Header

Nu är det nära. Vår lilla, lilla sparv ska börja på förskola. Imorgon ska vi på infomöte och "bekanta oss med miljön", sen börjar själva inskolningen på tisdag. Det ska bli jätteroligt (ungen kommer trivas som fisken i vattnet) men samtidigt är det så himla konstigt. Några andra, än så länge helt främmande, personer ska få hänga med vår böna hela dagarna. Spendera mer vaken tid med henne (typ?!) än vad jag ska få. Det är ju helt sjukt.. Vart tog tiden vägen??

I helgen har jag och sparven hängt en hel del hemma hos mina föräldrar. Igår var vi där själva (lillhönan lyckades även lura dit morbror Andreas) medan maken har varit på äventyr, idag firade vi min pappa (lite i förskott) och då var vi där hela lilla familjen (och en del annat folk). Igår lämnade jag sparven kvar hos mormor och morfar och gick och handlade lite inför förskolestart. Nya gummistövlar, utelekbyxor, fleeceställ och regnvantar. Så nu ska hon nog ha det hon behöver åtminstone till att börja med.

Har namnat strumpor och vantar till förbannelse, och nu t r o r jag att alla kläder är märkta. Men har väl missat en del kan jag tro... haha.



Har suttit i en halv evighet och fyllt i blanketter och gjort lilla frökens första "läxa" (att i bild och text dokumentera när sparven gör nåt bra mot en vän och när en vän gör nåt bra mot henne). Snart är vi redo! Och lite nervösa. Men det ska bli mest kul! Tror jag. Alltså ambivalensen ändå. Jaja, det blir bra det här!


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Även den här dagen blev alltså innehållsrik. Vi startade hemifrån svärföräldrarna vid halv åtta-åtta i morse, styrde kosan mot Ullared och Gekås. Ett frukostfikastopp på vägen ner, sen var vi väl inne ett par timmar skulle jag tro. Sparven lyckades tack och lov somna i sin vagn, och sov nog någon timme där inne iallafall.



Handlade inget särskilt.. Lite strumpor och vantar och sånt, men ändå lyckades notan dra iväg... Förstår inte hur det ens är möjligt, samma visa VARJE gång, haha. Sparven fick lite nya böcker och en ny leksak också, som jag har kikat på ett bra tag (en Fisher Price Laugh and Learn Puppy). Den här redan betalat sig, kan man säga. Hon har grejat med den hur mycket som helst, både i bilen hem, när vi packade matsäck för nästa äventyr och i bilen till och från skogen. Kanon!



När vi hade kommit tillbaka från dagens första utflykt var det dags för det riktiga äventyret. Vi packade fika, bytte lite kläder och gav oss iväg. Körde en liten bit bort, in på en liten, liten skogsväg. Stannade bilarna och sen väntade en lång vandring genom den mörka skogen innan vi kom fram till vårt mål, en å! Lillhönan hade som tur var sin farmor att hålla i handen!



Väl framme hittade vi maken och svärfar som åkt före och förberett. Sen anslöt sparvens faster Frida med familj och makens kusin med barn. Sen fiskades kräftor och fikades äggmackor så det stod härliga till!

Kusinerna tog väl hand om vår lilla fröken, höll undan ormbunkar och hjälpte henne gå i skogen, visade henne larver och annat spännande och gosade med henne.



Efter en stund åkte jag och svärmor hem med de tre kusinerna, nattade dödstrött sparv och hängde med de två större medan de andra var kvar en stund till i skogen. När svärfar och maken kommit hem och storkusinerna hade hämtats av sina föräldrar kokades inte mindre än 122 kräftor som nu ska stå och dra i sin lag över natten.

Ett riktigt äventyr för både mig och lillfröken som alltså hade kräftfiskepremiär (de andra är ju rutinerade, men tyckte säkersäkerligen också att det var kul)!


Likes

Comments

Ja, det här farits runt en hel del de senaste dagarna, och mer ska det bli... Förra veckan hann vi med lite häng med sparvens mormor och morfar, plocka och fixa och dona hemma och jag har dessutom hunnit köpa lite tyg och pyssla ihop lite kläder till barnet. Sydde ett par nya utelekbrallor av restmaterial från när jag sydde ett par i våras, ett set med leggings och tröja med amerikansk fotbolls-tryck, ett set med mjukisar och tröja i svart/mönstrat med katter och grejer och så sydde jag om en gammal tröja med cavalierer på som jag fick när jag var typ 12 men aldrig riktigt använde. Så himla roligt!



I fredags packade jag in mig och barnet i bilen och åkte mot Dalarna. Vi var medbjudna ut till min kompis Emilias (och sparvens kompis Lisas) stuga. Vi stannade i Sala för kaffe och bensträck, där plockade sparven blommor och gav till Lisa.



Efter ett stopp till kom vi fram till Lisas mormor och morfar, där vi skulle hämta nyckel till stugan. Där bjöds på lunch och lek, kattgos och kik på kossor genom grind. Sen åkte vi vidare till stugan och hängde. Natten var kaos, sparven sov ingenting på dagen (för första gången i livet), och stökade fram till halv två. Till slut somnade hon utmattad på en madrass på golvet brevid mig (för första gången sedan hon var typ ett halvår). Dagen därpå var vi trötta, men glada. Vi hann med en promenad och titta på får innan lunchluren, efter lunch gick vi bort till Lisas mormor och morfar. På vägen dit såg vi grisar och ankor. Det bjöds på fika, mer lek och bus och sen gick vi ut i trädgården. Vi plockade hallon, sparven som åt direkt ifrån busken var i himmelriket. Dessutom fanns kossor typ bokstavligen i trädgården! Vi var inne i ladan och klappade kalvar, och fick se när kossorna mjölkades. Spännande tyckte lillhönan, men lite läskigt när en kalv råmade.



Det är så himla kul att se de små tjejerna tillsammans. De gosar och pussas och bjuder varann på gottis, läser böcker ihop, visar varann bus och försöker komma på hur de ska bete sig för att leka med varann. Ska bli spännande att följa dem genom uppväxten och genom utvecklingen av deras relation.

Efter ett par timmars bus efter frukost i söndags packade vi oss hemåt igen. Sparven lyckades tack och lov somna i bilen och sov i nästan två och en halv timme, ända till Enköping. Sen satt vi och snackade och sjöng och lilla fröken bläddrade i böcker och sen var vi plötsligt hemma. Det gick alltså strålande!

Igår var vi hemma hos mina föräldrar för att fira min storebrors födelsedag, lite i förskott. Lillfröken satt hela vägen dit och sa "Mommo! Ea! Mommo! Kackeh! Moa! Ea!". Hon har alltså lärt sig "Andreas" (min bror, "Ea"). Så himla gulligt! Sen gick hon och letade efter honom när vi kom fram, visade var han skulle sitta och vilket glas som var hans. När han klev in genom ytterdörren ropade hon "Eeeaaa!" och sprang honom till mötes, även om han fortfarande är liiite läskig när han kommer för nära. Men hon följde med honom och skulle tvätta händerna inne på toaletten och så. Vi käkade tacos och marängtårta innan vi packade oss hemåt när lilla fröken blev dödstrött.



I morse packade vi återigen in oss i bilen, hela lilla familjen den här gången. Idag gick färden till Småland och svärföräldrarna. Förutom ett tank-och-kaffe-stopp i Alby sträckkörde vi ner. Hurra! Barnet sov en bra stund även på dagens tripp, det går ju så himla mycket lättare att köra på då.

Idag har hon hunnit med att gosa med farmor och farfar, bada i en papperskorg och rita med farmor. Mycket mysig dag!




Även morgondagen ser ut att bjuda på stora äventyr, och ett antal mil i bil. Ullared och Gekås följt av kräftfiske. Fullt ös!


Likes

Comments

Idag har det varit tokdåligt väder här nästan hela dagen. Det har regnat och åskat och regnat och regnat lite till... Strömmen gick när sparven sov middag, men kom tillbaka efter typ åtta minuter. Eller nåt sånt. När det ÄNTLIGEN slutade regna en stund och solen tittade fram mellan molnen tänkte vi passa på att lufta barnet lite (som de toppenbra föräldrar vi är här vi naturligtvis glömt att packa med oss regnkläder...). Vi hann till tomtgränsen innan himlen öppnade sig. Superkul tyckte lillhönan när vi sprang tillbaka upp till huset. Inte alls lika kul när hon insåg att vi inte skulle leka mer ute i regnet...



Fick muta barnet med Bolibompa för att häva den värsta besvikelsen. Det funkade, givetvis, kanonbra!



Efter en stund me​d draken plockade vi fram lite middag, lekte lite till här inne, läste bok (Viggos skorpa för typ sjuhundraelfte gången) och mättade liten. Nu är det snart dags för resten av familjen att gå och sova också, ska bara "titta" (fördelen med att bara ha gamla dvd-filmer som man sett ett antal gånger förut att tillgå: man kan sitta och greja med telefonen - typ skriva ett par rader i bloggen - utan att egentligen missa nåt, man vet ju redan vad som händer i filmen..) klart på filmen som rullar först!


Likes

Comments

Eller ja, det är väl en sanning med viss modifikation förstås. Sparven har ju åkt gotlandsfärja och fåröfärja förut förstås, men idag gjorde hon sin första småbåtstur! Förra gången vi försökte sätta på henne flytvästen skrek hon som en stucken gris, och fäktades som om livet hängde på det, så vi knallade ner till hamnen utan några som helst förhoppningar om att faktiskt komma iväg. Men till vår stora förvåning gick lilla fröken med på att ta på flytvästen, även om hon inte riktigt gillar att få kinderna ihopklämda av kragen...



Vi puttrade iväg, först protesterade damen en aning, men fann sig rätt snabbt i situationen och satt stilla, skapligt nöjd i mitt knä så länge jag sjöng för henne. Roligast var när vi mötte en motorbåt modell aningen större än vår lilla skorv och det blev vågor så båten hoppade och det stänkte vatten i ansiktet. Då skrattade lillhönan gott och tjoade "Mea! Mea!".



Vi var väl inte ute mer än kanske en halvtimme eller så på sig höjd, men tanken nu är ju liksom att få in nåt slags sjövana innan vi kan packa med fikakorg och myshänga lite mer avslappnat liksom. På det stora en stor succé med tanke på att vi räknade med att inte lämna bryggan! Kul!


Likes

Comments

Det är nåt magiskt över att kunna knalla ut i trädgården och äta bär direkt från busken. Sparven älskar bär, idag åt hon precis alla vinbär på busken, ett gäng hallon, ett par små jordgubbar och några smultron. Hela tiden gastandes "Mea, mea, mea!".



Mössan? Den här hon hittat här ute. Något mina föräldrar tyckte var gulligt när jag var liten...

Jag har sagt det förut, men det är en så bra kombo. Bo i lägenhet i stan, och åka ut till landet på helger och lite längre perioder under sommaren. Man gör precis det man känner för när det gäller trägårdsfix, inte lika "viktigt" som om man har en villatomt med grannar som inte vill bo med en djungel som närmsta granne. Det FÅR vara enkelt och lite slitet, man kan med gott samvete vänta med att måla fasaden på stugan ett år, till. Man behöver inte skotta snö, annat än i yttersta undantagsfall när man har bestämt sig för att en vinterhelg på landet vore mysigt.

Närheten till allt i stan, men med möjlighet att bara öppna dörren och springa ut på gräset och äta när från buske när man är på landet. Toppenbra tycker jag!


Likes

Comments

När bordet hade kommit i tisdags åkte vi alltså ut till landet. Här har vi hunnit med en massa! Möblerat om, plockat bär, läst böcker, åkt in och reashoppat och ätit pizza (eller sallad respektive schnitzel på en pizzeria om vi ska vara petiga) i Norrtälje, sprungit på gräset, provat nya kläder, provat stövlar, haft cykelhjälm, jagat bubblor, ätit isglass och nu i eftermiddags hängt på badstranden. Livets liv, om man frågar lilla fröken!



Man kan inte påstå att lilla fröken är en badkruka direkt. Hon älskade att plaska i vattnet, plocka sten och "gräva". Hon ville absolut inte upp utan ville bada "Mea! Mea! Mea!" trots att hon typ frös så hon skakade. Tycker jag känner igen det där från min egen barndom...



Sparven avrundade dagen med Bolibompa och ännu mer bok-läsning med sin far efter middagen. Sen drog hon ett helrör välling innan hon tackade för sig och drog sig tillbaka. I morgon vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på, kanske blir det en liten sväng ut på sjön, om vädret tillåter och det går bättre att få på barnet flytväst än förra gången vi provade... Den som lever får se!


Likes

Comments

I tisdags väntade vi på leverans av vårt nya soffbord. Postnord skulle leverera "någon gång mellan 9 och 15", vilket ju gör att det är lite svårt att ge sig ut på andra äventyr. Vi spenderade alltså förmiddagen hemma, och lillhönan byggde tågbana. Eller, hon ville ha hjälp att sätta ihop rälsen. Hittills har hon mest varit intresserad av att riva sönder och plocka isär, men nu börjar hon alltså intressera sig för att bygga ihop saker också. Hon hittar nya funktioner och förfinar tekniker, hon har t.ex. hittat de små "rattarna" som man kan snurra brio-pariserhjulet med. Kul!



Efter en inte så lång väntan ringde en nisse från Postnord och sa att han var på väg med bordet. Vi mötte upp honom i porten, sparven och jag, och sen lyckades jag trixa in bordet (som vägde bly) i hissen, kånka upp barnet i vagnen för trappan eftersom vår hiss är minimal och vi inte ens nästan fick plats båda två plus bord i den. Det gick ändå helt okej-bra! Sen byggde vi bord! Eller jag byggde bord och lillhönan hejade på, sittandes i sin vagn.

När bordet var färdigt var sparven m y c k e t nöjd. Hon gick runt, runt och klappade och pussade på bordet. Sen kom hon på att hon kunde krypa under det. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka.



Sen kom, den då rätt ordentligt trötta, lillhönan på att hon kunde använda bordet som koja! Så hon låg under det och gosade medan jag fixade en flaska välling. Barnet somnade gott även denna middagslur. Det är ju ändå helt fantastiskt när flickebarnet typ håller med om att det vore trevligt att gosa med snuttis en liten stund.



Efter tuppluren knallade vi iväg och hämtade ett paket med nya glasunderlägg. Kändes som att det var dags att uppgradera de gamla silikon-disketterna!



När dagens hemmafix var klart packade vi ihop oss och åkte ut till maken som väntade på landet. Äntligen!


Likes

Comments

Måndagen blev en heldag med mormor, och en skvätt morfar på slutet. Vi startade dagen med frukost på Hagis vid nio. Mamma kom med croissanter och yoghurt, både barn och barnbarn var mycket nöjda! Sedan packade vi oss iväg till Naturhistoriska. Idag jobbade vi "Natur i Sverige", och sparven var helt fascinerad av alla djur. Kaninerna som hoppar, räven (som också hoppade), vargarna som pussades och björnen. När hon såg den enorma björnen la hon sig på golvet eftersom hon har lärt sig att "björnen sover". Hur häftigt är inte det? Man hör en barnsång, och sen när man ser ett stort monster som på intet sett påminner om en sån nalle man ser i tecknade barnböcker kopplar man att det är samma grej?! Alltså hon upphör aldrig förvåna. Den stora grodan var också en hit!



En timme ungefär räckte, sen började lilla fröken tappa koncentration och humör. Då åkte vi hem igen. Barnet sov middagslur och vi åt lite lunch, sen gav vi oss ut på nya äventyr. Först gick vi och köpte garn, eftersom att undertecknad kan ha tvingat mormorn att sticka varma sockor till den lilla...



Vidare till lekparken. Sparven grävde, åt sand, gungade, klättrade och åkte kana. Gjorde det hon brukar göra i lekparken, med andra ord.



När vi hade hängt en stund i parken ringde min pappa, som kommit från jobbet. Mötte upp honom hos oss och styrde upp lite middag. Pappa hade köpt med jordgubbar som vi åt till efterrätt, sparven var så trött att hon knappt höll ögonen öppna men glad och nöjd och ville a b s o l u t inte gå och lägga sig.

Morfar fick avrunda kvällen med att läsa Benny-boken, och när barnet väl kom i säng somnade hon typ innan hon hade landat med huvudet på kudden.

En toppendag!


Likes

Comments

Efter en lugn förmiddag och en tupplur (för den lilla av oss) kom min kära kompis Carro över för lunch och häng. Vi tog oss ut i solen, och även Carro fick följa med till nya favoritparken. Det gungades, grävdes, fikades melon och körsbär (barnet hann sluka ett körsbär i sin helhet, med kärna och allt innan jag hann reagera... blir spännande när den ska ut sen.....) och sprangs på gräsmatta. När vissa aktivitet föranledde blöjbyte modell större gick vi hem och fortsatte (efter genomfört blöjbyte, naturligtvis) leken på hemmaplan. 



Hemma bjöds det på tygpurjo och plastost och vi hann rita en hel del på papper innan lillhönan gick bananas och ritade lite överallt så vi fick plocka undan kritorna.

Framåt middagsdags åkte Carro hemåt, sparven och jag plockade fram lite middag och sen fick lilla fröken äääntligen titta en stund på Bolibompa. Sjukt nöjd (och megatrött) tjej! När de visar hissen på Bolibompa börjar lillhönan räkna; "To! Åtta! Nini! Åtta!" samtidigt som hon håller upp och fipplar med fingrarna (som att hon försöker räkna på fingrarna men inte riktigt fattar hur det ska gå till, typ). En av de gulligaste sakerna hon gör just nu tror jag...



Ikväll hoppas vi på bättre lycka på sovfronten, och i morgon är planen att lura med mormor till nya favoriten (Naturhistoriska) en stund. Kul!


Likes

Comments