Nu är det slut på terminen och därmed även mitt bloggande. Det var första gången för mig men inte sista gången jag skriver en blogg. Jag tycker att det har varit roligt och lärorikt att skriva en blogg. Det har varit intressant att följa sin egen utveckling samt att jag kan gå tillbaka och läsa mina reflektioner eftersom man glömmer snabbt. Jag hoppas att jag har gett er inspiration och en givande lässtund. 

Tack för att ni följt min utveckling genom kursen. 

Tack för mig // Viktoria 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Museibesök, Fördjupning

Nu har jag varit på konsthallen/ Hamnmagasinet på konstutställningen lilla formatet. Jag valde att gå på konsthallen för att jag har varit där när jag var yngre och då tyckte jag att det var väldigt tråkigt. Jag ville se om jag får samma uppfattning som när jag var mindre eller en annan, nu när jag har fått mer kunskap om konst. Första intrycket jag fick idag var att personalen var trevliga och tillmötesgående. Det var välanpassat och det fanns en hiss samt bra pilar var jag skulle gå. På andra våningen fanns en keramiklokal där man drejar keramik samt köper keramik. På tredje våningen var konsthallen där utställningen var samt på fjärde våning var det en grafikverkstad. Direkt när jag kom in till utställningen fick jag ett kompendium där det stod vem som var konstnären, vilka eller vilken teknik konstnären har använt samt vad konstnären vill förmedla. Vissa konstverk var abstrakta medan andra var konkreta

För mer info kan du gå in på hemsidan http://www.konsthallenhamnmagasinet.se/

Egen Reflektion 

Jag fick inte samma intryck av konstutställningen nu som när jag var yngre men jag kan förstå varför jag tyckte det då. De flesta tavlor satt i ögonhöjd för vuxna dock var några enstaka bilder längre ner. Jag anser att de kunde ha pallar tillgängliga som barn lätt kan flytta runt på. Jag tror att jag tyckte om utställningen på grund av att det var så många olika tavlor där tekniken var annorlunda. De tekniker som fanns var till exempel vävning, olja, akvarell, blyerts, blandteknik, textil samt akryl. Det fanns även foto då fokuset låg annorlunda på fotona. Ingen tavla var den andra lik. Vissa tavlor kunde även ha varit gjorda av barn. Det var intressant att se så otroligt många tekniker. Jag tycker att det var intressant att det var både konkreta och abstrakta tavlor. Jag kollade hellre på de abstrakta tavlorna än de konkreta tavlorna. Om jag skulle gått hit med en barngrupp skulle barnen få välja ut ett verk som de vill studera närmare på och sitta när i någon minut och sedan diskutera barnens olika erfarenheter om verken. Barnen får även studera de olika teknikerna som har använts i verken. På förskolan får barnen pröva de olika teknikerna som har använts i verken.

Fördjupning 

Shaffer (2011, s.45)poängterar att dagens barn är morgondagens ledare och problemlösare. De kommer att vara ansvariga för att bevara vår kultur historia och dokumentera vår konst. Genom att vi förskollärare ger tidigt barnen erfarenheter om konst ser konstens framtid ljus ut. När museer öppnar sina dörrar för att välkomna oss, börjar en viktig relation. Genom att besöka museum får barnen respekt för andras saker. Barnen förstår att på vissa museum får man se men inte röra för att de kan gå sönder eller bli smutsigt.Shaffer (2011, s.45)

Larsson & Rosvall (2014, ss. 2-8)beskriver att det är många förskolor som vill ha ett nära samarbete med museum men trots den starka viljan blir det inte så på grund av olika anledningar. Förskollärare anser att de vill ha mer information om hur museerna kan vara ett lärandetillfälle för barnen. Larsson & Rosvall (2014,ss.18-21)beskriver att några förskollärare hade själva googlat upp museet och förberett både sig och barnen på vad museet skulle erbjuda. Vissa museum skickar även ut förberedelsematerial till förskolor som är riktade både för förskollärarna och barnen. Museipedagogerna anser att det är är en problematiskt att få ut informationen till förskollärarna i tid. En bidragande faktor till att det inte blir ett nära samarbete är förskolans ekonomi, transporten till och från museet kostar om inte förskolan har gångavstånd till museet. Fler bidragande faktorer som påverkar museum besöken är till exempel personalbrist, måltidsmöjligheter samt hur stor barngrupp som får plats. Barnkonventionen (2009, Artikel 31, s. 29)poängterar barns rätt att fritt delta i det kulturella och det konstnärliga livet.

Referenser

Barnkonventionen :FN:s konvention om barnets rättigheter.(2009).Stockholm:UNICEF Sverige

Larsson Elin, Rosvall Emma 2014 Att närma sig ett museum http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:773155/FULLTEXT01.pdf

Shaffer Sharon (2011). Opening the doors: engaging young children in the art museum.[Elektronisk] Art Education, ss.41-46. Tillgänglig: http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/docview/1016488543/fulltextPDF/5ECC5D02D4FD4473PQ/1?accountid=9670 [2016-12-07]

Likes

Comments

VFU

Jag har min VFU: (Verksamhetsförlagd utbildning) på en I ur och skur förskola. Friluftsfrämjandet stödjer I ur och skur där miljö och natur är centrala delar. För mer info kika gärna på http://www.friluftsframjandet.se/lat-aventyret-borja/hitta-aventyr/forskola1/i-ur-och-skur/.

-Vi är inte bara ute vi är så mycket mer. Den tid vi är ute ska vi ha roligt. Allt man kan göra inne kan man göra ute

I ur och skur ska Verksamheten ska sträva efter att varje barn:

  • Utvecklar intresse för och kunskaper om naturen samt utvecklar en naturkänsla
  • Utvecklar kunskap om en hållbar livsstil
  • Utvecklar kunskap om och praktiskt handlande efter allemansrätten
  • Får stöd och stimulans i hela sin utveckling genom vistelse i naturen
  • Får möjlighet till rörelse och gemenskap på ett lustfyllt sätt i naturen
  • Får utveckla grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv

Innan VFU:n gjorde jag 3 fältdagar för att se hur förskolan jobbade med sitt tema och lära känna barn samt pedagoger.

Fältdag 1

Fältdag ett började med att jag fick ett varmt välkommnande av barnen vid samlingen. Förskolan är med i ett läslyft så de har tema språk och kommunikation. Vi gick ut på skogspromenad där vi hade bokstavsjakt med barnen. Det var intressant att se att barnen var så duktiga med bokstäverna och samarbeta. På måndagar och onsdagar går 3-4 åringarna till skogen. Min handledare har 3-4 års gruppen så jag är med dem. Följande citat från ett barn när barnen skulle gå två och två utan att prata och leta bokstäver.

-"förlåt men jag var tvungen att viska han gick för långsamt, men det var väl inte farligt?"

Fältdag 2

Fältdag 2 var en tisdag då arbetslaget hade kvalitetsplanering samt handledning på aktionsforskningen som jag var med på. På kvällen var jag även med på en föreläsning som min handledare höll i om högläsning med barn. Varbergs kommun använder Aktionsforskning som en metod för ett systematiskt kvalitetsarbete. Aktionsforskning är när arbetslaget förenar praktiken med aktuell forskning för att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten.

Fältdag 3

Nu var det dags för skogspromenaden igen. I skogsgruppen gör förskollärarna aktioner till aktionsforskningen med fokus på kommunikationen barnen i mellan. Som vanligt samarbetar barnen två och två och letar efter fem stycken av samma bokstav. Idag blev det en riktig svår utmaning då vi knöt ihop ett av benen med kompisen så barnen fick klura ut hur de skulle kunna gå. Efter ett tag var de riktigt duktiga när de fått in tekniken. Idag var det bara sex stycken i gruppen det vill säga tre bokstäver M,O,och S. Jag fick chansen att vara med på ett HALLELUJA MOMENT . Vi ljudade som vanligt bokstäverna, vi lade ihop bokstäverna så barnen ljudade mos. Barnen ljudade och läste!!!!!

Citat från barnen

-JAG KAN LÄSA

-JAG MED DETTA MÅSTE JAG BERÄTTA FÖR MAMMA.

Egen Reflektion

Jag tycker att arbetslaget jobbar väldigt bra med temat språk och kommunikation. De arbetar mycket med bokstäverna i skogen i par på olika sätt till exempel gå och leta tillsammans sedan gå och hålla handen utan att prata samt binda ihop ett ben. De arbetar med att man kan kommunicera på olika sätt med kroppen.


Egen reflektion Under VFU:n

Jag stödjer verkligen i ur och skur pedagogiken men jag ser en brist då det är lite personal och mycket barn. Första veckan var väldigt rörig då vi var inne ena stunden och ute nästa stund. Det var inget återkommande schema utan både barn och personal var väldigt flexibla. Jag har lärt mig att vara otroligt flexibel men jag har en bit till på vägen dit. Jag har även fått ett öppnare förhållningssätt. Jag har även lärt mig att allt blir inte som man har tänkt, men det blir bra ändå barnen har fått någon erfarenhet än tidigare.

På fredagar är det fredagsmys det vill säga filmtajm och värma chokladmjölk över elden. Vi tittade på en julkalendern Ronny och Julia från år 2000.

Arbetslaget auktionsforskar på huvudområdet språk och kommunikation. Jag var med när arbetslaget hade kvalitetsplaneringar samt handledning på auktionsforskningen och när min handledare hade handledning med andra arbetslag.

Avdelningen har delat upp sig i två mindre grupper, i min grupp var barnen 3-4 år och i i våran grupp arbetar vi till exempel med bokstavsjakt. Bilden nedan visar bokstaven I som är med i bokstavsjakten. Bokstavsjakt är när barnen arbetar två och två med att leta upp fem bokstäver av samma bokstav som de får i handen. första gången fick barnen bara gå och leta. Andra nivån var att barnen fick inte prata då vi prövade att kommunicera utan ord till exempel när jag pekade först på mig och sedan på en sak fattade barnen att jag ville ha saken. Tredje nivån var att binda ihop var sitt ben i kompisen och leta. Det blev klurigt i början men barnen kom på att de kunde gå som en krabba. när barnen får en bokstav ljudar vi först bokstaven tillsammans. Några barn har upptäckt läskoden med hjälp av bokstavsjakten.Den andra gruppen syftar mer på god kommunikation och hur man pratar med varandra. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016, s.10 )Redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord berätta, uttrycka tankar ställa frågor argumentera och kommunicera med andra


Referens

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.


Här är våra vänteställen. Vid varje vänteställe väntar vi in alla barnen. Med bilder blir det lite roligare plus att barnen lär sig fakta om djuren och naturen. Barnen lär sig även att hitta till skogen med hjälp av bilderna Fast när vi gick i måndags och onsdags var daggmasken, humlan och getingen borta.

Barnen var otroligt uppfinningsrika med miljön då de gjorde cement i sanden och många andra lekar.

Citat från ett barn - Sanden drack upp vattnet

Barnen samarbetade och hade ett gemensamt mål att få vattnet att stanna kvar i sandlådan. Jag har hört innan att barn som leker ute blir mer kreativa i leken, det har jag sett nu under VFU:n. Det var intressant att se hur barnen upptäcker miljön på olika sätt. Det skvätter upp olika mycket beroende på hur högt och vart man hoppar. Några barn blev helt fläckiga i ansikten när de upptäckte hur det skvätter. Skvätter det lika mycket med en sopborste ? -Om jag kastar sopborsten med skaftet upp ! Under en hel dag var samma barn vi vattenpölen och upptäckte vattenpölen på olika sätt. -Kan vi sopa bort vattnet ?

Fältdag 4

Syftet med fältdagarna efter VFU:n var att utvärdera sitt didaktiska material och VFU:n. Det var lite svårt att utvärdera didaktiska materialet på min sista VFU dag var på fredagen och fältdagarna var på måndagen och tisdagen. Eftersom det inte var ett uppehåll han inte pedagogerna fortsätta med mitt didaktiska material.

Fältdag 5

Min handledare sade att om inte jag hade använt QR koder hade hon aldrig tänkt sig att arbeta med QR koder. Men nu har jag sått ett frö i arbetslaget om QR koder. Jag får se när jag kommer tillbaka om de har gjort något med QR koder. Barnen tyckte att QR koer var roligt och stimulerande. Barnen fick en stor förförståelse för QR koder. Följande citat är när ett barn studerar två olika QR koder och inser att det finns likheter och skillnader.

- QR koder är lika men ändå så olika 

Likes

Comments

Didaktiskt material

Jag valde att skapa QR koder som didaktiskt material. Förskolan jag har VFU på har temat språk och kommunikation. Förskolan ska börja att arbeta mer med digitala redskap. Jag tog tillfället i akt och lär mig hur man skapar QR koder samt skapa intresse för QR koder och delger arbetslaget.

Varför använda QR koder i förskolan?
  • Samhället blir mer och mer digitaliserat och för att hänga med i utvecklingen.
  • Det finns många användningsområden
  • Det är ett överraskningsmoment och skapar spänning

Nu kommer vi till den stora frågan hur kan vi i förskolan använda QR koder till ?

  • Rim, ramsor och sånger
  • Levande dokumentation
  • Tipspromenad
  • Skapa en adventskalender
  • Gåtor till barnen
  • Sångpåse
  • Skattjakt
  • Uppdrag

Var?
Vi kan använda QR koder överallt inne som ute fast då har jag plastat in qr koderna.

När?
När som, allt ifrån på samlingar, till föräldramöten samt i den fria leken. Det är bara fantasin som sätter gränser för användningsområde till QR koder.

Bild tagen av Viktoria Voigt. Bilen ovan är på fulmonstret och mitt didaktiska material. Filten har barnen på VFU:n tryckt tygtryck på.

Först hade jag en samling med barnen där jag introducerade QR koder. Barnen fick skanna QR koderna och kolla vad QR koderna visade. Jag använde mitt fulmonster som jag gjort i termin 3, för att skapa intresse för QR koder. QR koder var uppskattat av både barn och personal.

VFU Uppföljning 

Efter VFU:n hade vi en VFU uppföljning den 1/12 då vi redovisade för en tredjedel av klassen. Efter det fick resten av klassen komma in på en mässa av vårat didaktiska material, vi stod kvar och berättade om vårat didaktiska material. Vi fick sedan gå på mässa i de andra två rummen och inspireras av deras didaktiska material. Denna dag vad givande då jag inspirerades samt fick se didaktiska material och hur studiekompisarna tänker kring didaktiskt material. Dock var mässorna lite för korta samt rummen lite för små då jag inte han gå till alla borden.

Likes

Comments

Fördjupning, Museibesök

Dagens studiebesök av museum bjöd på tre helt olika museum i Göteborg. Först gick vi till Röhsska museet. Efter Röhsska museet var det dags för lunch, efter lunchen var det dags att gå till Göteborgs konsthall. Efter Göteborgs konsthall gick vi till världskulturmuseet. Bilderna ligger i den ordningen som vi gick till museerna.

Foto: Viktoria Voigt

Röhsska Museet

Ett museum för alla. Det finns en stor och rymlig verkstad för kreativitet. De har två olika utställningar för förskolan.
Den ena utställningen var form och en med färg. Alla tycker olika om design. Syftet med museet är att visa på likheter och skillnader hos olika föremål. Visa att alla har rätten till sin egen åsikt och samtidigt respektera varandras olikheter. Museet har barnvagns visningar. Här kan man inte röra något eftersom nästan allt är inglasat eller upphöjd kant.

Entré dörren var tung att öppna och den var inte anpassad för barn. Röhsska museet webbsida


Göteborgs Konsthall 

Det var svårt att komma in med rullstol och barnvagn. De hade ingen reception utan vi kom direkt in i konstutställningen. Det var en mörk utställning där det var svart skynke för alla dörröppningar. Som ni ser på följande bild är inte allt anpassat till barn för barnen kan inte se verket som är uppe på ett högt bord. Det som var anpassat till barn vad tv:skärmar på golvet samt filmdukarna då det var bil ända ner till golvet men et var väldigt starka intryck. Konstpedagogen berättade att hon stängde av den första filmensamt ljudet till filmen. Museipedagogen berättade att när barngruppen kommer till utställningen väljer hon att stänga av den första filmduken och ljudet för att det blir för mycket intryck annars samt hemska bilder. På den första filmduken visades väldigt fina bilder till exempel naturbilder när man kom in efter en kort stund visas hemska bilder till exempel på krig. På konsthallen gjorde vi samma uppgift som på konsthallen då vi kollade på en bild i ca fem minuter och skulle förklara konsten, inneliggande budskap från konstnären. Denna gången gjorde vi detta i en grupp på 4 stycken.

Göteborgs Konsthall Webbsida

Foto: Viktoria Voigt

Världskulturmuseet

Utställningen hette Tillsammans - upptäck, lek och lär. Utställning var helt underbar. Vi var många som inte gå där ifrån. Utställningen var väldigt inbjudande till lek och lärande i en trygg miljö. Det var perfekta möjligheter för rullstol och barnvagn och alla tänkbara funktionsnedsättningar, dock var det starka intryck i vissa delar av utställningen. Syftet var att lära tillsammans med andra. Utställningen utmanar både hjärna, hjärta och kroppen. Du kan upptäcka historia genom till exempel dans, skapande,lyssna, känna, och läsa tillsammans. Konstutställningar för småbarn är inte så prioriterade. Det första jag gjorde när jag gick därifrån var att ringa min morbror som bor i Göteborg och säga att han måste gå dit med sina småbarn för att utställningen var helt underbar.Världskulturmuseet webbsida

Foto: Viktoria Voigt

Egen Reflektion 

Världskulturmuseet hade mer anpassad miljö till barn, barnvagnar, rullstolar samt människor med funktionsnedsättningar. Entrén såg olika inbjudande ut världskulturmuseet såg mest inbjudande ut. Hemsidan på världskulturmuseet såg inspirerande och inbjudande ut. På Röhsska var utställningen delvis barnvänlig men på världskulturmuseet var allt barnvänligt. Jag anser att vi kan skapa meningsfulla möten med barnen och konst om det kan anpassas till barnens nivå till exempel små pallar som barnen kan flytta runt. När museipedagogen väljer att ta bort en del i utställningen för en barngrupp anser jag inte att det är barnvänligt.På världskulturmuseet kunde barn springa fritt och utforska med sinnena. jag upptäckte att barnen gick inte så ofta till de inglasade burarna för utom när vi vuxna visade dem.


Fördjupning 

Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö (2014, s.13) förklarar att i början av 1900-talet började psykologer och konstnärer intressera sig för barnkonst. Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö (2014, s.14) beskriver att förskollärare i dagens samhälle oftast benämner barns bilder och skapande för konst. Wallin har skrivit en bok där hon tar upp vad barnkonst är. I boken ställer hon frågan är barn konstnärer? Nej Wallin anser att om man frågar en vuxen är barn inte utbildade på konstskola och ställer därför inte ut på museum eller gallerior. Barn är inte konstnärer men skapelserna,bilderna kan ha konstnärliga kvalitéer. förskollärare i dagens samhälle har störst fokus på processen och inte produkten. Produkterna ställs ändå ut så att alla kan titta på dem (Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö 2014,s.14). I Läroplan för förskolan 98 (rev 2016 )redogörs det att i förskolan ska vi "skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse" Jag ser konsten som en enda stor uttrycksform då vi kan uttrycka oss på olika sätt.

Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö (2014, s.35) poängterar att estetiska lärprocesser medför kunskap genom att gestalta olika former. Barn bearbetar och tar till sig information genom känslor utifrån sitt skapande. I det estetiska lärandet får barn fria tyglar till att ta till sig kunskap med sinnena. Kunskap utvecklats genom det egna undersökandet. Eget undersökande medför kunskap där erfarenhet och förståelse sker parallellt. När erfarenhet och förståelse flyts samman ökas barnens egna frågeställningar (Bendroth karlsson & Karlsson Häikiö 2014, s.35). s.49 Konst utformas oftast av vuxna och för vuxna. Ibland utformas konst av vuxna utan bestämd publik. Väldigt sällan görs konst för de allra yngsta barnen. Även om konsten är skapt för vuxna, kan vi skapa meningsfulla möten för barn där konsten är i fokus.

Rönkkö, Aerila & Grönman(2016, s.19 )beskriver att konstrelaterade aktiviteter stärker barns självkänsla, välmående samt att kommunikationen ökar. Alla barn kan vara kreativa bara de får möjligheter till det. Barn tänker mer kreativt än vi vuxna för de har inte de erfarenheter, färdigheter, normer som vi vuxna har.Vi vuxna kan stödja barns tänkande genom att förklara att et finns flera olika sätt att tänka. Till exempel kan vi förskollärare säga att när jag ser denna tavlan så tänker jag på när jag var liten och lekte på ängen. Rönkkö, Aerila & Grönman(2016, s.21)förklarar att det är viktigt att fokus ligger på praktiska aktiviteter samt att få barnen får återkoppling kring de praktiska aktiviteterna så att de medför kunskap.

Referenser:

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Rönkkö, M., Aerila, J. & Grönman, S. 2016, "Creative Inspiration for Preschoolers from Museums", International Journal of Early Childhood, vol. 48, no. 1, pp. 17-32 Tillgänglig på Creative Inspiration for Preschoolers from Museums

Jag fastnade för detta citatet när jag såg det och jag håller helt och hållet med om det. Jag tycker att alla borde tänka så.

Likes

Comments

Museibesök, Textil, Fördjupning
Egen Reflektion 

Idag hade vi en inspirerande workshop. Först berättade Karin och Annika Åkesson som är museipedagoger hur de arbetar på textilmuseet i Borås samt hur deras intresse formades. Vi diskuterade våra erfarenheter av museer. Jag har vart på många museum där vi inte får röra något men min bästa erfarenhet var från ett vikingamuseum på Gotland där det såg ut som en gammal by och de som jobbade på museet var utklädda till vikingar. De hade olika stationer" där vi fick testa på olika saker som de gjorde förr till exempel handsmide, tälja,kasta yxa, pilbåge. Vi gick även en guidad tur där de spelade upp en teater hur vikingar levde. När vi gjorde hösttavlan flödade våran kreativitet och fantasi. Jag har samlat på mig naturmaterial för att göra hösttavla med min barngrupp på vfu:n,

Mina tankar om museum vidgades då jag anser att museer kan vara väldigt lärorikt om vi får ta in hela rummet. Karin berättade att det var svårt att få med hela personalgruppen på museet att ändra synsätt och göra museet attraktivt för de yngsta barnen. De berättade även att barn blev osäkra hur de skulle bete sig när de kom in på museet. -Får vi sitta i snurrfåtöljerna? Karin berättade även att oftast är det faktiskt pensionärer som pillar och råkar ta sönder något. Barn är så försiktiga med att röra saker.

Textilmuseet

Foto: Viktoria Voigt

Fördjupning 

Ihl & Tekie(2010, ss.11-14 )Beskriver att textil är ett lättsamt material som får igång kreativiteten och fantasin. med textila aktiviteter lär barnen känna sig trygga med matematiska begrepp som även beskrivs av (Björkdahl Ordell m.fl 2010, s..5). Ihl Ihl & Tekie(2010, ss.11-14 )beskriver att vid skapande är det viktigt att barnen får tillgång till material och utveckla sina idéer. Jag anser som Ihl & Tekie (2010,s.34) att textil bör finnas som en naturlig del i förskolan. Textil har många olika användningsområden där syftet kan ändras. Textila aktiviteter kan användas som ett verktyg där barnen utövar samhörighet och gemenskap.Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016, s. 7) "ska barn få stimulans och vägledning från vuxna att genom sin egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter." Vi förskollärare måste därför erbjuda barnen olika aktiviteter där barnen erfarna nya kunskaper.Björkdahl Ordell m.fl 2010, s..5

Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Ihl, Emma & Tekie, Senait (2010). "Jag vill göra likadant!" [Elektronisk resurs] : Ett utvecklingsarbete om barns sociala utveckling i ett textilt sammanhang. Diss. Borås : Högskolan i Borås, 2010. Tillgänglig på Internet http://hdl.handle.net/2320/6278

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442


Likes

Comments

Drama
Dramaförlopp

Återigen var det dags för drama med Filn (1). Vi fortsatte med att göra ett dramaförlopp utifrån boken som vi tyckte medförde spänning. Först valde vi att läsa boken och sedan dramatisera utifrån bokens innehåll. Boken var historien om någon. När vi redovisade för våra studiekompisar spelade vi tre pedagoger medan studiekompisarna spelade barn.

Inledning: Vi säger till barnen att barnen får gå i deras takt efter musiken. Musiken vi hade förmedlade spänning och varierade gångtakt
Uppmjukning: När vi gått runt i rummet tog vi varann i händerna och bildade en cirkel
Uppvärmning: En pedagog börjar prata om boken som vi läst - "Berättelsen om någon ". Därefter börjar hon berätta om vad boken medför för känslor.
Koncentration: Barnen får berätta vad de tycker att boken förmedlar därefter leker vi katten sover eftersom det var en katt i boken. Barnen och pedagogerna pratar om hur de tror att katten kände sig efter att ha stökat ner i huset. Avslutning: vi avslutade när alla har varit katten sover. Innan det var den sistas tur förberedde vi barnen att detta var sista gången.

Egen Reflektion

När vi såg de andra redovisningarna insåg jag hur viktigt det är att vara tydlig och vilka ord vi väljer att använda. Jag insåg även hur viktigt det är att skapa intresse för någon aktivitet. Om vi inte är engagerade är inte barnen det heller. Barnen gör som vi gör. Jag tycker att det är viktigt att ge barnen utrymme att prata och visa sina åsikter. Jag har aldrig gjort ett dramaförlopp innan och nu i efterhand känner jag att det har berikat mig.

Vilka kunskapsområden har jag använt mig av ?

  • Språk så som talspråket samt kroppsspråket
  • Sinnen så som hörsel, syn och känsel
  • Drama så som att åskådliggöra genom handling

(1). Gunilla Fihn, workshop drama 2, Campus Varberg, 2016-10-11

Likes

Comments

Drama

Idag den 7/10 har dagen bjudit på drama med dramapedagogen Gunilla Fihn. Fihn (1) förklarar att drama kommer från grekiskan och betyder att åskådliggöra genom handling. Det finns drama i teater, drama i vardagen och drama pedagogik. Dagen bestod av föreläsning, workshop och till sist föreläsning igen. Under workshoppen gjorde vi några drama övningar där vi skulle gå runt i salen hur vi ville. Sedan skulle vi bara gå rakt det vill säga raka linjer. Efter att ha gått rakt gick vi lite cirkulärt. hur var roligast att gå ? Vi ansåg att det var roligast att gå fritt.

Fihn förklarade olika förklaringar av drama

"Drama är ett sätt att lära om livet" (Brian Way )

"Växla mellan två parallella dimensioner den verkliga och en fiktiva"

"Träna att uppleva verkligheten med fantasins hjälp för att upptäcka handlingens underliggande betydelse och vidga medvetenheten" (Dorothy Heatcore)

Dramapedagogiken sociokulturellt förhållningssätt där mötet med andra är i fokus.

Teatern vilar på fyra grundpelare som samspelar med varandra, dessa är tid, rum, roll och handling.

Egen Reflektion 

Varför ska vi ha drama i förskolan?

Idag har jag lärt mig att drama är så mycket mer än bara teater. En sorts drama i förskolan är till exempel i den fria leken då barnen leker mamma pappa barn. I rollspel utgår barnen ifrån tidigare verkliga händelser och gör det begripligt och hanterbart för barnen. Vi gjorde en statylek som inspirerade mig som jag kommer att göra i förskolan. Jag är själv ingen dramamänniska men efter workshopparna har jag insett att det är lättare att fånga upp barnens intresse genom att dramatisera. 

Foto: viktoria Voigt

Vi blev indelade i grupper och utifrån en bok ska vi göra ett dramaförlopp. Vår grupp valde boken historien om någon som vi ska fortsätta med nästa gång.

Referens:

(1) Gunilla Fihn, föreläsning i drama, Campus Varberg, 2016-10-07

Likes

Comments

Museibesök
Egen Reflektion 

Eftermiddagens pass bestod av inspiration och information om biblioteket samt bibliotekets samarbete med förskolor. Jenny berättade att biblioteket satsar på barn och ungdomar. Komedianten Biblioteket erbjuder Konsthall,konstverkstad, scenkonst, konserter, föreläsningar samt teater. Idag behöver vi ca 50 000 ord för att klara vardagen.

Varför ska vi läsa, rimma och ramsa?

  • Gemenskap
  • mysig stund där barnet får lyssna på din röst
  • koppla ihop bild /sak med ord
  • hjälper barnets språkutveckling
  • större ordförråd - 9 av 10 ord kommer från text
  • vid läsning uttalar vi ord tydligare
  • fantasin övas
  • koncentration och uppmärksamhet tränas
  • förståelse hur språket är uppbyggt

Jag anser att kapprumsbibliotek är väldigt givande då barn och vårdnadshavare kan låna hem böcker från förskolan. Efter idag kommer jag som förskollärare använda mig mer av bibliotekarier för att skapa ett bra samarbete.

​Foto: Viktoria Voigt 

Likes

Comments

Museibesök, Fördjupning
Kl. 11.00 var det dags att gå på utställningen på konsthallen "när mörkret kommer blir allt bra".
Egen Reflektion 

För mig medförde utställningen hemska känslor. Jag skulle aldrig gå på denna utställning med en barngrupp. Jag som förskollärare vet inte vad barnen har varit med om. Jag vill inte utsätta barnen för detta, barnen kan få mardrömmar av utställningen. Det beror självklart vad utställningen handlar om men denna var så mörk.Jag har lärt mig att inför ett museum besök ska jag granska vad det är för utställning innan jag tar med barngruppen. Jag lärde mig även att alla tolkar utställningen på olika sätt men samma övergripande intryck. Döden förekommer mer i barnböcker och jag tror att det påverkar barnen. Jag tror man pratar mer om döden nu på förskolorna samt kring barnlitteratur.

Konstnären hade en avsikt med att visa upp en upplevelse. Alla får olika upplevelser och tolkningar av konsten. En bild förmedlar mer än tusen ord.

Foto: Viktoria Voigt

Foto: Viktoria Voigt

Vi gick igenom utställningen snabbt och skrev ner våra tre första känslor och tankar om utställningen. Mina tre första tankar var döden, läskigt och hemskt. De tre orden skrev vi ner på lappar som vi sedan lade vi ut så att vi kunde se allas upplevelser. Vår grupp hade en gemensam upplevelse då de flesta tyckte att utställningen var hemsk, mörk och skrämmande. Efter det valde vi ett fritt verk där vi satt och upptäckte nya tankar om verket och skrev ner tio saker som vi tänkte på när vi såg verket. Detta kan vi göra med en barngrupp från förskolan. För mer info kolla på Kulturhuset Komedianten.

Fördjupning 
Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö (2014, s.49) beskriver en bild på en staty där ett barn utforskar statyn och sedan avbildar statyn med sin kropp. Här visar barnet att hon har upplevt, uppfattat konstverket genom att betrakta och härma statyn.Syn och rörelse vävs samman till en helhetsupplevelse. Helhetsupplevelsen medför tankar där känslor och handlingar smälts samman (Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö 2014, s.49). Shaffer (2011, s.43)förklarar att det är kopplingen mellan erfarenhet och tänkande som främjar förståelse. För att utmana barnens tänkande kan vi med fördel arbeta praktiskt till exempel känsel, hörsel, syn, lukt och smak. Larsson & Rosvall (2014, s.33)beskriver att vuxna och barn upptäcker olika saker på ett museum.

Referens:

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsson Elin, Rosvall Emma 2014 Att närma sig ett museum http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:773155/FULLTEXT01.pdf 

Shaffer Sharon (2011). Opening the doors: engaging young children in the art museum.[Elektronisk] Art Education, ss.41-46. Tillgänglig: http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/docview/1016488543/fulltextPDF/5ECC5D02D4FD4473PQ/1?accountid=9670 [2016-12-07]




Likes

Comments