i måndags var det en sån där klämdag som alltid brukar komma som en räddare i nöden, när helgens bakisfeeling och trötthet inte lyckats lägga sig än pga långa flygresor och roadtrips mitt i natten. Vi kom hem 4 på morgonen, jag kastade ur grejerna ur väskan, borsta tänderna och attackera sängen med huvudet före. 6 timmar sömn kändes som en kvart när klockan ringde vid 11 och det var snart dags att dra iväg igen. Nora och jag hade nämligen bokat biljetter till Veronica Maggios konsert på naturscenen vid Skuleberget.

Familjen var vaken och de (förutom den minderåriga veganen Nora, som vi nöja sig med coopbaguette) hyllade vinet och osten som Jordan skickat med. Svärmorsdröm tycker vi.

Jag, iklädd min knallgula regnjacka och Nora i sin blommiga gasade vi iväg mot Höga Kusten hotellet. Där väntade en middag och sedan en buss till konserten. Hur mysigt som helst att få hänga med syrran.

Veganpasta med äpple cider. Lovely.

Oh herrejävlar, Maggio sköt och hon prickade. Jag hade konstant gåshud och tog suddiga bilder med min mobilkamera samtidigt som vi hoppade och sjöng. Verkligen en av de bästa liveuppträdanden jag sett.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

och hade det amazing. Natten mot torsdag laddade jag bilen med packning, brudar och pepsi max och styrde ner mot Arlanda. Vi hade inte fått mer än 3 timmars sömn men musiken spelade vi på högsta volym och såg solen gå upp allteftersom vi närmade oss. Flyget gick bra och vi blev upplockade i Geneve av Jordan och två av hans kompisar.


Vi åkte upp på ett berg, checkade in utsikten och drack vin med våfflor på en uteservering.

Sen åkte vi hem och träffade familjen för första gången. Hur gulliga och snälla som helst, bjöd på mat och vin och baguette. På kvällen träffade vi några fler av hans kompisar, men chillade bara, vi var alla rätt slut efter dagen.

Morgonen efter tuggade vi croissanter, drack kaffe och myste vid poolen till frukost.

Ihoptryckta i Jordan lilla bil åkte vi in till stan för att luncha. Lyon kallas för den gastronomiska världshuvudstaden och vi slog oss ner på en uteservering på en supermysig gata. Det osade verkligen franskt. Folk med scarfs och solglasögon satt och åt och pratade på serveringarna, i ett gathörn spelade två män klarinett och solen gassade ovanför parasollen.

Efter lite shopping och stros på stan åkte vi hem för att käka och göra oss iordning för att gå ut på kvällen. Glömde helt bort att knäppa bilder, men vi hade iallafall väldigt roligt. Dagen efter var det dags för festen vi blivit inbjudna till och också en av anledningarna till varför vi åkte till Frankrike nu. Huset där vi skulle vara låg en bit ifrån Lyon, på gränsen till Schweiz och landskapet var helt fantastiskt.

När vi inte umgicks med fransoser så hängde vi i i gräset. I bakgrunden syns lite av bergen.

Mina fina vänner. Jag fick öl spilld över mina vita jeans och skavsår på stortån. Annars var allt klockrent bäst. När kan vi åka tillbaka?

Likes

Comments

För några dagar sedan kom mina studieböcker hem. Tre stycken hade jag beställt för den billigaste sidan jag hittade, två svenska och en engelsk. Jag köpte för jag tänkte liksom att visst är det roligare att ha egna böcker istället för att låna? Så en kan rita och använda färgpennor att markera viktiga grejer med.

På ett sätt känns det faktiskt som ett lättnad att börja plugga igen. Det är lite ”nu ska vi se vad jag går för” med ett släng av jävlar anamma. Och sånt kan inte bli helt fel. Samtidigt är jag lite nervös, tänk om det blir för mycket igen? Jag stressade ju mig till panikattacker och ångest i slutet av gymnasiet med mina tre jobb och skola.

Och visst är det extra läskigt när heltidspluggande kompisar stressar med fysisk på rasten under ett nattskift och tappar talförmågan mitt i all tentastress. Fast det ska nog gå bra.

Förra helgen var Ebba här och lämnade sin packning inför Frankrike. Tänk att vi åker på torsdag!! Så Snart!! Hoppas tiden springer iväg nu sista veckan!

Från när jag snorklade i de Thailändska reven, så underbart det var.

Likes

Comments

Vilken förtrollande känsla det är att vakna upp pigg vid 6 på morgonen av mammas klockradio och syrrans slängande i dörrar. Gå på toa, svara på ett meddelande på telefonen och sedan få så ont i ögonen att jag måste stänga ner och somna om, är att sedan vakna upp fyra timmar senare. Utan prestationslust och med en frisyr som skriker HEJ KOM OCH HJÄLP MIG.

Men nu sitter jag här iallafall, i springbyxor och t-shirt, bredvid en kladdig frukostskål och en tekopp och drar mig för att göra de saker jag tänkt att jag ska göra idag.

- Gym, ska köra Gretas specialvariant av norska intervaller, varva 4 min spring med 4 min gång tills kollapsen är total.

- Ringa sjukhuset och boka tid. Måste ta prover för min dåliga blodcirkulation, skulle egentligen gjort det när jag kom tillbaka från Australien, så det är väl dags nu.

- Gå till arbetsförmedlingen. Finns det någon som helst chans för mig att få jobb i den varmare delen av Europa?

Lite härliga bilder från igår när jag for upp till Ånge för att fira farbror och faster som fyllt år. Vi kusiner tog en promenad i solen. Vi tog av oss jackorna, FATTA, nu kommer äntligen sommaren.

Likes

Comments

Godmorgon! Eller ja, inte särskilt godmorgon för mig. Vaknade upp med huvudvärk, snuva och kände mig seg och inte särskilt utsövd. Som tur var har jag ingenting särskilt inplanerat idag, så det passade ju perfekt med en chilldag. Nu sitter jag i sängen och dricker te och läser inredningsbloggar, mysigt och kul med inspiration. Är det dags att städa upp, rensa ur och fixa om i mitt eget rum?

Min nya favoritfrukost: äpple med kanel och valnötter. Smakar äppelpaj.


Ha en fin dag!

Likes

Comments

I snart två års tid har jag levt utan att äta kött. Det började som ett slags nyårslöfte till mig själv att bli vegetarian och dessutom börja benämna och säga till andra att jag var det. Innan dess hade jag bara undvikit kött i den utsträckningen att jag åt när jag blev bjuden men körde vego när jag lagade eller beställde mat själv. Men det som verkligen gjorde att jag slutade helt var i samband att jag såg dokumentären Cowspiracy och blev mer medveten om köttindustrins miljöpåverkan. Som den hysteriska återvinnaren jag är (stoppar äppelklistermärken i plaståtervinningen och slitet av plastrutan på vartenda kuvert) så kändes det som ännu en vettig anledning till att ge upp min köttiga diet, för miljöns skull.

Det är inte första gången jag slutar med kött, men det är hittills den längsta perioden. Till och från sedan jag gick i högstadiet har jag hållit på, men slutat när känt lukten av grillat kött en sommarkväll eller helt enkelt blivit sugen.

"Men är det inte svårt att undvika kött?"

Nej verkligen inte. På i princip alla restauranger finns det vegetariska alternativ eller möjligheten att fixa något ändå. Och att laga egen mat är hur enkelt som helst. Har jag energin slänger jag gärna ihop hemmagjorda linsbiffar med en coucoussallad, annars duger det fint med sojakorv och makaroner. Det är inte det som gör det komplicerat, utan det är när varje samtal kring min kost går ut på att jag ifrågasätts och ställs till svars med skämtsamma anklagningar om att växter faktiskt också har känslor, som gör det jobbigt. Visst låter det som en utdöd och fullständigt orelevant kommentar? Men det här får jag höra hela tiden.

Det är inte så att jag inte har humor. Jag älskar att skratta och skämta, men inte om skämten sker på bekostnad av någon annan, i vilket sammanhang det än kan vara. Och missförstå mig heller inte, jag har absolut inga problem med att prata om mitt val av föda, tvärtom. Jag diskuterar gärna olika recept, skrattar åt roliga misslyckanden i köket och jag kan förstå att bakgrunden till varför jag valt bort kött är intressant. Jag har trots allt tagit ett steg ifrån en rådande mat-norm. Men betydelsen av mat har förändrats. Från att endast vara en livsviktig del i vår överlevnad har den blivit något som rör upp känslor och påverkar oss mer än mättnad och hunger. Jag behöver aldrig trycka upp mina åsikter (eller mat) i ansiktet på någon för att ställa till med en debatt, det räcker oftast med att jag har en lik-fri tallrik för att det ska vara provocerande.

Ibland så ångrar jag att jag gav mig själv en stämpel. För det är klart att det är mycket lättare att leva sina åsikter i det tysta. Men jag tänker inte ge upp. Maten påverkar inte längre bara vår egen hälsa utan även hela vår planets. Debatten är bra, den behövs för att vi ska komma någon vart. Snart måste väl ändå morotskämten ta slut så vi kan blicka utåt mot det verkliga problemet istället för neråt på vår bordsgrannens tallrik.

Bilder från helgens matlyx. Sushi på stan med Nora och vietnamesiska vårrullar In The Making hos Greta i lördags.


Ha det fint!

Likes

Comments

I jeans med avklippta anklar, ett blått sammetslinne och en lång svart kimono dricker jag iskall sojalatte på Espresso House. Lyssnar på Lana Del Rey och försöker skriva av mig den där "hjälp, vad ska jag göra med mitt liv"-ångesten som ville hälsa på idag. Jag har stannat upp i min resa, kommit hem, landat. Allt det där snabba, temporära och tokiga har stannat upp och nu längtar jag bort, tillbaka till livet i en resväska. Snabbt och besinningslöst vill jag röra mig. Agera i nuet och tappa bort tiden i varm sommarluft. Fast jag behöver en paus innan jag drar i väg igen. Komma i kapp med vardagen och göra lite av allt det andra jag vill göra. Läsa en sommarkurs i miljöpolitik på Mittuniversitet, spara pengar, komma igång med Unicef igen och bara tare lugnt. Det är klart, det är ju faktiskt helt underbart att vara hemma igen och även fast allt känns precis som vanligt är det svårt att anpassa sig. Jag vaknar upp, vet inte vart jag är och slås av tanken om hur jag ska ta mig härifrån.

Så nu sitter jag här och försöker koncentrera mig på att skriva och planera lite inför sommaren. Håkan Hellström på Ullevi, Veronica Maggio i Höga Kusten, roadtrip, sol, bad och jobb. Det känns fint. Jag skriver listor för hand i ett olinjerat block med en tjock svart bläckpenna. Min koffeinskakiga hand gör allt lite kladdigt, men jag ser vad det står. Det känns tryggt, jag vet att jag inte är fast.

Likes

Comments

Contains affiliate links

Idag vaknade jag upp sådär ohärligt och jobbigt sent. Seg och fortfarande trött fast klockan visade kvart i tio. Jag som hade tänkt skutta upp 3 timmar tidigare för att dricka kaffe med mamma innan hennes jobb och sedan åka till gymmet när det inte är alldeles för fullt. Istället blev det te och smoothie framför Bridget Jones Baby med Nora i soffan. Men det var inte fy skam heller.

För några dagar sedan dammade jag av mammas gamla kamera som hon, och ingen annan för den delen, inte använt på hur länge som helst. Jag satt och bläddrade igenom 500 bilder av en One Direction-konsert, två år gamla semesterbilder från Sicilien och ett gäng suddiga studentkort. Jag laddade batteriet och drog med mig Alva ut på en liten fotorunda idag. Den blev inte särskilt lång, pga kraftigt snöfall i mitten av Maj, helt otroligt, känns nästan som ett skämt någonstans uppifrån. För inte kan väl Thilde smita från hela vintern, va? Men vi hann iallafall med att ta några stycken.

Lite vårtecken hittade vi.

Jag snodde med mig syrrans Kånken som jag är alldeles för avis på, själv har jag ju två blåa. Alvas mini Kånken köpte jag med mig till henne från Vietnam för nästan ingenting. Verkligen bästa väskan, hade med mig en av mina till Australien och fick plats med alla nödvändigheter jag behövde för att bo på en öde ö under tre dagar. Bottenlös och superpraktisk. Den rosa finns att köpa HÄR och den lilla varianten HÄR.

Efter det drog jag hem och käkade innan Alva plockade upp mig för att åka till gymmet där vi mötte upp hennes kompis Helena för en svettfest. Nu hoppas vi på träningsvärk imorgon.

Likes

Comments

Nu har jag varit hemma i tre veckor. Packat upp resväskan, rensat ut gammal skit ur garderoben för att få plats med allt nytt jag tagit med mig. Det är verkligen en sjuk känsla att komma hem efter 8 månader. Allt är precis som det varit, det känns inte ens lite konstigt att träffa släkt och vänner igen, som om min resa bara varit en weekend till Stockholm. Mina dagar har varit fullspäckade med fikor, middagar och myskvällar. Jag har skaffat gymkort, kommit in på de sommarkurser jag sökt och nu väntar jag bara på att börja på IKEA igen. Här är väl en lite summering av vad jag hittills hittat på.

Helgen efter att jag kom hem tog jag tåget ner till Sara som fyllde 20 år för att fira henne. Underbart att få träffa henne igen, vi var varandras klippor där i vår kaosade lägenhet i Sydney.

Dagen efter, på söndagen tog jag tågen hem till Sundsvall igen. Hann in genom dörren, duscha, sminka mig och byta kläder innan Cookie kom och plocka upp mig för Valborgsfirande. Kolla in vilka fina brudar och vilken mat de fixade!

Greta, Sabrina, Bea, Matilda, jag och Cookie.

På onsdagen satte jag mig i bilen och körde ner mot Arlanda för att hämta upp Jordan. Så jäkla underbar att få träffa honom igen efter världens längsta månad. Vi myste i Stockholm under torsdagen, åt vegetarisk mat och gjorde stan. På fredagen besökte vi Uppsala på vägen upp till Sundsvall igen. Vi käkade tacos med familjen innan vi åkte till Cookie för att umgås.

På lördagen grillade vi korv på Alnö, käkade middag hemma och åkte till Cookie för att föra innan vi gick ut. På söndagen chillade vi bara, fikade med alla vänner och tog det allmänt lugnt. Och igår skjutsade jag honom ner till Arlanda igen. Fruktansvärt vad tiden går fort när en helst vill att den ska stå still. Men vi, jag, Cookie, Ya, Ebba och Sabrina, har bokat en resa ner till Lyon i början av juni för att fira Jordans kompis som fyller år. Så vi ses vi snart igen.

Likes

Comments

Snabba ryck blir det när en är på resande fot. Efter två dagar i Siem Reap tog vi vår tältpinne och bussade ner till huvudstaden. 1,5 miljoner människor bor här, om jag minns rätt, och tempot är ett helt annat. Bilar, mopeder och tuktuks trängs på gatorna och när en iakttar är det svårt att förstå hur det inte sker krockar och olyckor hela tiden. Inget system, fordon åker upp på trottoarerna för att vinna tid och människor springer hipp som happ över gatorna. Stressigt och jag har haft en del potentiella hjärtattacker.

Här har vi ätit god mat och billig mat, badat i en infinitypool med utsikt över hela staden och besökt tempel och det kungliga palatset. Igår besökte vi Killing Fields, men det tänkte jag att jag ska skriva mer om i ett annat inlägg. Här är lite bilder från våra dagar, imorgon åker vi ner till sydkusten och Sihounkville!

En dollar för varje rätt, inte helt fel!

Kolla in elkablarna, så där ser det ut runt hela staden, men extra extremt var det nog i denna korsning.

Likes

Comments