hem till Växjö. För återigen så visste ju ingen att jag var hemma i Sverige. Väl hemma i Växjö så sätter jag på mig luvan och går emot mammas jobb för att överraska henne. Visste att hon skulle åka till Stockholm dagen efter när jag beräknades komma hem och hon hade varit så himla ledsen för det. När jag väl kommer fram så berättar hennes kollegor att hon är ute och sänder så hon befinner sig inte på plats på ett bra tag. Där stod jag med gråten i ögonen och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Så räddar mammas kollega mig och ringer och frågar vart mamma befinner sig. Hon var bara 1 minut bort och jag ställer mig i ett av konferensrummen och väntar. Mammas blick när hon fick se mig är obeskrivlig, hon bara skriker, hoppar och säger "men såhär får du inte göra". Tårarna bara rinner och aldrig har det varit så skönt att få krama om sin mamma igen.

Men inte är det slut ännu. Mamma och jag går och beställer mat och samtidigt som vi gör det så ringer mamma till Hugo och ber han komma till min lägenhet för att få hjälp inför att jag kommer hem dagen efter. Hugo så snäll som han är ifrågasätter inte det och ringer glatt på min lägenhetsdörr några minuter senare. Men där står minsann jag istället för mamma och det blev en lång efterlängtad kram. Han kunde inte heller förstå att jag var hemma och sa gång på gång "Fy vad skönt det är att ha dig hemma Viola, jag har saknat dig så".

Hugo stannade kvar hela dagen tills det var dags att åka hem till mina föräldrar för att överraska pappa som hade varit och tränat. Jag gick innanför dörren och pappa ropade hej till vad han trodde var mamma. Men så smög jag in istället och han blev väldigt glatt överraskad och sa flera gånger om "men du skulle ju komma hem imorgon?". Ja, överraskning pappa ;). Vi satt hela kvällen och pratade och jag fick äntligen äta min fläskpannkaka som jag drömt om i flera månader, mums.

Hämtade Emelie som hade fått reda på att jag kommit hem och det var så skönt att krama om henne. Tänk att vi varit vänner sedan vi gick i mellanstadiet och kan fortfarande ligga flera timmar och prata om allt mellan himmel och jord. Vilken fin vän!

Påväg hem till lägenheten så sprang jag in på gamla jobbet PM&Vänner för visste att mina vänner Arvid och Jelena jobbade. Arvid kunde knappt koncentrera sig på att hjälpa gästerna när han såg mig och jag frågade lite snabbt vart Jelena var och att jag sedan kommer tillbaka för att ge han en stor kram. Jelena var nere och hämtade is så gick ner för att möta henne och när hon kom runt krönet så sa jag hej och hon bara kastade väskorna och isen och började gråta. Hela hon skakade och bara skrek "ÄR DU HEMMA FÖR ATT STANNA? SNÄLLA STANNA" och jag berättade att jag ska ingenstans och hon lyfte upp mig i luften och bara grät och kramade om mig. Då började faktiskt jag också gråta för första gången på hela dagen av all kärlek och värme. Jag gav Arvid en stor kram och berättade hur skönt det var att se dem igen.

Fortsättning följer.....

Likes

Comments

Söndag 19/11 kl. 19.37

Hejdå Fuerteventura, tack för denna gången. Det var med en klump i magen som jag lämnade Las Playitas imorse. Jag lämnade något som varit min trygghet de senaste månaderna, men nu var det dags att åka hem till något som förr var min trygghet. Självklart är hemma alltid någonstans där jag kommer känna mig trygg, men Sverige har inte tillhört mig vardag på länge nu och den vardagen kommer ta tid att bygga upp igen. Det kändes även tufft att lämna de personerna som jag förknippat med mina närmaste. Personerna jag sa godnatt till varje kväll, skrattade tillsammans med och pratade om saker som tynger mig. Vi pratade om alla våra funderingar tillsammans och vi hjälpte varandra att gå igenom, precis allt möjligt. Gemenskapen kommer jag nog sakna mest. Känslan av att någon alltid är där ifall man vill sova bredvid någon eller om man vill ha sällskap ner till affären. Mitt liv har berikats med ett nytt språk, ny kultur och ett bättre självförtroende. Mina tankar var många innan jag åkte för jag hade blivit så rubbad att jag visste inte ens vem jag var längre. Några månader senare har jag lärt mig saker om mig själv som jag är så nöjd över att jag upptäckt. Saker som vad tycker egentligen jag är viktigt, vilka åsikter står jag för och vilken person är jag. Jag har lärt känna personer ifrån hela världens olika hörn och det är med huvudet högt som jag kan säga att jag är imponerad över mig själv. Språk har aldrig varit min styrka och jag ville helst inte prata engelska ifall det behövdes. Men så insåg jag att inte låta mina rädslor hindra mig. Försök kommunicera och se vart det leder, faller du så tar någon emot dig. Nu kan jag utan problem sitta och ha samtal på engelska i flera timmar och hittar jag inte ordet så försöker jag förklara. Igår fick jag höra att mina kompisar trodde att jag var väldigt självsäker i min engelska, men jag är ju precis motsatsen. Men jag har lärt mig att ifall du lär dig leva med dina rädslor så kommer dem försvinna. Precis som att jag avskyr att vara ensam, det är den mest skrämmande känslan jag vet. Samma sak där, jag lärde mig leva men känslan och sa till mig själv att jag är aldrig ensam utan bara för stunden. Kände jag känslan så tillät jag inte den fånga mig utan gick och fråga ifall någon ville hänga eller hitta på något, och numera tycker jag mest att vara ensam är en frihet. I skrivande stund så håller jag på med något jag aldrig i hela mitt liv skulle kunna tro att jag vågade. Jag sitter helt själv på flygplanet och har planerat i flera veckors tid att överraska min bästa vän som flyttade till en helt ny stad under tiden jag bodde på Fuerteventura. Hon har känt sig vilsen sen jag åkte och det har gjort ont i mitt hjärta. Så bara tanken av att jag om några timmar kommer kunna hålla henne i mina armar och säga att jag är hemma igen gör mig varm i hjärtat. Men som om överraskningarna var slut, nej. Tidigt imorgonbitti så sätter jag mig på tåget för att klampa in på mammas jobb och se hennes förvånade ansiktsuttryck. Det är nämligen så att alla tror att jag kommer komma hem den 21/11 men ack så fel dem har. Jag ser så mycket fram emot att sedan åka till pappas jobb och krama om honom som jag inte fått gjort på 3 månader. Jag ser fram emot att visa mina nära och kära vilka framsteg jag gjort och kanske lära några i min omgivning att förstå. Låt aldrig någon trycka ner dig, hur en annan person tänker är ingenting du kan påverka och du är så mycket starkare än vad du tror. Nu pirrar det i kroppen av att jag snart landar i landet jag faktiskt kan kalla för hemma. För jag är hemma nu och jag har gjort några fantastiska framsteg.
Fyfan vad jag är stolt över mig själv!

Likes

Comments

Hej,

Söndag och jag har min lediga dag för denna veckan. Den har varit efterlängtad och den har spenderats på ett super trevligt sätt. Mina dagar kvar här på Fuerteventura får nu plats på 2 händer och det känns ingenting annat än skönt, jag har gjort mitt här.

Men nu när jag är inne på sista refrängen så är det många saker man vill uppleva en sista gång. Så min lediga dag började med att min roomie överraskade med att laga pannkakor. Vi tog sedan bilen till en av mina favoritstäder här, Corralejo. Just denna helgen så var det en gigantisk festival med massvis av flygande drakar. De var bokstavligt överallt och alla barn sprang runt och var överlyckliga, så häftigt att se! Sedan tog vi bilen vidare in mot stan för lite sista shopping, även fast jag inte alls behöver det. Men mina senaste dagar har varit tuffa så jag tyckte jag förtjänade en tröja eller två. Jag har kört bilen hela dagen så jag är helt slut i kroppen så känner jag mig själv så blir det en tidig kväll för min del.

Igår var vi på en festival inne i grannbyn och hela Fuerteventuras befolkning var där kändes det som. Så himla många människor och bra artister i deras öron säkert.. Jag fick mest ont i huvudet och ville åka hem efter någon timme, så det fick bli så.

Vi ses snart Sverige. Kram <3

Likes

Comments

Tjenare ,

Tisdag och jag har äntligen kommit tillbaka till jobbet efter varit rejält sjuk några dagar. Men idag orkade jag ärligt talat inte vara hemma och jag kände mig tillräckligt pigg för att gå till jobbet. Nu när dagarna kvar snart får plats på två händer så har jag ingen lust alls att ligga hemma i sängen. Men självklart saknar man vissa saker när man befinner sig såhär långt ifrån Sverige. Så tänkte att jag ska lista upp de sakerna jag saknar allra mest.

- Självklart alla nära och kära, mitt hjärta gör bokstavligt ont så mycket jag saknar mina vänner, familj och släkt.

- Svensk mat!!! Herregud vad jag känner på mig att jag kommer bli fet när jag kommer hem igen. Buffé varje dag och samma varje vecka här nere har gjort att jag tappat aptiten. Plus att möjligheterna att laga egen mat har varit väldigt begränsade. Det första jag vill äta i Sverige är nog fläskpannkaka, det har jag längtat efter sen två månader tillbaka.

- Min lägenhet och speciellt min efterlängtade SÄNG! Wow jag trodde aldrig man kunde sakna ett ställe så mycket som jag saknar min lägenhet.

- Svensk tv!! Jag och mina föräldrar brukade alltid krypa upp i soffan med en skål popcorn och kolla kvällens program, det är något jag saknar väldigt mycket!!

- Kors i taket för nästa punkt, men jag saknar faktiskt att gå ut och festa. Ni som känner mig på djupet vet nog att det är väldigt konstigt att det kommer ut ifrån min mun. Men poolpartyt varje torsdag som slutar 23 har liksom tappat gnistan. Saknar att skaka rumpa på grace eller dricka goda drinkar i baren på TAK..

- Min kompletta garderob. Tänk att jag packade ner mitt liv i EN resväska på 20 kg när jag åkte hit och det har jag levt på i 3 månader. Jag gillar faktiskt inte sommarmode så särskilt mycket så jag ser fram emot stora halsdukar, jeans och mössor. Kommer säkert få ångra detta efter en vecka i Sverige, haha..


Likes

Comments